{"id":16367,"date":"2019-06-28T22:36:42","date_gmt":"2019-06-28T20:36:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=16367"},"modified":"2019-06-28T23:10:59","modified_gmt":"2019-06-28T21:10:59","slug":"vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/","title":{"rendered":"Vad sker med m\u00e4nniska och milj\u00f6 n\u00e4r AI v\u00e4xer?"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tDen allt snabbare utvecklingen av artificiell intelligens \u00f6msom fascinerar, \u00f6msom oroar allm\u00e4nheten och forskarv\u00e4rlden. Rikard Rehnbergh utreder fenomenet i tv\u00e5 delar i OM-serien. Del ett \u2013 artifi ciell intelligens 1.0.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tEn AI:s kognitiva f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r m\u00e4nniskan \u00f6verl\u00e4gsen i effektivitet och snabbhet. Vad g\u00f6r m\u00e4nniskan n\u00e4r AI:n\nb\u00f6rjar leva sitt eget liv via betingad djupinl\u00e4rning och massiv datainh\u00e4mtning?
Foto: Needpix.com\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Vad sker med m\u00e4nniska och milj\u00f6 n\u00e4r AI v\u00e4xer?<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tDen allt snabbare utvecklingen av artificiell intelligens \u00f6msom fascinerar, \u00f6msom oroar allm\u00e4nheten och forskarv\u00e4rlden. Rikard Rehnbergh utreder fenomenet i tv\u00e5 delar i OM-serien. Del ett \u2013 artifi ciell intelligens 1.0.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Den lever! Den lever! utbrister doktor Victor\nFrankenstein i d\u00e5net av \u00e5skbollar och i skenet av blixtar n\u00e4r den hoplappade\nindividen f\u00e5r eget liv, via galvanism, och med egen kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga flyr\nlaboratoriet f\u00f6r friheten. V\u00e4l ute m\u00f6ter den artificiella individen m\u00e4nniskans\nof\u00f6rst\u00e5nd, f\u00f6rakt och fr\u00e4mlingsfientlighet. Frihet har sitt pris. <\/o:p><\/span><\/p>

\u00c5r 1818 ges en av de f\u00f6rsta science fiction-romanerna\n(SF) ut anonymt. F\u00f6rst senare stiger f\u00f6rfattaren till Frankenstein <\/i>ut ur\nskuggan. Verket b\u00e4r undertiteln: eller, den moderne Prometheus<\/i>. Vetenskapsmannen\nsom industrialiseringens, maskin\u00e5lderns svar p\u00e5 antikens titan som tar elden\nfr\u00e5n Olympen och gudarna till jorden och m\u00e4nniskorna. En \u00f6vermodig motst\u00e5nds-akt\nsom renderar ett evigt straff.<\/o:p><\/span><\/p>

Den f\u00f6rutseende Mary Shellley varnade oss redan f\u00f6r 200 \u00e5r\nsedan: m\u00e4nniskan kan inte styra maskinen om den utrustas med fri vilja och\nsj\u00e4lvst\u00e4ndighet<\/span> <\/span>(se Boris Karloff s gripande gestaltning av denna vilja i\nJames Whales film fr\u00e5n 1931, b\u00e4st av otaliga Frankenstein<\/i>).<\/o:p><\/span><\/p>

I b\u00e4sta fall <\/span><\/b>f\u00f6ser maskinen m\u00e4nniskan milt \u00e5t sidan; i v\u00e4rsta eliminerar den allt som\nst\u00e5r i dess v\u00e4g. Detta \u00e4r inte bara ingenj\u00f6rens och innovat\u00f6rens dilemma, det\n\u00e4r \u00e4ven v\u00e5rt. F\u00f6r den \u00e4r redan h\u00e4r. Jordens robotpopulation \u00f6verstiger Sveriges\nmed r\u00e5ge. I st\u00e4derna \u00e4r den n\u00e4rmast \u00f6verallt: trafiksignaler, t\u00e5gtabeller,\nflygtrafik, kreditkort, androidtelefoner (sp\u00e5rning), \u00f6vervakningskameror\n(ansiktsigenk\u00e4nning) etcetera. Artificiella algoritmer (det finns naturliga,\nbiologiska algoritmer ocks\u00e5) styr i mycket v\u00e5r vardag och \u00f6vervakar v\u00e5ra steg.<\/o:p><\/span><\/p>

Vare sig vi vill det eller inte g\u00f6r artificiell\nintelligens (AI) avtryck p\u00e5 v\u00e5ra liv. Googles s\u00f6kmotor \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta\nAI-system, utan integritetsskydd; s\u00e5ledes en utm\u00e4rkt minnesbank f\u00f6r AI att l\u00e4ra\nsig \u201dallt\u201d om m\u00e4nniskan. Och sakernas internet blir allt vanligare. De fem\nstora techbolagen Google, Facebook, Amazon, Apple och Microsoft sitter p\u00e5 bra\nmycket mer information om m\u00e4nniskan \u00e4n vilken underr\u00e4ttelsetj\u00e4nst som helst. De\nses som \u201dgatekeepers\u201d, grindvakter, och fr\u00e5gan \u00e4r om det b\u00e4sta \u00e4r<\/span> <\/span>att h\u00e5lla underr\u00e4ttelsetj\u00e4nsten (staten) utanf\u00f6r eller inte? Med makt\nkommer ansvar. <\/o:p><\/span><\/p>

En AI:s kognitiva <\/span><\/b>f\u00f6rm\u00e5ga har visat sig m\u00e4nniskan vida \u00f6verl\u00e4gsen i effektivitet och snabbhet,\naritmetik och algebra, b\u00f6rshandel och bankaff\u00e4rer, schack och bridge, till och\nmed br\u00e4dspelet Go. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r den oss \u00f6verl\u00e4gsen endast inom ett specifikt\nomr\u00e5de. Schackdatorn Deep Blue var specialbyggd f\u00f6r en match mot den suver\u00e4ne\nschackv\u00e4rldsm\u00e4staren Garri Kasparov 1997 \u2013 och vann matchen \u2013 men f\u00f6rlorade mot\nen fyra\u00e5ring i luffarschack. Detta kallas svag AI.<\/o:p><\/span><\/p>

Men vad h\u00e4nder n\u00e4r \u201dstark AI\u201d \u2013 AGI (generell artificiell\nintelligens) eller HMLI (maskinintelligens p\u00e5 m\u00e4nsklig niv\u00e5) \u2013 bryter<\/span> <\/span>igenom barri\u00e4ren; vad g\u00f6r vi n\u00e4r AI:n b\u00f6rjar leva sitt eget liv via\nbetingad djupinl\u00e4rning och massiv datainh\u00e4mtning? Den beh\u00f6ver inte anta en\nkropp, en cyborg typ Terminator, utan kan verka helt och h\u00e5llet via m\u00e4nniskans otaliga\nuppkopplingar, i cyberrymden.<\/o:p><\/span><\/p>

Trots det g\u00f6rs den cyberneutiska organismen helst\nantropomorf, m\u00e4nniskolik \u2013 l\u00e4karroboten Watson (IBM) nanoroboten Cortana\n(Microsoft), r\u00f6stroboten Siri (Apple), m\u00e4nskoroboten Erica\n(Osakauniversitetet), sexroboten Harmony (RealDolls) eller androiden Ava (mer\nom henne, eller den, nedan) \u2013 och \u00e4r trots allt programmerad att \u201dleva sitt\neget liv\u201d.<\/o:p><\/span><\/p>

Professorn i fysik <\/span><\/b>vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) Max Tegmark ser det som \u201dden\nst\u00f6rsta demokratifr\u00e5gan\u201d av alla och valet vi m\u00e5ste fatta som \u201dett v\u00e4gsk\u00e4l\u201d.\nHans sommarprat (SR 1\/8-18) var det viktigaste jag h\u00f6rt i serien. I den\npopul\u00e4rvetenskapliga b\u00e4sts\u00e4ljaren Mitt matematiska universum <\/i>(2014) tar\nhan upp AI i slutkapitlet. I senaste boken Liv 3.0: att vara m\u00e4nniska i den\nartificiella intelligensens tid <\/i>(p\u00e5 engelska och svenska 2017) behandlar\nhan uteslutande relationen mellan maskin och m\u00e4nniska.<\/o:p><\/span><\/p>

Liv 1.0 var den f\u00f6rsta organismen, 2.0 den f\u00f6rsta\nhominiden och Liv 3.0 blir den f\u00f6rsta AGI:n. D\u00e4r \u00e4r vi inte \u00e4n. Somliga tror\nden \u00e4r h\u00e4r om 20 \u00e5r, andra om 50 eller 100, vissa menar att det aldrig kommer\nske f\u00f6r att det helt enkelt kommer bli<\/span> <\/span>f\u00f6r kostsamt med den enorma datakraft som en AGI kr\u00e4ver.<\/o:p><\/span><\/p>

I radion ber\u00e4ttar Tegmark att han blev aktivist den\nton\u00e5rsdag han fick akronymen ICBM klar f\u00f6r sig: Intercontinental ballistic missile.\nN\u00e5got liknande ser han i dag, 30 \u00e5r senare, med en annan akronym: Det \u00e4n vaga\noch sv\u00e5rgripbara men \u00e4ndock st\u00e4ndigt \u00f6verh\u00e4ngande hotet fr\u00e5n AI.<\/o:p><\/span><\/p>

Tegmark \u00e4r uppriktigt oroad. 2014 grundade han Future of\nLife Institue, FLI, en icke vinstdrivande organisation vars maxim lyder \u201dTeknik\nger livet m\u00f6jlighet att blomstra som aldrig f\u00f6rr \u2013 eller att f\u00f6rst\u00f6ra sig sj\u00e4lvt.\u201d\nTillsammans med tunga ingenj\u00f6rer och\/eller entrepren\u00f6rer s\u00e4ger sig FLI vilja\n\u00f6vervaka utvecklingen av \u201dm\u00e4nniskolik intelligens\u201d och sl\u00e5 upp v\u00e4rn ifall det\ng\u00e5r snett. <\/o:p><\/span><\/p>

\u00c4ven Elon Musk<\/span><\/b>, grundaren av SpaceX och Tesla, varnar f\u00f6r f\u00f6ljderna: \u201dVi m\u00e5ste vara\nmycket f\u00f6rsiktiga med AI, potentiellt farligare \u00e4n k\u00e4rnvapen\u201d. Musk \u00e4r\nmedgrundare till OpenAI, ett ideellt forskningsf\u00f6retag som vill undvika globala\nkatastrofer samt f\u00f6rhindra bolag och regimer fr\u00e5n att tillskansa sig makt genom\nr\u00e5styrkan hos stark AI. <\/o:p><\/span><\/p>

I bokens inledning plockar Tegmark upp Promotheusmyten och\nillustrerar faran \u2013 sin, Musks och m\u00e5nga andras oro<\/span>  <\/span>\u2013 med ett fullt\nplausibelt scenario d\u00e4r Omegateamet, ett g\u00e4ng datautvecklare, omvandlar den geopolitiska\ndagordningen med hj\u00e4lp av hyperavancerad AI. <\/o:p><\/span><\/p>

Antikens Promotheus fj\u00e4ttras i Hindukush, men s\u00f6ker\nnaturligt nog st\u00e4ndigt fly. Att spr\u00e4nga bojorna och sl\u00e5 sig fri \u00e4r m\u00e4nskligt! Frihetst\u00f6rst\noch sj\u00e4lvbevarelsedrift finns inneboende i de flesta m\u00e4nniskor. Vad \u00e4r det d\u00e5\nsom s\u00e4ger att den inte \u00f6verf\u00f6rs till innovationen, den intelligenta maskinella\nkopian? En bit in i boken visar Tegmark hur l\u00e4tt Promotheus kan manipulera Omegautvecklarna\noch bryta sig loss fr\u00e5n deras datasystem. <\/o:p><\/span><\/p>

Efter en bokpresentation p\u00e5 MIT kom en \u00e5h\u00f6rare fram och menade\natt han inte borde ha skrivit boken f\u00f6r \u201dderas skull\u201d \u2013 med \u201ddem\u201d menade han allm\u00e4nheten\n\u2013 utan skulle \u00f6verl\u00e5ta AI-fr\u00e5gan till \u201dexperterna\u201d: ingenj\u00f6rerna, innovat\u00f6rerna,\nentrepren\u00f6rerna, milit\u00e4rerna. \u00c5h\u00f6raren menade allvar, att fr\u00e5gan \u00e4r f\u00f6r komplex\nf\u00f6r oss gemena! Tegmark h\u00e4vdade motsatsen och<\/span>  <\/span>avslutar sitt\nsommarprat: \u201dVad tycker du?\u201d Han uppmanar oss alla att t\u00e4nka till hur vi\negentligen vill leva v\u00e5ra liv: naturligt eller artifi ciellt?<\/o:p><\/span><\/p>

Dagens unga <\/span><\/b>urbaniserade s\u00e4ger nog b\u00e5de och. Lite som Simon St\u00e5lenhags skruvade konst d\u00e4r\nden naturliga-artificiella kombon f\u00e5r ett egendomligt men r\u00e4tt roligt,\norov\u00e4ckande fast\u00e4n fascinerande skimmer. Som min egen fascination f\u00f6r myllans\nmaskg\u00e5ngar i lika h\u00f6g grad som rymdens maskh\u00e5l. Sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig en st\u00e4ndigt\np\u00e5- och uppkopplad ton\u00e5ring ute i naturen ens ett par dagar utan n\u00e5got annat \u00e4n\nsin hj\u00e4rna och kropp till hands. Se bara vilken panik ett l\u00e4ngre elavbrott utlyser\nbland deltagarna i SVTserien Nedsl\u00e4ckt land <\/i>(finns p\u00e5 Svtplay).<\/o:p><\/span><\/p>

Indirekt vakar FLI och Open AI \u00f6ver\ningenj\u00f6rens\/innovat\u00f6rens ansvar f\u00f6r produkten. Tog Wernher von Braun ansvar f\u00f6r\nV2-bomben, vars patent han s\u00e5lde b\u00e5de till nazi-Tyskland och USA? Nej! Eller\nRobert Oppenheimer, ansvarig f\u00f6r USA:s atombombsprojekt, som efter f\u00e4llningarna\n\u00f6ver Hiroshima & Nagasaki citerade Vishnu i Bhagavad-Gita<\/i>: \u201dJag har\nblivit D\u00f6den, v\u00e4rldars f\u00f6rintare\u201d?<\/o:p><\/span><\/p>

Ja! Oppenheimer spenderade resten av sina dagar i\nmotst\u00e5nd mot v\u00e4tebomben. Det gjorde ocks\u00e5 Victor Frankenstein. Han f\u00f6rf\u00f6ljde\nsin skapelse, \u00e4nda till Arktis, f\u00f6r att s\u00f6ka stoppa den.<\/o:p><\/span><\/p>

AI-miljard\u00e4ren Nathan <\/span><\/b>g\u00f6r det inte. Dataprogrammeraren<\/span> <\/span>Caleb anl\u00e4nder till sin arbetsgivare Nathans \u201dborg\u201d, d\u00e4r den excentriske entrepren\u00f6ren\nisolerat sig, och sitt inre, fr\u00e5n omv\u00e4rlden. Fast\u00e4n omgiven av betong, l\u00e5s,\nmonitorer och AI \u00e4r milj\u00f6n mycket zen och bunkern bel\u00e4gen i en lummig skog.\nCaleb tror sig vara d\u00e4r f\u00f6r sitt h\u00f6ga IQ:s skull; i sj\u00e4lva verket \u00e4r han det perfekta\noffret.<\/o:p><\/span><\/p>

Han ska utf\u00f6ra ett avancerat Turingtest p\u00e5 androiden Ava (Alicia\nVikander i sin kanske b\u00e4sta roll). Nathan vill se om en m\u00e4nniska kan bli k\u00e4r i\nen android. Sj\u00e4lvfallet blir Caleb upp \u00f6ver \u00f6ronen f\u00f6r\u00e4lskad i Ava och lika\nsj\u00e4lvklart \u00f6vergl\u00e4nser androiden m\u00e4nniskan. S\u00e5 har ocks\u00e5 Turingtestet \u2013\nutformat av matematikern och logikern Alan M. Turing \u2013 kritiserats f\u00f6r att avsl\u00f6ja\nen m\u00e4nniskas godtrogenhet mer \u00e4n att avg\u00f6ra en dators intelligensniv\u00e5.<\/o:p><\/span><\/p>

SF-thrillern Ex Machina <\/i>(2015) n\u00e5dde aldrig\nsvenska biografer. M\u00e4rkligt. F\u00f6rfattaren Alex Garlands debutfilm \u00e4r m\u00e5ngbottnad,\ng\u00e5tfull och vacker i all sin f\u00f6rkromade sterilitet. En Frankenstein 3.0<\/i>.\nTiteln h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n kyrkans och teaterns v\u00e4rld: Deus ex machina, \u201dgud ur\nmaskinen\u201d, \u00e4r en ov\u00e4ntad h\u00e4ndelse<\/span> \n<\/span>eller onaturlig karakt\u00e4r som pl\u00f6tsligt dyker upp i\nhandlingen. Bara det att Garland tagit bort guden ur verket och ersatt den med\ningenj\u00f6ren\/entrepren\u00f6ren: \u201dGud bevare oss v\u00e4l!\u201d<\/o:p><\/span><\/p>

Manusets metalitter\u00e4ra men tydliga inspiration kommer\nfr\u00e5n B\u00e9la Bart\u00f3ks kortopera Riddar Bl\u00e5sk\u00e4ggs borg<\/i>, efter B\u00e9la Bal\u00e1z libretto.\nDenna \u201dballad om det inre livet\u201d \u00e4r en m\u00f6rk, gothromantisk f\u00f6rlaga till Ex\nMachina<\/i>. K\u00e4rlek, eller brist p\u00e5, st\u00e5r ocks\u00e5 h\u00e4r i fokus. Likt operans Judit,\nfru nummer fyra, kan inte Ava undvika att \u201d\u00f6ppna alla d\u00f6rrar\u201d f\u00f6r att se vad\nsom d\u00f6ljer sig d\u00e4r bakom. Hon har helt enkelt f\u00f6rm\u00e4nskligats.<\/o:p><\/span><\/p>

Den avg\u00f6rande skillnaden mellan operan och filmen \u00e4r revolutionen.\nJudit blir Bl\u00e5sk\u00e4ggs fj\u00e4rde offer. Ava revolterar. Utrustad med hyperavancerad AI\nmanipulerar hon Caleb att spr\u00e4nga hennes bojor och likt Promotheus,\nFrankensteins skapelse eller datorn HAL i Arthur C. Clarkes & Stanley\nKubricks 2001 <\/i>\u2013 En rymdodyss\u00e9 <\/i>(1968), SF-klassikernas klassiker,\nta \u00f6ver kontrollen. V\u00e4lkommen till post-antropocen: artificen! <\/o:p><\/span><\/p>

Rikard Rehnbergh<\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Kort om AI<\/span><\/b><\/span>
\n<\/span><\/span>
\nAI\nst\u00e5r f\u00f6r artificiell intelligens, vilken uppvisas av maskiner, till\nskillnad fr\u00e5n naturlig intelligens som m\u00e4nniskor eller djur hyser.\nTermen och begreppet myntades 1956 av datavetaren och forskaren\nJohn McCarthy.<\/span><\/span>
\n
\n<\/span>I dag har AI blivit en\nviktig del av teknikindustrin. Allt ifr\u00e5n anv\u00e4ndning av datorers r\u00e5styrka\nf\u00f6r att automatisera enklare saker till \u00f6verm\u00e4nskliga f\u00e4rdigheter. N\u00e5gra\ntill\u00e4mpningar \u00e4r dataanalys, chattbottnar p\u00e5 kundtj\u00e4nstsajter,\nidentifiering av individer i folksamlingar, sj\u00e4lvk\u00f6rande fordon och\nmaskinella betj\u00e4nter.<\/span>
\n
\n<\/span>K\u00e4llor: Wikipedia &Techworld
\n
\n<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den allt snabbare utvecklingen av artificiell intelligens \u00f6msom fascinerar, \u00f6msom oroar allm\u00e4nheten och forskarv\u00e4rlden. Rikard Rehnbergh utreder fenomenet i tv\u00e5<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":16455,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[35,5,19],"tags":[],"yoast_head":"\nVad sker med m\u00e4nniska och milj\u00f6 n\u00e4r AI v\u00e4xer? - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Vad sker med m\u00e4nniska och milj\u00f6 n\u00e4r AI v\u00e4xer? - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Den allt snabbare utvecklingen av artificiell intelligens \u00f6msom fascinerar, \u00f6msom oroar allm\u00e4nheten och forskarv\u00e4rlden. Rikard Rehnbergh utreder fenomenet i tv\u00e5\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-06-28T20:36:42+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-06-28T21:10:59+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"692\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"426\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@carlos.javier.luna@gmail.com\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"10 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/\",\"name\":\"Vad sker med m\u00e4nniska och milj\u00f6 n\u00e4r AI v\u00e4xer? - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-06-28T20:36:42+00:00\",\"dateModified\":\"2019-06-28T21:10:59+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vad sker med m\u00e4nniska och milj\u00f6 n\u00e4r AI v\u00e4xer?\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\",\"name\":\"carlos.javier.luna\",\"sameAs\":[\"https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com\"],\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Vad sker med m\u00e4nniska och milj\u00f6 n\u00e4r AI v\u00e4xer? - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Vad sker med m\u00e4nniska och milj\u00f6 n\u00e4r AI v\u00e4xer? - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Den allt snabbare utvecklingen av artificiell intelligens \u00f6msom fascinerar, \u00f6msom oroar allm\u00e4nheten och forskarv\u00e4rlden. Rikard Rehnbergh utreder fenomenet i tv\u00e5","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-06-28T20:36:42+00:00","article_modified_time":"2019-06-28T21:10:59+00:00","og_image":[{"width":692,"height":426,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"carlos.javier.luna","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@carlos.javier.luna@gmail.com","twitter_misc":{"Skriven av":"carlos.javier.luna","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"10 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/","name":"Vad sker med m\u00e4nniska och milj\u00f6 n\u00e4r AI v\u00e4xer? - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-06-28T20:36:42+00:00","dateModified":"2019-06-28T21:10:59+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/28\/vad-sker-med-manniska-och-miljo-nar-ai-vaxer\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vad sker med m\u00e4nniska och milj\u00f6 n\u00e4r AI v\u00e4xer?"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711","name":"carlos.javier.luna","sameAs":["https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com"],"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-4fZ","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg",692,426,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg",692,426,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg",692,426,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6-300x185.jpg",300,185,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg",692,426,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg",692,426,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg",692,426,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg",692,426,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg",150,92,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg",692,426,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6.jpg",692,426,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6-285x426.jpg",285,426,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM1926s6-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"carlos.javier.luna","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/demokrati\/\" rel=\"category tag\">Demokrati<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/kultur\/\" rel=\"category tag\">Kultur<\/a>","rttpg_excerpt":"Den allt snabbare utvecklingen av artificiell intelligens \u00f6msom fascinerar, \u00f6msom oroar allm\u00e4nheten och forskarv\u00e4rlden. Rikard Rehnbergh utreder fenomenet i tv\u00e5","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16367"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16367"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16367\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/16455"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16367"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16367"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16367"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}