{"id":15473,"date":"2019-06-20T19:48:03","date_gmt":"2019-06-20T17:48:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=15473"},"modified":"2019-06-20T19:55:31","modified_gmt":"2019-06-20T17:55:31","slug":"staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/","title":{"rendered":"Staten vill gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gor, men riskerar att ant\u00e4nda dem"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tSmala sund. Det, f\u00f6rutom oljan och saudiska intressen, \u00e4r vad som f\u00f6renar Preemraffinaderiet i Lysekil i Bohusl\u00e4n med transportlederna i Persiska viken och i n\u00e5got mindre utstr\u00e4ckning Adenviken p\u00e5 varsin sida om Saudiarabien p\u00e5 den Arabiska halv\u00f6n. Kritiska \u2013 och strategiska \u2013 punkter genom vilka oljan i s\u00e5v\u00e4l dess raffinerade som r\u00e5a form m\u00e5st transporteras igenom p\u00e5 tankfartyg.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tPreems raffinaderi i Lysekil, som f\u00f6retaget nu vill bygga ut.
\nFoto:Preem\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Staten vill gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gor, men riskerar att ant\u00e4nda dem<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tSmala sund. Det, f\u00f6rutom oljan och saudiska intressen, \u00e4r vad som f\u00f6renar Preemraffinaderiet i Lysekil i Bohusl\u00e4n med transportlederna i Persiska viken och i n\u00e5got mindre utstr\u00e4ckning Adenviken p\u00e5 varsin sida om Saudiarabien p\u00e5 den Arabiska halv\u00f6n. Kritiska \u2013 och strategiska \u2013 punkter genom vilka oljan i s\u00e5v\u00e4l dess raffinerade som r\u00e5a form m\u00e5st transporteras igenom p\u00e5 tankfartyg.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Mark- och milj\u00f6\u00f6verdomstolen meddelar i dag (den 17 juni, efter\n\u00e4nnu en veckas handl\u00e4ggnings- och bet\u00e4nketid) att den \u00e4mnar pr\u00f6va\npetroleumdinosaurien Preems kontroversiella planer p\u00e5 en expansion av\nverksamheten p\u00e5 den bohusl\u00e4nska kusten. Inte en dag f\u00f6r tidigt. Expansionen\ninneb\u00e4r minst en f\u00f6rdubbling av v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen, som redan nu g\u00e5r \u00e5t fel\nh\u00e5ll i Sverige. Domen kommer inte bara bli en vattendelare vad g\u00e4ller svensk\nmilj\u00f6politik; den kommer \u00e4ven bli en geopolitisk akt, en f\u00f6rt\u00e4ckt krigshandling.<\/o:p><\/span><\/p>

Bakgrunden\n\u00e4r minst<\/span><\/b> sagt sinister: Sverige har ratificerat Parisavtalet som s\u00e4ger att\nalla undertecknarl\u00e4nder ska g\u00f6ra allt i sin makt f\u00f6r att f\u00f6rhindra en\ntemperatur\u00f6kning p\u00e5 mer \u00e4n 1,5 grader. Rapporter fr\u00e5n Naturv\u00e5rdsverket och\nNaturskyddsf\u00f6reningen visar emellertid att Sverige redan innan Mark- och\nmilj\u00f6domstolen i V\u00e4nersborg i november i fjol gav Preem gr\u00f6nt ljus till\nutbyggnaden var p\u00e5 v\u00e4g \u00e5t helt fel h\u00e5ll. Utsl\u00e4ppen \u00f6kar. Omst\u00e4llningen g\u00e5r f\u00f6r\nl\u00e5ngsamt. F\u00f6r f\u00e5 tar sitt ansvar. <\/o:p><\/span><\/p>

IPBE:s rapport visar i sin tur med all pregnans att m\u00e4nniskorasen\n\u2013 den enda nu levande art med kapacitet att b\u00e5de f\u00f6rhindra, f\u00f6r\u00e4ndra och\nf\u00f6rst\u00f6ra livsbetingelserna p\u00e5 jorden \u2013 st\u00e5r inf\u00f6r den sj\u00e4tte massutrotningen i\nplanetens f\u00f6rh\u00e5llandevis korta historia. Inte nog med det. Koldioxidhalten i\natmosf\u00e4ren har aldrig varit h\u00f6gre p\u00e5 tre miljoner \u00e5r.<\/o:p><\/span><\/p>

Detta\nfaktum<\/span><\/b> \u2013 trots vad clownlika klimatf\u00f6rnekare i vita hus, sultanpalats,\nfossilstyrelser och modernistiska regeringsbyggnader h\u00e4vdar \u2013 \u00e4r intimt\nsammankopplat till oljan. Den branta kurvan b\u00f6rjade stiga med\nindustrialiseringen i slutet av 1700-talet. Industrin, maskinerna i fabrikerna,\nbeh\u00f6vde br\u00e4nsle till sin massproduktion. Kol till \u00e5ngkraft ersattes ett\nhalvsekel senare av olja. <\/o:p><\/span><\/p>

Det \u00e4r nu britterna b\u00f6rjar annektera oljestrategiska knutpunkter\noch uppr\u00e4tta \u201dprotektorat\u201d kring dessa: Aden, Jemen, Oman. 1859-69 gr\u00e4vdes\nSuezkanalen f\u00f6r att f\u00f6rkorta distansen f\u00f6r oljefrakterna till Medelhavet. Den\njemenitiska \u00f6n Perim delar sundet Bab el-Mandeb, som f\u00f6rbinder R\u00f6da havet med\nIndiska oceanen. Den \u00f6stra delen \u00e4r runt tre och en halv mil bred; den v\u00e4stra\nn\u00e5got \u00f6ver tre mil. Bab el-Mandeb betyder tr\u00e4ffande nog \u201dT\u00e5rarnas port\u201d. <\/o:p><\/span><\/p>

Den industriella oljef\u00f6rbr\u00e4nningen innebar ocks\u00e5 att\nutsl\u00e4ppskurvan numera liknar ett stup mera \u00e4n en skidbacke. Efter de redan\nf\u00f6r\u00f6dande v\u00e4rldskrigen har m\u00e4nniskan sl\u00e4ppt ut mer v\u00e4xthusgas \u00e4n dessf\u00f6rinnan.\nSammanlagt. Fr\u00e5n 355 miljondelar (ppm) \u2013 det vill s\u00e4ga dr\u00e4gliga f\u00f6rh\u00e5llanden \u2013\noch den f\u00f6rsta klimatkonventionen i Rio de Janeiro 1992 till dagens 415 ppm\nlagom till \u00e5rets klimatkonferens, COP25, som \u00e5terigen skulle h\u00e5llits i Rio men\nsom landet dragit sig ur p\u00e5 initiativ av den nyvalde presidenten,\nklimatf\u00f6rnekaren Jair Bolsonaro. <\/o:p><\/span><\/p>

Androiden\nAgent<\/span><\/b> Smith s\u00e4ger i science fiction-klassikern Matrix<\/i> (1999) att \u201dVarje d\u00e4ggdjur\np\u00e5 denna planet utvecklar instinktivt en naturlig balans med sin omgivande\nmilj\u00f6, ni m\u00e4nniskor g\u00f6r det inte. Ni flyttar till ett omr\u00e5de, och\nmultiplicerar, och multiplicerar, tills varje naturresurs f\u00f6rbrukats. Det enda\ns\u00e4ttet ni kan \u00f6verleva \u00e4r att sprida er till ett annat omr\u00e5de. Det finns en\nannan organism p\u00e5 denna planet som f\u00f6ljer samma m\u00f6nster. Vet du vad det \u00e4r? Ett\nvirus.\u201d Det b\u00f6rjar, faktiskt, bli allt sv\u00e5rare att bestrida.<\/o:p><\/span><\/span><\/p>

Att olja g\u00f6der h\u00e4nsynsl\u00f6sa profitintressen\noch korruption, slaveri och biologisk \u00f6del\u00e4ggelse r\u00e5der det ingen tvekan om.\nSedan industrialismen \u00e4r det den r\u00e5vara som enskilt startat flest konflikter\noch krig. Fast\u00e4n det finns otaliga exempel i Amerika \u2013 som oljeledningen\nKeystone XL och legio projekt i Amazonas som l\u00e4r bli allt fler med Trump och\nBolsonaro i president\u00e4mbetet \u2013 \u00e5terfinns de flesta i Mellersta \u00f6stern.<\/o:p><\/span><\/p>

Lika lite som<\/span><\/b>\nKuwait- eller det p\u00e5f\u00f6ljande Irakkriget skedde av ideologiska eller religi\u00f6sa\nsk\u00e4l sker dagens proxykrig i Jemen det. Proxy betyder st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande och\nbetecknar en geopolitisk bricka som de finansiella och politiska maktl\u00e4nderna\nkastar in i spelet och satsar. H\u00f6gt. Jemens l\u00e4ge vid Adenviken g\u00f6r landet till\nen ytterst strategisk \u201dspelare\u201d inom geopolitiken.<\/o:p><\/span><\/p>

Som i de flesta spel och sporter finns det\ntv\u00e5 planhalvor. P\u00e5 den ena st\u00e5r USA och EU bakom Saudiarabien; p\u00e5 den andra\nRyssland och Kina bakom Iran. De senaste\nveckornas allt sp\u00e4ndare l\u00e4ge kring Hormuzsundet, med missil- och\/eller\ntorpedattacker mot oljetankers, g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s territoriella intressen men\nallra mest makten \u00f6ver \u201ddet svarta guldet\u201d, oljan. Sundet \u00e4r f\u00f6rvisso bredare,\nrunt tio mil, \u00e4n det p\u00e5 andra sidan men det \u00e5tskiljer b\u00e5de huvudmotst\u00e5ndarna,\n\u00e4rkefienderna Saudiarabien och Iran, och huvudriktningarna inom islam: shia och\nsunni. Ett tredje v\u00e4rldskrig kommer sannolikt att kicka ig\u00e5ng i antingen\nAdenviken eller, \u00e4n troligare, i Persiska viken. <\/o:p><\/span><\/p>

Till saken h\u00f6r att<\/span><\/b> Preemraff i Lysekil \u00e4gs av den\nsaudiske miljard\u00e4ren Mohammed al-Amoudi som s\u00e5 sent som i b\u00f6rjan av \u00e5ret satt\nf\u00e4ngslad f\u00f6r att ha undanh\u00e5llit int\u00e4kter fr\u00e5n det saudiska kungahuset.\nF\u00f6rmodligen sl\u00e4pptes han fri med vidlyftiga l\u00f6ften om att \u201d\u00e5terbetala\u201d den\nsumma han ska ha tillskansat sig \u2013 med r\u00e4nta. Att han nu vill satsa 15\nmiljarder p\u00e5 utbyggnaden f\u00f6r att \u201drena\u201d ytterligare 2,5 miljoner ton tjockolja\ntill diesel och bensin betyder p\u00e5 samma g\u00e5ng en f\u00f6rdubbling av utsl\u00e4ppen: fr\u00e5n\n1,7 till 3,4 miljoner ton\/\u00e5r.<\/o:p><\/span><\/p>

Om Mark- och\nmilj\u00f6\u00f6verdomstolens dom blir att bevilja Preem expansionen i Lysekil och\nf\u00f6rdubblingen av utsl\u00e4ppen \u00e4r det en ytterst naiv och farlig handling. F\u00f6rutom\natt svika det svenska folket och bryta mot Parisavtalet kan staten, d\u00e4rigenom,\ni st\u00e4llet f\u00f6r att gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gorna i Persiska viken riskera att ant\u00e4nda\ndem.<\/span><\/o:p><\/span><\/i><\/p>

Rikard Rehnbergh<\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Smala sund. Det, f\u00f6rutom oljan och saudiska intressen, \u00e4r vad som f\u00f6renar Preemraffinaderiet i Lysekil i Bohusl\u00e4n med transportlederna i<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":15563,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[16,15,11,4],"tags":[],"yoast_head":"\nStaten vill gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gor, men riskerar att ant\u00e4nda dem - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Staten vill gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gor, men riskerar att ant\u00e4nda dem - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Smala sund. Det, f\u00f6rutom oljan och saudiska intressen, \u00e4r vad som f\u00f6renar Preemraffinaderiet i Lysekil i Bohusl\u00e4n med transportlederna i\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-06-20T17:48:03+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-06-20T17:55:31+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"484\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@carlos.javier.luna@gmail.com\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"6 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/\",\"name\":\"Staten vill gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gor, men riskerar att ant\u00e4nda dem - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-06-20T17:48:03+00:00\",\"dateModified\":\"2019-06-20T17:55:31+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Staten vill gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gor, men riskerar att ant\u00e4nda dem\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\",\"name\":\"carlos.javier.luna\",\"sameAs\":[\"https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com\"],\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Staten vill gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gor, men riskerar att ant\u00e4nda dem - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Staten vill gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gor, men riskerar att ant\u00e4nda dem - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Smala sund. Det, f\u00f6rutom oljan och saudiska intressen, \u00e4r vad som f\u00f6renar Preemraffinaderiet i Lysekil i Bohusl\u00e4n med transportlederna i","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-06-20T17:48:03+00:00","article_modified_time":"2019-06-20T17:55:31+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":484,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"carlos.javier.luna","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@carlos.javier.luna@gmail.com","twitter_misc":{"Skriven av":"carlos.javier.luna","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"6 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/","name":"Staten vill gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gor, men riskerar att ant\u00e4nda dem - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-06-20T17:48:03+00:00","dateModified":"2019-06-20T17:55:31+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/06\/20\/staten-vill-gjuta-olja-pa-vagor-men-riskerar-att-antanda-dem\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Staten vill gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gor, men riskerar att ant\u00e4nda dem"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711","name":"carlos.javier.luna","sameAs":["https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com"],"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-41z","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg",1000,484,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg",1000,484,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg",1000,484,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem-300x145.jpg",300,145,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg",800,387,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg",1000,484,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg",1000,484,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg",150,73,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem.jpg",1000,484,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/MM19-25s4Preem-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"carlos.javier.luna","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/energi\/\" rel=\"category tag\">Energi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"Smala sund. Det, f\u00f6rutom oljan och saudiska intressen, \u00e4r vad som f\u00f6renar Preemraffinaderiet i Lysekil i Bohusl\u00e4n med transportlederna i","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15473"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15473"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15473\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/15563"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15473"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15473"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15473"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}