{"id":19013,"date":"2019-07-26T07:50:52","date_gmt":"2019-07-26T05:50:52","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=19013"},"modified":"2019-08-10T21:35:21","modified_gmt":"2019-08-10T19:35:21","slug":"sa-kan-traden-radda-varlden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/","title":{"rendered":"S\u00e5 kan tr\u00e4den r\u00e4dda v\u00e4rlden"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tAtt \u00e5terplantera 900 miljoner hektar skog p\u00e5 redan avskogade marker vore helt fantastiskt f\u00f6r jorden och dess inv\u00e5nare, ett mycket effektivt och bra s\u00e4tt att restaurera ekosystemet \u201djorden\u201d. Det s\u00e4ger Olle Forshed, talesperson f\u00f6r Regnskog och tropiskt skogsbruk p\u00e5 WWF ang\u00e5ende en ny klimatrapport.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t900 miljoner hektar mark skulle kunna t\u00e4ckas av skog och absorbera 200 miljarder ton koldioxid fr\u00e5n luften, enligt ETH Z\u00fcrich-forskare.
Foto: Ray in Manila (is.gd\/elh50H) \/ CC BY (is.gd\/2eaEG2)\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

S\u00e5 kan tr\u00e4den r\u00e4dda v\u00e4rlden<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tAtt \u00e5terplantera 900 miljoner hektar skog p\u00e5 redan avskogade marker vore helt fantastiskt f\u00f6r jorden och dess inv\u00e5nare, ett mycket effektivt och bra s\u00e4tt att restaurera ekosystemet \u201djorden\u201d. Det s\u00e4ger Olle Forshed, talesperson f\u00f6r Regnskog och tropiskt skogsbruk p\u00e5 WWF ang\u00e5ende en ny klimatrapport. \t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

I\nsamband med den \u00f6kande klimatkrisen blir ocks\u00e5 forskningen kring hur man kan\nkomma tillr\u00e4tta med problemen allt intensivare. Ett forskarteam fr\u00e5n\nuniversitetet ETH Z\u00fcrich i Schweiz sl\u00e4ppte nyligen rapporten The global tree\nrestoration potential<\/i>. Rapporten presenterar hur man genom massiva\ntr\u00e4dplanteringar kan ta bort mer \u00e4n 25 procent av koldioxiden i atmosf\u00e4ren.\nTeamets forskningsledare Tom Crowther menar att det \u00e4r den billigaste\nklimatl\u00f6sningen som n\u00e5gonsin har f\u00f6reslagits, enligt The Guardian.<\/o:p><\/span><\/p>

Det\nfinns i dag 3,2 miljarder hektar tr\u00e4dfritt land runt om \u00f6ver klotet. P\u00e5 900\nmiljoner hektar av dessa skulle ungef\u00e4r 500 miljarder tr\u00e4d kunna planteras.\nResten \u00e4r till exempel jordbruksmark, stadsomr\u00e5den eller anv\u00e4nt f\u00f6r n\u00e5got annat\n\u00e4ndam\u00e5l och som d\u00e4rf\u00f6r inte kommer att kunna beskogas s\u00e5 som samh\u00e4llet ser ut i\ndag. Dessa 900 miljoner hektar motsvarar tillsammans en yta lika stor som USA.\nGenom tr\u00e4dens absorbering av och f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rvara koldioxid s\u00e5 skulle\ntr\u00e4dplanteringarna kunna rena atmosf\u00e4ren p\u00e5 uppemot 200 miljarder ton\nkoldioxid, enligt rapporten.<\/o:p><\/span><\/p>

Projektet\nber\u00e4knas ta omkring 50 till 100 \u00e5r att genomf\u00f6ra men kan s\u00e4ttas i g\u00e5ng\nomg\u00e5ende, menar Tom Crowther. Han s\u00e4ger till The Guardian att det varken beh\u00f6vs\natt Donald Trump b\u00f6rjar tro p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna eller att forskare kommer\np\u00e5 teknologiska l\u00f6sningar f\u00f6r att ta bort koldioxiden ur atmosf\u00e4ren. L\u00f6sningen\nfinns h\u00e4r och nu och massplantering av tr\u00e4d \u00e4r det absolut b\u00e4sta och billigaste\nalternativet, menar han.<\/o:p><\/span><\/p>

Det\nfinns dock redan nu existerande globala tr\u00e4dplanteringsinitiativ v\u00e4rlden runt.\nThe Bonn Challenge \u00e4r ett s\u00e5dant initiativ. Inom detta n\u00e4tverk samarbetar 48\nl\u00e4nder f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla 350 miljoner hektar skog till \u00e5r 2030.<\/o:p><\/span><\/p>

Milj\u00f6magasinet\ntog kontakt med Olle Forshed, talesperson f\u00f6r Regnskog och tropiskt skogsbruk\np\u00e5 WWF, f\u00f6r att f\u00e5 ett svenskt perspektiv p\u00e5 rapporten.<\/o:p><\/span><\/p>

Olle\nForshed menar att rapportens f\u00f6rslag \u00e4r bra ur flera aspekter. Dels eftersom\ndet visar p\u00e5 att vi d\u00e5 \u00e5ter skulle kunna binda ungef\u00e4r en tredjedel av redan\nutsl\u00e4ppt koldioxid. Det \u00e4r ocks\u00e5 bra f\u00f6r jordens biodiversitet \u2013 s\u00e5 h\u00e4r mycket\nny skog skulle betyda att vi \u00e5terf\u00e5r habitat och livsmilj\u00f6er f\u00f6r m\u00e5nga arter\nsom i dag har det anstr\u00e4ngt. M\u00e4nniskan kommer \u00e4ven \u00e5ter kunna anv\u00e4nda sig av\nm\u00e5nga vunna ekosystemtj\u00e4nster som s\u00e4kert blir en f\u00f6ljd av dylika massiva\nplanteringar, s\u00e4ger han.<\/o:p><\/span><\/p>

Olle\nForshed p\u00e5pekar dock att det finns n\u00e5gra viktiga saker att beakta:<\/o:p><\/span><\/p>

\u00c5terplanteringarna\nf\u00e5r inte utg\u00f6ras av ensidiga plantager (typ eukalyptus, acacia, gran eller\nliknande) \u2013 d\u00e5 vinner vi bara bundet kol men markerna f\u00f6rblir relativt sterila\noch kommer inte kunna vara de livsmilj\u00f6er som vi i dag saknar. En variation av\ntr\u00e4dplanteringar och arter och en str\u00e4van att \u00e5terskapa den skogen som en g\u00e5ng\nfunnits \u00e4r viktigt att ta med sig.<\/o:p><\/span><\/p>

Dylika\nplanteringar f\u00e5r inte bli en urs\u00e4kt f\u00f6r att forts\u00e4tta sl\u00e4ppa ut fossilt\nkoldioxid. Skogarna som hittills har f\u00f6rsvunnit har bidragit med ungef\u00e4r 10\nprocent av den till atmosf\u00e4ren h\u00f6jda koldioxidniv\u00e5n. \u00c4ven om vi lyckas med att\n\u00e5terplantera en s\u00e5 h\u00e4r stor areal s\u00e5 m\u00e5ste likv\u00e4l anv\u00e4ndandet av fossilt kol\nupph\u00f6ra.<\/o:p><\/span><\/p>

Viktigt\n\u00e4r ocks\u00e5 att se till att planteringar g\u00f6rs i samr\u00e5d med samh\u00e4llen och m\u00e4nniskor\np\u00e5 dessa platser. Risk finns att dessa potentiella omr\u00e5den redan anv\u00e4nds p\u00e5\nn\u00e5got lokalt s\u00e4tt. Ett s\u00e5nt h\u00e4r massivt \u00e5terbeskogningsinitiativ f\u00e5r inte bli\nen grogrund f\u00f6r missn\u00f6je och folkf\u00f6rflyttningar.<\/o:p><\/span><\/p>

Olle\nForshed p\u00e5pekar att det fortfarande \u00e4r viktigare att bevara existerande skogar\n\u00e4n att plantera ny skog och menar att s\u00e5dana h\u00e4r planteringar inte f\u00e5r bli ett\nargument f\u00f6r att forts\u00e4tta med avskogningen p\u00e5 andra h\u00e5ll.<\/o:p><\/span><\/p>

En\nfullvuxen naturlig skog, som till exempel en or\u00f6rd regnskog, h\u00e5ller v\u00e4sentligt\nmer kol bundet i tr\u00e4den per hektar \u00e4n man n\u00e5gonsin kommer att kunna\n\u00e5terplantera p\u00e5 samma yta, i vilket fall inom \u00f6versk\u00e5dlig tid. Detsamma g\u00e4ller\nf\u00f6r biodiversiteten, en naturlig existerande skog h\u00e5ller mer liv och biologisk\nm\u00e5ngfald \u00e4n vad en \u00e5terplanterad skog kommer att g\u00f6ra inom \u00f6versk\u00e5dlig tid,\navslutar Olle Forshed.<\/o:p><\/span><\/p>

Liza Ahnland<\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Fakta: Tr\u00e4dplantering<\/span><\/b><\/o:p><\/span><\/p>

\n\n<\/p>

P\u00e5 900 miljoner hektar\nav jordens 3,2 miljarder hektar tr\u00e4dfri yta skulle ungef\u00e4r 500 miljarder tr\u00e4d\nkunna planteras, enligt studien. Uppemot 200 miljarder ton koldioxid skulle\ngenom dessa tr\u00e4dplantager kunna reduceras fr\u00e5n atmosf\u00e4ren. I tropiska omr\u00e5den\nskulle tr\u00e4den kunna st\u00e5 t\u00e4tt och ta upp hela arealen, medan de i befolkade\nomr\u00e5den skulle beh\u00f6va st\u00e5 glesare. Varje tr\u00e4d ber\u00e4knas kosta ungef\u00e4r tre\nkronor, vilket inneb\u00e4r att det \u00e4r den effektivaste och billigaste\nklimatl\u00f6sningen som n\u00e5gonsin presenterats, menar rapportf\u00f6rfattarna.<\/o:p><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

The Bonn Challenge<\/span><\/b><\/o:p><\/span><\/p>

The Bonn Challenge \u00e4r en global insats f\u00f6r\natt f\u00e5 150 miljoner hektar av v\u00e4rldens avskogade och f\u00f6rs\u00e4mrade marker att\ngr\u00f6nska till \u00e5r 2020 och 350 miljoner hektar till \u00e5r 2030.<\/o:p><\/span><\/p>

\n\n\n\n<\/p>

Initiativet lanserades 2011 av Tysklands\nregering och IUCN och godk\u00e4ndes senare och f\u00f6rl\u00e4ngdes av NewYork-deklarationen\nom skogar vid FN: s klimatm\u00f6te 2014.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att \u00e5terplantera 900 miljoner hektar skog p\u00e5 redan avskogade marker vore helt fantastiskt f\u00f6r jorden och dess inv\u00e5nare, ett mycket<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":19087,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,5,15],"tags":[],"yoast_head":"\nS\u00e5 kan tr\u00e4den r\u00e4dda v\u00e4rlden - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"S\u00e5 kan tr\u00e4den r\u00e4dda v\u00e4rlden - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Att \u00e5terplantera 900 miljoner hektar skog p\u00e5 redan avskogade marker vore helt fantastiskt f\u00f6r jorden och dess inv\u00e5nare, ett mycket\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-07-26T05:50:52+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-08-10T19:35:21+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"533\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@carlos.javier.luna@gmail.com\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"5 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/\",\"name\":\"S\u00e5 kan tr\u00e4den r\u00e4dda v\u00e4rlden - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-07-26T05:50:52+00:00\",\"dateModified\":\"2019-08-10T19:35:21+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"S\u00e5 kan tr\u00e4den r\u00e4dda v\u00e4rlden\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\",\"name\":\"carlos.javier.luna\",\"sameAs\":[\"https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com\"],\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"S\u00e5 kan tr\u00e4den r\u00e4dda v\u00e4rlden - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"S\u00e5 kan tr\u00e4den r\u00e4dda v\u00e4rlden - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Att \u00e5terplantera 900 miljoner hektar skog p\u00e5 redan avskogade marker vore helt fantastiskt f\u00f6r jorden och dess inv\u00e5nare, ett mycket","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-07-26T05:50:52+00:00","article_modified_time":"2019-08-10T19:35:21+00:00","og_image":[{"width":800,"height":533,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"carlos.javier.luna","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@carlos.javier.luna@gmail.com","twitter_misc":{"Skriven av":"carlos.javier.luna","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"5 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/","name":"S\u00e5 kan tr\u00e4den r\u00e4dda v\u00e4rlden - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-07-26T05:50:52+00:00","dateModified":"2019-08-10T19:35:21+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/26\/sa-kan-traden-radda-varlden\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"S\u00e5 kan tr\u00e4den r\u00e4dda v\u00e4rlden"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711","name":"carlos.javier.luna","sameAs":["https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com"],"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-4WF","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg",800,533,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg",800,533,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg",800,533,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg",800,533,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg",800,533,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg",800,533,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4.jpg",800,533,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4-800x480.jpg",800,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1930s4-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"carlos.javier.luna","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a>","rttpg_excerpt":"Att \u00e5terplantera 900 miljoner hektar skog p\u00e5 redan avskogade marker vore helt fantastiskt f\u00f6r jorden och dess inv\u00e5nare, ett mycket","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19013"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19013"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19013\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/19087"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19013"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19013"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19013"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}