{"id":15566,"date":"2019-06-20T20:35:11","date_gmt":"2019-06-20T18:35:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=15566"},"modified":"2019-06-20T20:53:40","modified_gmt":"2019-06-20T18:53:40","slug":"trygg-omstallning-med-vatgas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/","title":{"rendered":"Trygg omst\u00e4llning med v\u00e4tgas"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tSverige har ambiti\u00f6sa klimatm\u00e5l. Enligt klimatlagen ska utsl\u00e4ppen vara nettonoll 2045, f\u00f6r att d\u00e4refter bli negativa. Enligt energi\u00f6verenskommelsen ska Sveriges elproduktion vara 100 procent f\u00f6rnybar 2040.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tPipeline i Sandviken, fr\u00e5n v\u00e4tgasproduktion (syns ej i bild) till industriellt anv\u00e4ndande, med tankstationen f\u00f6r fordon p\u00e5kopplad p\u00e5 pipelinen.
\nFoto: Sandvik Materials\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Trygg omst\u00e4llning med v\u00e4tgas<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

V\u00e4tgasens roll i en f\u00f6rnybar elf\u00f6rs\u00f6rjning och fossilfri industri<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tSverige har ambiti\u00f6sa klimatm\u00e5l. Enligt klimatlagen ska utsl\u00e4ppen vara nettonoll 2045, f\u00f6r att d\u00e4refter bli negativa. Enligt energi\u00f6verenskommelsen ska Sveriges elproduktion vara 100 procent f\u00f6rnybar 2040.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

F\u00f6r att lyckas med\nden gr\u00f6na omst\u00e4llningen kr\u00e4vs en bred uppslutning bland samh\u00e4llets st\u00f6rsta\nakt\u00f6rer. I Sverige st\u00e5r industriella processer f\u00f6r en tredjedel av utsl\u00e4ppen av\nv\u00e4xthusgaser, med st\u00e5lindustrin som st\u00f6rsta enskilda utsl\u00e4ppsk\u00e4lla. <\/span><\/o:p><\/span><\/p>

Den svenska elf\u00f6rs\u00f6rjningen \u00e4r idag n\u00e4stan\nhelt fossilfri, men utg\u00f6rs till stor del av en k\u00e4rnkraft som \u00e4r under successiv\navveckling. Behovet av f\u00f6rnybar el kommer dessutom att \u00f6ka kraftigt i framtiden\ns\u00e4rskilt i samband med en kommande elektrifiering av transportsektorn. Sol- och\nvindkraft \u00f6kar explosionsartat, men dessa energislag \u00e4r beroende av\nv\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden och s\u00e4song. Hur ska ett f\u00f6rnybart energisystem kunna svara\nf\u00f6r dessa utmaningar och trygga en framtida stabil elf\u00f6rs\u00f6rjning? Hur ska\nindustrin minska utsl\u00e4ppen i sina processer? L\u00f6sningen kan stavas v\u00e4tgas.\nTekniken \u00e4r p\u00e5 frammarsch i Sverige och den emissionsfria energib\u00e4raren kan\nerbjuda nyckeln till en trygg och h\u00e5llbar omst\u00e4llning.<\/o:p><\/span><\/p>

Vi b\u00f6rjar i<\/span><\/b>\nSandviken, d\u00e4r f\u00f6retaget Sandvik Materials Technology producerar sina\navancerade rostfria st\u00e5lprodukter f\u00f6r en av v\u00e4rldens mest kr\u00e4vande industrier.\nV\u00e4tgas \u00e4r en energib\u00e4rare, ett br\u00e4nsle, som \u00e4ven under l\u00e5ng tid har anv\u00e4nts som\nindustrigas i Sandviks egen produktion. F\u00f6r att utvinna energi ur v\u00e4tgas\nanv\u00e4nder man en s\u00e5 kallad br\u00e4nslecell som byggs ihop i form av skalbara\nbr\u00e4nslecellstackar. Sandvik har forskat p\u00e5 tekniken i tio \u00e5r och \u00e4r nu i f\u00e4rd\nmed att producera en av stackens viktiga delkomponenter. Enligt Mats W.\nLundberg, h\u00e5llbarhetschef p\u00e5 Sandviks aff\u00e4rsomr\u00e5de Sandvik Materials\nTechnology, kan komponenten fungera till de flesta typer av br\u00e4nslecellstackar\nsom i sin tur kan anv\u00e4ndas f\u00f6r v\u00e4tgasdrivna elbilar, eller storskaliga och\nsm\u00e5skaliga energilagringssystem.<\/o:p><\/span><\/p>

Mycket av<\/span><\/b>\ndiskussionen om v\u00e4tgas kretsar kring de revolutionerande teknikskiften som \u00e4r\nunder utveckling inom bland annat transportsektorn, men faktum \u00e4r att v\u00e4tgasen\nl\u00e4nge varit en v\u00e4sentlig del av den industriella ekonomin. Det \u00e4r en vanlig\nindustrigas och anv\u00e4nds exempelvis inom oljeraffinaderier och\nammoniaktillverkning. Den anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r att behandla rostfria st\u00e5lprodukter,\nn\u00e5got som Sandvik Materials Technology har l\u00e5ng erfarenhet av. Globalt \u00e4r\nmarknaden f\u00f6r industriell v\u00e4tgas v\u00e4rderad \u00f6ver 100 miljarder dollar. <\/o:p><\/span><\/p>

Det finns olika s\u00e4tt att producera v\u00e4tgas. En\n\u00f6verv\u00e4ldigande majoritet, cirka 95 procent, av v\u00e4tgasen globalt, produceras ur\nfossil naturgas eller f\u00f6rgasning av kol, men det \u00e4r \u00e4ven m\u00f6jligt att producera\nv\u00e4tgas ur vanligt vatten med hj\u00e4lp av en s\u00e5 kallad elektrolys\u00f6r . Denna \u201cgr\u00f6na\nv\u00e4tgas\u201d \u00e4r helt emissionsfri men kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder elenergi f\u00f6r att\ntillverkas. Mats W. Lundberg ber\u00e4ttar att Sandvik uteslutande anv\u00e4nder gr\u00f6n\nv\u00e4tgas i sina processer, och redan 1968 tillverkades huvuddelen av v\u00e4tgasen\nlokalt genom elektrolys av vatten. AGA-gas producerar gasen som sedan f\u00e4rdas\ngenom en tv\u00e5 kilometer l\u00e5ng pipeline till Sandvik. Fr\u00e5n pipelinen har Sandvik\ntillsammans med Aga Gas och Sandvikens kommun byggt en anslutande\nv\u00e4tgastankstation som idag f\u00f6rser kommunens br\u00e4nslecellsfordon med energi. Inom\nkort kommer tv\u00e5 v\u00e4tgasdrivna br\u00e4nslecellsbussar tas i drift, som ocks\u00e5 de\nkommer dra nytta av tankstationen. Utvecklingen \u00e4r ett typexempel p\u00e5 synergier\nsom kan uppst\u00e5 n\u00e4r storskaliga investeringar p\u00e5 v\u00e4tgasinfrastruktur g\u00f6rs.<\/o:p><\/span><\/p>

Den industriella v\u00e4tgas som anv\u00e4nds idag kan\nproduceras p\u00e5 ett gr\u00f6nt s\u00e4tt, med stor klimatnytta som f\u00f6ljd. Men den\nindustriella v\u00e4tgasens anv\u00e4ndningsomr\u00e5den kan dessutom \u00f6ka kraftigt och ers\u00e4tta\ntraditionellt fossila processer. J\u00e4rn- och st\u00e5lindustrin st\u00e5r idag f\u00f6r hela tio\nprocent av de totala utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser i Sverige. I takt med \u00f6kad\nurbanisering och fortsatt befolknings\u00f6kning v\u00e4ntas den globala efterfr\u00e5gan p\u00e5\nst\u00e5l \u00f6ka kraftigt i framtiden.<\/o:p><\/span><\/p>

Svenskt st\u00e5l produceras i v\u00e4ldiga masugnar\ngenom en ur\u00e5ldrig process som kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder kol. Omfattande resurser har\nlagts p\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra teknologin och Sverige har idag n\u00e5gra av v\u00e4rldens\nrenaste och mest effektiva masugnar. Trots detta ger dagens st\u00e5lproduktion\nupphov till enorma m\u00e4ngder koldioxid.<\/o:p><\/span><\/p>

 <\/o:p><\/span><\/p>

Det finns dock<\/span><\/b>\nalternativ till dagens kolbaserade st\u00e5lproduktion. Genom att anv\u00e4nda naturgas\nkan smidbart j\u00e4rn utvinnas direkt ur j\u00e4rnmalm i en process som kallas\ndirektreduktion. Metoden \u00e4r utbredd i l\u00e4nder med tillg\u00e5ng till billig naturgas,\nsom USA och Indien. Det \u00e4r \u00e4ven fullt m\u00f6jligt att ers\u00e4tta den fossila\nnaturgasen med ren v\u00e4tgas. Om v\u00e4tgasen \u00e4r gr\u00f6n, det vill s\u00e4ga producerad genom elektrolys\nav vatten med fossilfri el, skulle metoden kunna g\u00f6ra dagens st\u00e5lproduktion\nhelt klimatneutral. St\u00e5lproducenten SSAB, som f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r Sveriges st\u00f6rsta\nenskilda utsl\u00e4ppsk\u00e4lla, har tillsammans med gruvbolaget LKAB g\u00e5tt ihop med\nVattenfall f\u00f6r att g\u00f6ra just detta.<\/o:p><\/span><\/p>

Projektet g\u00e5r under namnet Hybrit. M\u00e5let \u00e4r\natt utveckla v\u00e4rldens f\u00f6rsta fossilfria st\u00e5lindustri vilket ska innefatta hela\nv\u00e4rdekedjan fr\u00e5n j\u00e4rnmalmsbrytning till slutprodukten st\u00e5l. F\u00f6r att utreda de\nekonomiska och tekniska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna inleddes 2016 en f\u00f6rstudie d\u00e4r man\nfastslog att kostnaden kommer att \u00f6ka med 20-30 procent med den nya metoden. En\n\u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n kol till gr\u00f6n v\u00e4tgas st\u00e4ller krav p\u00e5 stora m\u00e4ngder elenergi, och\nrej\u00e4la investeringar i nya anl\u00e4ggningar. Samtidigt konstaterar man ocks\u00e5 att\n\u00f6kande priser p\u00e5 CO2<\/span>-utsl\u00e4pp\ni EU:s utsl\u00e4ppsr\u00e4tthandel (ETS) i samband med fallande priser p\u00e5 f\u00f6rnybar\nenergi g\u00f6r att fossilfri st\u00e5lproduktion har goda m\u00f6jligheter att bli\nkonkurrenskraftig i framtiden.<\/o:p><\/span><\/p>

2018 inleddes n\u00e4sta<\/span><\/b> fas i Hybrit-projektet. Under \u00e5ret b\u00f6rjade man bygga\nv\u00e4rldens f\u00f6rsta pilotanl\u00e4ggning f\u00f6r v\u00e4tgasbaserad st\u00e5ltillverkning i Lule\u00e5 d\u00e4r\nforskning ska p\u00e5g\u00e5 fram till 2024. Projekten har beviljats ett massivt st\u00f6d p\u00e5\n528 miljoner kronor fr\u00e5n Energimyndigheten, vilket \u00e4r det st\u00f6rsta n\u00e5gonsin i\nmyndighetens historia.<\/o:p><\/span><\/p>

Fr\u00e5n \u00e5r 2025 och tio \u00e5r fram\u00e5t \u00e4r tanken att\nmetoden ska anv\u00e4ndas och visas upp i en fullskalig demonstrationsanl\u00e4ggning.\nMycket h\u00e4nger p\u00e5 att projektet lyckas. I flera \u00e5r har utsl\u00e4ppen fr\u00e5n industrin\nlegat p\u00e5 samma niv\u00e5 men om Hybrit lyckas kan en tredjedel av dessa utsl\u00e4pp\nf\u00f6rsvinna i ett svep. Tekniken kommer dessutom sprida sig till andra l\u00e4nder,\noch redan idag har initiativtagarna inlett ett samarbete med Finland.<\/o:p><\/span><\/p>

Det finns flera merv\u00e4rden med den nya\ntekniken. Den v\u00e4tgas som ska anv\u00e4ndas kan produceras av \u00f6verskottsel fr\u00e5n\nf\u00f6rnybara k\u00e4llor n\u00e4r produktionen \u00e4r som h\u00f6gst. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt stabiliseras\nelsystemet genom att den billiga \u00f6verskottselen lagras och kommer till nytta i\nindustrin. \u00d6kad forskning p\u00e5 storskalig lagring och produktion av v\u00e4tgas kommer\npressa kostnaderna och ge upphov till spin-off effekter som gynnar alla\nbranscher med en koppling till gasen. Globalt g\u00f6rs stora investeringar i\ninfrastruktur f\u00f6r v\u00e4tgasdrivna fordon, och efterfr\u00e5gan p\u00e5 storskalig gr\u00f6n\nv\u00e4tgasproduktion l\u00e4r \u00f6ka kraftigt.<\/o:p><\/span><\/span><\/p>

Den industriella\nomst\u00e4llningen ser ut att ha goda utsikter att lyckas. M\u00e5nga av dagens fossila\nprocesser kan ers\u00e4ttas med gr\u00f6n v\u00e4tgas. Dessutom ska fordonsflottan\nelektrifieras och k\u00e4rnkraften ers\u00e4ttas. Det st\u00e4ller krav p\u00e5 stora m\u00e4ngder\nf\u00f6rnybar elenergi.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

Energim\u00e4ngden m\u00e4ts i\nTerawattimmar, TWh. Idag importerar Sverige kol med en energim\u00e4ngd p\u00e5 cirka 15\nTWh f\u00f6r st\u00e5lindustrin. Fossila drivmedel f\u00f6r inrikestransporter i form av bland\nannat diesel och bensin som anv\u00e4nds idag har en energim\u00e4ngd p\u00e5 cirka 70 TWh.\nK\u00e4rnkraften st\u00e5r f\u00f6r cirka 60 TWh av svensk elproduktion. Allt detta ska enligt\nde politiska m\u00e5len ers\u00e4ttas av f\u00f6rnybara k\u00e4llor. Vattenkraften \u00e4r idag i\nprincip fullt utbyggd och produktionen av biomassa ger upphov till stora\nutsl\u00e4pp av lagrat kol och hotar den biologiska m\u00e5ngfalden. Kvar blir sol- och\nvindkraft som verkligt h\u00e5llbara f\u00f6rnybara energik\u00e4llor. Den svenska vindkraften\nhar genomg\u00e5tt en massiv utbyggnad de senaste tio \u00e5ren och st\u00e5r idag f\u00f6r drygt\nen tiondel av den svenska elproduktionen. Utbyggnadstakten forts\u00e4tter att \u00f6ka\ndramatiskt. Mellan 2017-2021 kommer produktionen fr\u00e5n vindkraft \u00f6ka med 14 TWh,\nn\u00e4stan en f\u00f6rdubbling, vilket \u00e4r mer \u00e4n bortfallet fr\u00e5n de tv\u00e5\nk\u00e4rnkraftsreaktorer som kommer st\u00e4ngas under samma period.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

Problemet \u00e4r att<\/span><\/b> sol- och vindkraft \u00e4r energik\u00e4llor vars elproduktion\nvarierar kraftigt med v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden och s\u00e4song, n\u00e5got som kritiker ofta\np\u00e5pekar. N\u00e4r effekten \u00e4r som st\u00f6rst, en bl\u00e5sig solig sommardag, produceras\nm\u00e4ngder av \u00f6verskottsel och elpriset rasar. N\u00e4r behovet av energi \u00e4r stort,\nexempelvis en kall och vindstilla vinternatt, kommer priset i st\u00e4llet bli h\u00f6gt.\nFlexibla och integrerade energisystem \u00e4r en del av l\u00f6sningen, men behovet av\nenergilagring blir mer och mer p\u00e5tagligt f\u00f6r varje dag som g\u00e5r. <\/o:p><\/span><\/p>

\u00c4ven h\u00e4r har den gr\u00f6na v\u00e4tgasen potential att\nspela en nyckelroll. Hittills har mycket fokus kring energilagring legat p\u00e5\nbatterier. Men trots kraftiga f\u00f6rb\u00e4ttringar \u00e4r batteriers f\u00f6rm\u00e5ga att lagra el\ni storskaliga energisystem \u00e4nnu mycket begr\u00e4nsad. D\u00e4r batteriets\nlagringskapacitet snabbt blir fullt, finns egentligen inga st\u00f6rre begr\u00e4nsningar\nf\u00f6r hur mycket v\u00e4tgas som kan produceras och lagras. V\u00e4tgas har en h\u00f6g\nenergit\u00e4thet och kan lagras \u00f6ver l\u00e5ng tid, flera veckor eller m\u00e5nader. <\/o:p><\/span><\/p>

\u00d6verskottselen fr\u00e5n f\u00f6rnybara k\u00e4llor kan\nanv\u00e4ndas f\u00f6r att producera v\u00e4tgas som kan anv\u00e4ndas direkt i industriella\nprocesser eller som br\u00e4nsle. Det \u00e4r detta som sker i Hybrit-projektet som\nbeskrivs ovan. Alternativt kan v\u00e4tgasen sedan kombineras med koldioxid fr\u00e5n\nluft eller biomassa i ett andra steg f\u00f6r att producera syntetisk naturgas.\nTekniken kallas \u201cPower to Gas\u201d och Tyskland \u00e4r v\u00e4rldsledande p\u00e5 omr\u00e5det. Det\nfinns idag ca 30 pilotanl\u00e4ggningar utspridda \u00f6ver landet. Den syntetiska\nnaturgasen g\u00e5r in i landets omfattande gasledningsn\u00e4tverk och kan sedan\nanv\u00e4ndas f\u00f6r uppv\u00e4rmning av bost\u00e4der, som drivmedel eller som backup f\u00f6r\neln\u00e4tet. Satsningen p\u00e5 syntetisk naturgas ses som en viktig del i landets\nenergiomst\u00e4llning. Hittills har det varit sv\u00e5rt att f\u00e5 ekonomi p\u00e5 den\nsyntetiska naturgasen, och bed\u00f6mare menar att offentliga investeringar samt\n\u00f6kade CO2<\/span>-priser\ngenom EU:s  utsl\u00e4ppsr\u00e4tthandel \u00e4r\nn\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att tekniken ska kunna genomf\u00f6ras p\u00e5 stor skala.<\/o:p><\/span><\/p>

Syntetisk naturgas \u00e4r n\u00e5got som utreds \u00e4ven i\nSverige, p\u00e5 Gotland mer specifikt. Regeringen har utrett m\u00f6jligheterna f\u00f6r\nGotland att bli helt sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande p\u00e5 f\u00f6rnybar el. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna finns\nd\u00e5 det r\u00e5der goda vindf\u00f6rh\u00e5llanden i regionen och vindkraften \u00e4r v\u00e4l utbyggd.\nDock st\u00e4ller de f\u00f6rnybara energislagens inneboende variation till med problem.\nDen gamla kabeln som f\u00f6rbinder Gotland med fastlandet \u00e4r inte flexibel nog att\nta emot stora m\u00e4ngder \u00f6verskottsel n\u00e4r produktionen \u00e4r h\u00f6g och f\u00f6r ett par \u00e5r\nsedan beslutade Svenska Kraftn\u00e4t att en andra kabel inte skulle byggas. F\u00f6r att\nGotland ska kunna bli sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande p\u00e5 el fr\u00e5n sol- och vindkraft kr\u00e4vs en\nv\u00e4l fungerande lagringsapparat.<\/o:p><\/span><\/p>

Swedegas, som \u00e4ger det svenska stamn\u00e4tet f\u00f6r\nnaturgas, har dragit ig\u00e5ng ett projekt f\u00f6r att lagra \u00f6verskottsenergi i form av\nsyntetisk naturgas som beskrivits ovan. 2017 presenterades en f\u00f6rstudie d\u00e4r man\nkom fram till att en vindkraftsanl\u00e4ggning utanf\u00f6r Visby med en kapacitet p\u00e5\n\u00e5tta MW var b\u00e4st l\u00e4mpat f\u00f6r projektet. I rapporten framkommer att projektet har\ngoda m\u00f6jligheter att n\u00e5 l\u00f6nsamhet men beh\u00f6ver ett omfattande investeringsst\u00f6d\ninitialt. <\/o:p><\/span><\/span><\/p>

V\u00e4tgasen ser ut att\nkunna spela en nyckelroll i n\u00e4stan alla sektorer i omst\u00e4llningen. Tekniken \u00e4r i\nm\u00e5nga fall l\u00f6st och utmaningen handlar snarare om att f\u00e5 ig\u00e5ng processerna i\nstor skala, vilket kr\u00e4ver omfattande investeringar. Sverige \u00e4r v\u00e4rldsledande\nn\u00e4r det kommer till v\u00e4tgasbaserad st\u00e5lproduktion. Tyskland har tagit t\u00e4ten vad\ng\u00e4ller lagring av f\u00f6rnybar el i gasform och Japan och Sydkorea leder\nutvecklingen av br\u00e4nslecells-fordon. Det \u00e5terst\u00e5r att se vilka av dessa\ntekniker som kommer lyckas ers\u00e4tta de gamla, men det \u00e4r tydligt att det finns\nen enorm potential i v\u00e4tgasteknologin. <\/span><\/o:p><\/span><\/i><\/p>

Michael\nAbdi Ons\u00e4ter<\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Fakta:<\/span><\/b> Naturgas\n\u00e4r ett annat namn f\u00f6r metan. Gasen har en h\u00f6g energit\u00e4thet och anv\u00e4nds som\nbr\u00e4nsle och f\u00f6r elproduktion v\u00e4rlden \u00f6ver. All f\u00f6rbr\u00e4nning av naturgas ger\nupphov till koldioxid.<\/o:p><\/span><\/p>

Fossil\nnaturgas utvinns i bland annat Ryssland och utg\u00f6r en stor del av den globala\nelproduktionen. Anv\u00e4ndning av fossil naturgas \u00f6kar koldioxidhalten i\natmosf\u00e4ren.<\/o:p><\/span><\/p>

Biologisk\nnaturgas, \u00e4ven k\u00e4nt som biogas eller r\u00f6tgas, produceras ur biologiskt material.\nKoldioxidutsl\u00e4ppen sker inom kolets kretslopp, men om k\u00e4llan till gasen \u00e4r skog\nkan det ta mycket l\u00e5ng tid innan utsl\u00e4ppen kompenseras. En \u00f6verdriven\navskogning hotar den biologiska m\u00e5ngfalden och riskerar att skada ekosystemen.<\/o:p><\/span><\/p>

\n\n\n\n\n\n<\/p>

Syntetisk\nnaturgas produceras ur v\u00e4tgas och koldioxid fr\u00e5n luften. Om v\u00e4tgasen \u00e4r gr\u00f6n s\u00e5\n\u00e4r den syntetiska naturgasen helt klimatneutral och ger inte upphov till \u00f6kade\nCO2-halter vare sig i det l\u00e5nga eller korta loppet.<\/o:p><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sverige har ambiti\u00f6sa klimatm\u00e5l. Enligt klimatlagen ska utsl\u00e4ppen vara nettonoll 2045, f\u00f6r att d\u00e4refter bli negativa. Enligt energi\u00f6verenskommelsen ska Sveriges<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":15655,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[16,5,15],"tags":[],"yoast_head":"\nTrygg omst\u00e4llning med v\u00e4tgas - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Trygg omst\u00e4llning med v\u00e4tgas - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Sverige har ambiti\u00f6sa klimatm\u00e5l. Enligt klimatlagen ska utsl\u00e4ppen vara nettonoll 2045, f\u00f6r att d\u00e4refter bli negativa. Enligt energi\u00f6verenskommelsen ska Sveriges\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-06-20T18:35:11+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-06-20T18:53:40+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"413\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@carlos.javier.luna@gmail.com\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"12 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/\",\"name\":\"Trygg omst\u00e4llning med v\u00e4tgas - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-06-20T18:35:11+00:00\",\"dateModified\":\"2019-06-20T18:53:40+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Trygg omst\u00e4llning med v\u00e4tgas\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\",\"name\":\"carlos.javier.luna\",\"sameAs\":[\"https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com\"],\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Trygg omst\u00e4llning med v\u00e4tgas - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Trygg omst\u00e4llning med v\u00e4tgas - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Sverige har ambiti\u00f6sa klimatm\u00e5l. Enligt klimatlagen ska utsl\u00e4ppen vara nettonoll 2045, f\u00f6r att d\u00e4refter bli negativa. Enligt energi\u00f6verenskommelsen ska Sveriges","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-06-20T18:35:11+00:00","article_modified_time":"2019-06-20T18:53:40+00:00","og_image":[{"width":800,"height":413,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"carlos.javier.luna","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@carlos.javier.luna@gmail.com","twitter_misc":{"Skriven av":"carlos.javier.luna","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"12 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/","name":"Trygg omst\u00e4llning med v\u00e4tgas - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-06-20T18:35:11+00:00","dateModified":"2019-06-20T18:53:40+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/trygg-omstallning-med-vatgas\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Trygg omst\u00e4llning med v\u00e4tgas"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711","name":"carlos.javier.luna","sameAs":["https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com"],"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-434","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg",800,413,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg",800,413,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg",800,413,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik-300x155.jpg",300,155,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg",800,413,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg",800,413,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg",800,413,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik-800x413.jpg",800,413,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg",150,77,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg",800,413,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik.jpg",800,413,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik-600x413.jpg",600,413,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik-285x413.jpg",285,413,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s6Sandvik-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"carlos.javier.luna","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/energi\/\" rel=\"category tag\">Energi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a>","rttpg_excerpt":"Sverige har ambiti\u00f6sa klimatm\u00e5l. Enligt klimatlagen ska utsl\u00e4ppen vara nettonoll 2045, f\u00f6r att d\u00e4refter bli negativa. Enligt energi\u00f6verenskommelsen ska Sveriges","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15566"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15566"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15566\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/15655"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15566"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15566"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15566"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}