{"id":16851,"date":"2019-07-05T16:06:03","date_gmt":"2019-07-05T14:06:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=16851"},"modified":"2019-07-05T16:10:05","modified_gmt":"2019-07-05T14:10:05","slug":"uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/","title":{"rendered":"Uppst\u00e4dnings-projekt efter den stora plastfesten"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tNaturskyddsf\u00f6reningen varnar f\u00f6r att vi kommer ha lika mycket plast som fisk i haven \u00e5r 2050 om vi inte f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e5ra vanor. Men hur hamnade vi h\u00e4r? Moa Andersson, Studio Bovallstrand har kikat n\u00e4rmare p\u00e5 plastens resa fr\u00e5n 1960-talet, d\u00e5 den s\u00e5gs som ett framtidsmaterial utan n\u00e5gra st\u00f6rre brister, fram till de \u00e5tg\u00e4rder som vi tar i dag f\u00f6r att komma tillr\u00e4tta med problemet.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tDet stora stillahavssopomr\u00e5det karakt\u00e4riseras av en h\u00f6g koncentration av drivande plastfragment och andra sopor som har f\u00e5ngats in av str\u00f6mmarna i norra Stilla havets subtropiska virvel. \n
Foto: Shaded0\/Creative Commons\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Uppst\u00e4dnings-projekt efter den stora plastfesten<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tNaturskyddsf\u00f6reningen varnar f\u00f6r att vi kommer ha lika mycket plast som fisk i haven \u00e5r 2050 om vi inte f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e5ra vanor. Men hur hamnade vi h\u00e4r? Moa Andersson, Studio Bovallstrand har kikat n\u00e4rmare p\u00e5 plastens resa fr\u00e5n 1960-talet, d\u00e5 den s\u00e5gs som ett framtidsmaterial utan n\u00e5gra st\u00f6rre brister, fram till de \u00e5tg\u00e4rder som vi tar i dag f\u00f6r att komma tillr\u00e4tta med problemet.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

I informationsfilmen Sj\u00f6vett <\/i>visas bl\u00e5 himmel, glittriga v\u00e5gor och solvarma klippor. Men\ni de somriga vikarna lurar h\u00f6gar av skr\u00e4p. M\u00e4nniskan plockar inte upp efter sig\noch det h\u00e4r \u00e4r resultatet \u2013 och \u00e4n v\u00e4rre kan det komma att bli i framtiden. Som\ntiteln antyder \u00e4r filmen skapad f\u00f6r att l\u00e4ra oss sj\u00f6vett och att ta hand om\nv\u00e5ra sopor. Ber\u00e4ttarr\u00f6sten uppmanar oss att ta v\u00e5rt ansvar f\u00f6r framtiden genom\natt samla v\u00e5ra sopor i en l\u00e5da, f\u00f6rsluta den v\u00e4l och kasta den i havet och se\ntill att den sjunker till botten. \u00c5ret \u00e4r 1964 och v\u00e5r insikt i m\u00e4nniskans\np\u00e5verkan p\u00e5 klimatet \u00e4r fortfarande mycket naiv.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

Plast\nhar funnits som material sedan mitten p\u00e5 1800-talet. Det var l\u00e5ngt tidigare som\nolika typer av naturliga polymerer b\u00f6rjade anv\u00e4ndas, men plastens historia som\nhush\u00e5llsmaterial \u00e4r relativt kort. Det var f\u00f6rst p\u00e5 1920-talet som plasten p\u00e5\nallvar gjorde sin entr\u00e9 i v\u00e5ra hem och det dr\u00f6jde fram till 1950-talet innan\nden b\u00f6rjade produceras storskaligt. Det nya materialet var smidigt, billigt och\nm\u00e5ngsidigt. Under 1960- och 1970-talen betraktades plast som ett\nframtidsmaterial utan n\u00e5gon st\u00f6rre brist. Det extra fina med det nya materialet\nvar att n\u00e4r man anv\u00e4nt klart sin plast gick det att sm\u00e4lta ner den och anv\u00e4nda\nden igen. Plastanv\u00e4ndningen fullkomligt exploderade i allt fr\u00e5n kl\u00e4der, m\u00f6bler\noch f\u00f6rpackningar till inredningar.<\/o:p><\/span><\/p>

Det\nvar inte f\u00f6rr\u00e4n s\u00e5 sent som 1996 som Sveriges k\u00e4llsortering tog fart p\u00e5 allvar\noch i dag vet vi att s\u00e5 lite som 9,5 procent av all k\u00e4llsorterad plast best\u00e5r\nav h\u00e5rda f\u00f6rpackningar som kan \u00e5tervinnas och 13,5 procent av \u00e5tervinningsbar\nkrympfilm. Att \u00e5tervinna plast har m\u00e5nga hinder; de m\u00e5nga varianterna kan inte\nsm\u00e4ltas samman och det \u00e4r inte alla sorter som l\u00e4mpar sig f\u00f6r \u00e5tervinning. F\u00f6r\nn\u00e5gra \u00e5r sedan gjorde biologiskt nedbrytbar plast entr\u00e9 p\u00e5 marknaden. Men\nkraven p\u00e5 denna plast \u00e4r enligt Naturskyddsf\u00f6reningen s\u00e5 pass l\u00e5ga att de\nflesta sorterna inte kan brytas ner i en vanlig hush\u00e5llskompost utan beh\u00f6ver\nhj\u00e4lp av industriell kompostering f\u00f6r att den ska brytas ner.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

Varje\n\u00e5r produceras 300 miljoner ton plast och 8 miljoner av dem r\u00e4knas hamna i havet\nvarje \u00e5r. I skrivande stund ber\u00e4knas 150 miljoner ton plast flyta runt i haven,\nen siffra som \u00f6kar f\u00f6r varje dag. <\/o:p><\/span><\/p>

De\nflesta av oss har vid det h\u00e4r laget redan h\u00f6rt om Naturskyddsf\u00f6reningens\nprognos; om ingenting g\u00f6rs eller f\u00f6r\u00e4ndras kommer vi att ha lika mycket plast\nsom fisk i haven \u00e5r 2050. Effekten av plasten i haven har bara just b\u00f6rjat visa\nsig; undern\u00e4rda valar flyter i land med magarna fulla av plast och n\u00e4r man\nunders\u00f6kt stormf\u00e5glar i Nordsj\u00f6n hittades plastbitar i 94 procent av f\u00e5glarna.<\/o:p><\/span><\/p>

En\nplastbit som hamnar i havet g\u00e5r s\u00f6nder i mindre och mindre delar och \u00e4r snart\nfinf\u00f6rdelad till mikroplast. Den mesta mikroplasten \u00e4r s\u00e5ledes inte tillverkad\nutan tillkommer helt enkelt n\u00e4r vanlig plast g\u00e5r s\u00f6nder.<\/o:p><\/span><\/p>

\u00c5r\n1990 r\u00e5kade ett containerskepp tappa ut 61000 sneakers i Stilla Havet. Vissa\nav skorna sk\u00f6ljdes upp p\u00e5 land medans andra aldrig kom tillbaka eftersom de\nfastnade i str\u00f6mmar och det skulle s\u00e5 sm\u00e5ningom visa sig att gympadojorna inte\nvar de enda soporna som satt fast i str\u00f6mmar ute till havs.<\/o:p><\/span><\/p>

I\nStilla Havet, mellan Hawaii och Kalifornien flyter ett plastberg till en yta av\n1,6 miljoner kvadratkilometer, runt i str\u00f6mmarna. Det kallas f\u00f6r Den \u00e5ttonde\nv\u00e4rldsdelen och best\u00e5r i dag av 5 olika plastberg d\u00e4r The Great Pacific Garbage\nPatch \u00e4r det st\u00f6rsta. 99,9 procent av allt skr\u00e4p i den marina soptippen \u00e4r\nplast och den ber\u00e4knas best\u00e5 av ett 10 meter tjockt lager. Om plasten sjunker,\nflyter runt i alla lager eller flyter beror p\u00e5 vilken densitet den har.<\/o:p><\/span><\/p>

Den\nfranska \u00e4ventyraren Alex Bellini har \u00e4gnat de senaste 15 \u00e5ren \u00e5t att vandra\ngenom polaromr\u00e5den, springa \u00f6ver bergskedjor och ro ensam \u00f6ver tv\u00e5 oceaner. Det\nvar under dessa roddturer som han fick upp \u00f6gonen f\u00f6r hur illa situationen \u00e4r\nst\u00e4lld i v\u00e5ra hav. Efter att ha l\u00e4st en tysk unders\u00f6kning som visade att 90\nprocent av allt plast som finns i haven kommer fr\u00e5n tio floder, varav \u00e5tta\nligger i Asien och tv\u00e5 i Afrika, best\u00e4mde han sig f\u00f6r att hj\u00e4lpa till att\nbelysa problemet. Tillsammans med organisationen 1 Ocean startade han projektet\n10 Rivers 1 Ocean d\u00e4r han ger sig ut f\u00f6r att ro l\u00e4ngs de tio mest f\u00f6rorenade\nfloderna i v\u00e4rlden. Han b\u00f6rjade med den minst f\u00f6rorenade floden och jobbar sig\nupp mot den mest f\u00f6rorenade. F\u00f6r att reflektera livet hos inv\u00e5narna runt de olika\nfloderna bygger Bellini b\u00e5tarna han ror p\u00e5 av skr\u00e4p han hittat i den aktuella\nfloden. I skrivande stund har han just avslutat sin rodd p\u00e5 v\u00e4rldens femte mest\nf\u00f6rorenade flod och skriver p\u00e5 sin hemsida: <\/span><\/o:p><\/span><\/p>

\u201d<\/span>N\u00e4r det kommer\ntill milj\u00f6, plast och den utmaning vi har framf\u00f6r oss finns det inget \u2019vi och\nde\u2019. Vi \u00e4r alla ansvariga och beh\u00f6ver vara med och bidra s\u00e5 vi kan komma samman\noch h\u00f6ja medvetenheten f\u00f6r h\u00e5llbart leverne s\u00e5 vi kan addera ytterligare n\u00e5gra\nsekunder till v\u00e5r planets livsl\u00e4ngd\u201d.<\/o:p><\/span><\/p>

Den\ntyska unders\u00f6kningen g\u00f6r det l\u00e4tt att dra slutsatsen att Asien och Afrika \u00e4r de\nv\u00e4rldsdelar som st\u00e5r f\u00f6r havens nedskr\u00e4pning, men som Bellini p\u00e5pekar \u00e4r vi\nalla lika ansvariga. Rika l\u00e4nder som USA, Tyskland, Storbritannien och Japan\nhar l\u00e4nge exporterat sitt plastavfall till l\u00e4nder i Asien med mer givmilda\nmilj\u00f6lagar d\u00e4r Kina, som st\u00e5r f\u00f6r fem av de tio floderna, tagit emot mest\nplast. I slutet p\u00e5 f\u00f6rra \u00e5ret satte Kina stopp f\u00f6r importen av plast f\u00f6r att\nkunna hantera den v\u00e4xande milj\u00f6katastrofen och i st\u00e4llet \u00e4r det nu Indonesien\noch Indien som f\u00e5r ta emot v\u00e4stv\u00e4rldens plastavfall. Ambitionen \u00e4r att l\u00e4nderna\nska sortera och \u00e5tervinna avfallet, men i praktiken \u00e4r det inte vad som sker. <\/o:p><\/span><\/p>

Vi\ni v\u00e4st har flyttat merparten av all v\u00e5r industri och produktion till Asien och\nvi f\u00f6rv\u00e4ntar oss att de ska leverera billiga produkter till en l\u00e5g kostnad.\nL\u00e4nderna sj\u00e4lva har inte den ekonomiska f\u00f6rm\u00e5gan att ta hand om avfallet som\ntillverkningen l\u00e4mnar efter sig. <\/o:p><\/span><\/p>

Vi\ni Sverige har en tradition av att vara bra p\u00e5 att ta hand om v\u00e5ra sopor, men\nnaturligtvis \u00e4r vi inte f\u00f6rskonade av konsekvenserna fr\u00e5n v\u00e5rt slit- och\nsl\u00e4ngsamh\u00e4lle. Bohusl\u00e4n med sin l\u00e5nga kust drabbas h\u00e5rt av plastproblemet.\nCirka 8000 kubikmeter skr\u00e4p spolas \u00e5rligen upp p\u00e5 kusten i Bohusl\u00e4n varav 30\nprocent best\u00e5r av plastp\u00e5sar. D\u00e4r man tidigare kunde g\u00e5 l\u00e4ngs vattnet och\nplocka strandfynd \u00e4r nu 95 procent av allt som spolas i land plastprodukter och\n85 procent av dessa \u00e4r eng\u00e5ngsprodukter, plastp\u00e5sar eller fiskeredskap.<\/o:p><\/span><\/p>

Ju\nmer kunskap man f\u00e5r om hur illa det \u00e4r st\u00e4llt i v\u00e5ra hav, desto mer hoppl\u00f6s och\no\u00f6verstiglig k\u00e4nns situationen. Men insikten om plasten i v\u00e5ra hav \u00e4r relativt\nny och p\u00e5 kort tid har m\u00e5nga initiativ tagits. Flera l\u00e4nder har redan f\u00f6rbjudit\nplastp\u00e5sar. Efter lagen som tr\u00e4dde i kraft i juni 2017 som s\u00e4ger att aff\u00e4rer\nhar skyldighet att informera om plastp\u00e5sarnas negativa milj\u00f6p\u00e5verkan och ta\nbetalt f\u00f6r dem har Sveriges anv\u00e4ndning av plastp\u00e5sar minskat med 50 procent.\n2018 kom beslutet om att EU ska f\u00f6rbjuda all on\u00f6dig eng\u00e5ngsplast av den typ som\nber\u00e4knas st\u00e5 f\u00f6r 85 procent av plastf\u00f6roreningarna som sk\u00f6ljs upp p\u00e5 v\u00e5ra\nstr\u00e4nder. <\/o:p><\/span><\/p>

De\nsenaste \u00e5ren har \u00e4ven stora projekt s\u00e5 som The Ocean Clean-
\nupstartats. Det drog i g\u00e5ng \u00e5r 2013 och f\u00f6rra \u00e5ret lanserades deras f\u00f6rsta\nst\u00e4dprojekt, Project 001, som ben\u00e4mns som det st\u00f6rsta marina\nuppst\u00e4dningsprojektet genom historien. The Ocean Cleanup riktar in sig mot att\nst\u00e4da upp i de fem st\u00f6rsta marina soph\u00f6garna genom att samla in skr\u00e4pet i\ngigantiska h\u00e5var, ta med det till land och sortera det. Resultatet av det projektet\nhar vi inte sett \u00e4nnu.<\/o:p><\/span><\/p>

Soten\u00e4s\nkommun har med sitt l\u00e4ge vid Bohusl\u00e4ns kust l\u00e4nge varit medveten om problemet.\nUnder 2016-2018 var Soten\u00e4s med i projektet Ren Kustline, d\u00e4r 34 parter fr\u00e5n\nSverige, Norge och Danmark arbetade f\u00f6r att sprida kunskap, \u00f6ka medvetenheten\noch hitta l\u00f6sningar f\u00f6r att minska det marina avfallet. De olika aktiviteterna\nhar best\u00e5tt i allt fr\u00e5n strandst\u00e4dning, utbildning inf\u00f6r strandn\u00e4ra\nnaturv\u00e5rdsarbete till ett insamlingssystem f\u00f6r uttj\u00e4nta fiskeredskap. \u00d6ver 60\naktiviteter har varit i g\u00e5ng under de h\u00e4r tre \u00e5ren och det har gett resultat.\nProjektet Expedition Norra Bohusl\u00e4n har under dessa tre \u00e5r unders\u00f6kt str\u00e4nderna\nl\u00e4ngst kustlinjen genom att fotografera str\u00e4nderna och ta med prover fr\u00e5n en\nyta av 3×3 meter hem f\u00f6r analys. Man har kunnat konstatera att skr\u00e4pet har\nminskat fr\u00e5n \u00e5r ett till \u00e5r tv\u00e5, b\u00e5de rent visuellt, men ocks\u00e5 i de prover man\ntagit med sig f\u00f6r att unders\u00f6ka. <\/o:p><\/span><\/p>

Den\nstora plastfesten \u00e4r \u00f6ver, och det \u00e4r dags f\u00f6r oss att st\u00e4da upp efter oss. Som\nAlex Bellini skriver p\u00e5 sin hemsida: <\/span><\/o:p><\/span><\/p>

\u201d<\/span>Jag har tv\u00e5 goda\nnyheter och en d\u00e5lig nyhet till dig. Den f\u00f6rsta (goda) nyheten \u00e4r att alla har\nde n\u00f6dv\u00e4ndiga resurserna f\u00f6r att \u00e5stadkomma saker som verkar om\u00f6jliga i sina\nliv.\/…\/ Den d\u00e5liga nyheten \u00e4r, att nu n\u00e4r du vet det h\u00e4r, har du inga fler\nurs\u00e4kter att g\u00f6mma dig bakom!\u201d<\/o:p><\/span><\/i><\/span><\/p>

Moa Andersson<\/o:p><\/span><\/i><\/b><\/p>

Studio\nBovallstrand<\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Naturskyddsf\u00f6reningen varnar f\u00f6r att vi kommer ha lika mycket plast som fisk i haven \u00e5r 2050 om vi inte f\u00f6r\u00e4ndrar<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":16938,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,11],"tags":[],"yoast_head":"\nUppst\u00e4dnings-projekt efter den stora plastfesten - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Uppst\u00e4dnings-projekt efter den stora plastfesten - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Naturskyddsf\u00f6reningen varnar f\u00f6r att vi kommer ha lika mycket plast som fisk i haven \u00e5r 2050 om vi inte f\u00f6r\u00e4ndrar\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-07-05T14:06:03+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-07-05T14:10:05+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"533\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@carlos.javier.luna@gmail.com\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"10 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/\",\"name\":\"Uppst\u00e4dnings-projekt efter den stora plastfesten - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-07-05T14:06:03+00:00\",\"dateModified\":\"2019-07-05T14:10:05+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Uppst\u00e4dnings-projekt efter den stora plastfesten\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\",\"name\":\"carlos.javier.luna\",\"sameAs\":[\"https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com\"],\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Uppst\u00e4dnings-projekt efter den stora plastfesten - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Uppst\u00e4dnings-projekt efter den stora plastfesten - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Naturskyddsf\u00f6reningen varnar f\u00f6r att vi kommer ha lika mycket plast som fisk i haven \u00e5r 2050 om vi inte f\u00f6r\u00e4ndrar","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-07-05T14:06:03+00:00","article_modified_time":"2019-07-05T14:10:05+00:00","og_image":[{"width":800,"height":533,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"carlos.javier.luna","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@carlos.javier.luna@gmail.com","twitter_misc":{"Skriven av":"carlos.javier.luna","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"10 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/","name":"Uppst\u00e4dnings-projekt efter den stora plastfesten - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-07-05T14:06:03+00:00","dateModified":"2019-07-05T14:10:05+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/07\/05\/uppstadnings-projekt-efter-den-stora-plastfesten\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Uppst\u00e4dnings-projekt efter den stora plastfesten"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711","name":"carlos.javier.luna","sameAs":["https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com"],"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-4nN","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg",800,533,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg",800,533,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg",800,533,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg",800,533,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg",800,533,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg",800,533,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a.jpg",800,533,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a-800x480.jpg",800,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/MM1927s6a-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"carlos.javier.luna","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a>","rttpg_excerpt":"Naturskyddsf\u00f6reningen varnar f\u00f6r att vi kommer ha lika mycket plast som fisk i haven \u00e5r 2050 om vi inte f\u00f6r\u00e4ndrar","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16851"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16851"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16851\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/16938"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16851"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16851"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16851"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}