{"id":13559,"date":"2019-05-31T14:50:44","date_gmt":"2019-05-31T12:50:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=13559"},"modified":"2019-05-31T16:17:19","modified_gmt":"2019-05-31T14:17:19","slug":"jakob-formger-varldens-mal-dup","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/","title":{"rendered":"Norges kluvna f\u00f6rh\u00e5llande till milj\u00f6n"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tNorges f\u00f6rh\u00e5llande till modern tids st\u00f6rsta utmaning, klimatomst\u00e4llningen, \u00e4r minst sagt kluvet. \t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\u201d\u00c5 andra sidan: Inget annat land har lika m\u00e5nga nationalparker (46 mot Sveriges 30) sett till arealen.\u201d
\nFoto: Kristoffer Trolle (is.gd\/kRDg3n) \/ CC BY (is.gd\/2eaEG2)\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Norges kluvna f\u00f6rh\u00e5llande till milj\u00f6n<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tNorges f\u00f6rh\u00e5llande till modern tids st\u00f6rsta utmaning, klimatomst\u00e4llningen, \u00e4r minst sagt kluvet. Norrmannen i gemen g\u00e5r g\u00e4rna p\u00e5 tur i or\u00f6rd natur, vilket blivit allt sv\u00e5rare med den dubbeltydiga \u2013 f\u00f6r att uttrycka det diplomatiskt; i klarspr\u00e5k dubbelmoraliska \u2013 norska klimatpolitiken. Eller \u00e4r den p\u00e5 v\u00e4g mot en helomv\u00e4ndning; \u00e4r ett paradigmskifte p\u00e5 g\u00e5ng i grannlandet?\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

\u00c5 ena sidan en rikedom utan europeiskt\nmotstycke. Fr\u00e5n en k\u00e4lla: olja. Enligt Statista pumpar Norge upp runt tv\u00e5\nmiljoner fat (159 liter) olja om dagen. Multiplikationen blir hisnande.\nMatematiken talar sitt tydliga spr\u00e5k. Det talas om en biljon dollar i int\u00e4kter,\nav vilka svenska bolag f\u00e5tt sig en rej\u00e4l dus\u00f6r, sedan den f\u00f6rsta fyndigheten\n1967. Det \u00e4r dock en markant nedg\u00e5ng fr\u00e5n n\u00e4ra det dubbla i b\u00f6rjan av\n2000-talet.<\/o:p><\/span><\/p>

Norge har ingen<\/span><\/b>\nkommersiell k\u00e4rnkraft. Den forskningsreaktor som togs i drift 1959 i Halden\nst\u00e4ngdes ned i fjol efter ett beslut av Institutt for Energiteknikk. Statliga\nNorsk Petroleum har d\u00e4remot utvecklat ett sofistikerat CCS-system (Carbon\nCapture and Storage) som alltfler l\u00e4nder, inklusive Sverige, visat intresse f\u00f6r\ni sin iver \u2013 eller krassare: i sin jakt p\u00e5 internationella bonuspo\u00e4ng \u2013 att f\u00e5\nutsl\u00e4ppskurvan att b\u00f6rja plana ut. Norge \u00e4r \u00e4nnu gravt fossilberoende.<\/o:p><\/span><\/p>

S\u00e5 h\u00e4r i valtider kan det vara v\u00e4rt att\np\u00e5minna om att Norge st\u00e5r utanf\u00f6r unionen (som n\u00e4r grammofonskivor fr\u00e5n Oslo\nfastnar i svenska tullen och tidningen tvingas skaffa ett EORI-nummer och\nbetala avgifter f\u00f6r att f\u00e5 loss dem f\u00f6r recension) men har en n\u00e4ra\nhandelsf\u00f6rbindelse med \u00f6vriga europeiska l\u00e4nder och likafullt en ledande och\np\u00e5drivande roll p\u00e5 den internationella marknaden.<\/o:p><\/span><\/p>

Ett storskaligt och f\u00f6ljaktligen f\u00f6r\u00f6dande\ntr\u00e5lfiske av fr\u00e4mst torsk har ocks\u00e5 gjort att bilden av natur-Norge f\u00e5tt sig en\nt\u00f6rn. En p\u00e5 flera s\u00e4tt hejdl\u00f6s turistindustri i fj\u00e4llv\u00e4rlden men allra mest\nl\u00e4ngs Hurtigruten d\u00e4r f\u00e4rjor, stora som ocean\u00e5ngare, kryssar i det \u00f6mt\u00e5liga\nfjordlandskapet, kanske Europas natursk\u00f6naste, \u00e5tminstone det mest dramatiska\n(se exempelvis Fjordarnas hemliga liv<\/i>\np\u00e5 Svt Play).<\/o:p><\/span><\/p>

Glacialerosion under istiden har skapat de\nslingrande sprickorna i jordskorpan. Rent vatten fyller fjordarna, lika djupa\n(djupast Sognefjordens 1308 meter) som de ned mot vattnet sluttande bergen \u00e4r\nh\u00f6ga. Det unika ekosystemet har f\u00e5tt utvecklas i lugn och ro i eoner tills\nm\u00e4nniskans skapelse maskinen, likt ett glupskt monster, gjorde entr\u00e9.\nKretsloppet och n\u00e4ringskedjan \u00e4r helt beroende av golfstr\u00f6mmens orubbade bana\noch styrka; att ist\u00e4cket l\u00e4gger sig om vintern; att glaci\u00e4rerna tillf\u00f6r vattnet\nlivsviktiga n\u00e4rings\u00e4mnen under v\u00e5ren; att de enorma stimmen sill g\u00e5r in i fjordarna\nf\u00f6r att vila efter den l\u00e5nga f\u00e4rden, migrationen fr\u00e5n Nordsj\u00f6n och Atlanten,\noch sedermera leka under sommaren.<\/o:p><\/span><\/p>

Glaci\u00e4risen som<\/span><\/b>\nhundratusentals fjordturister \u00e5rligen begapar har blivit en handelsvara. \u201dDet\nbl\u00e5 guldet\u201d \u00e4r en s\u00e5 till vida lukrativ vara att en illegal marknad uppst\u00e5tt\nd\u00e4romkring. Norska f\u00f6retaget Svaice s\u00e4ljer svartis p\u00e5 flaska \u201dfr\u00e5n tidernas\nbegynnelse, fruset av naturen till dyrbar is i de mest otillg\u00e4ngliga av\nplatser\u201d. Marknadsf\u00f6ringens ord om or\u00f6rd natur, arkaisk tid och norrsken \u00e4r\nemellertid falsk: Svartisen betrampas varje \u00e5r av tusentals fj\u00e4llvandrare; dess\nsm\u00e4ltvatten samlas upp i kraftverksdammar och blir ju bara \u201dsvartare\u201d av\nfjordf\u00e4rjornas utsl\u00e4pp. En \u00e4n exklusivare export g\u00e5r till gulfl\u00e4nderna:\nglaci\u00e4ris i ohemult rika oljeshejkers drinkar. Att gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gorna i dess\nbokstavliga, inte bildliga bem\u00e4rkelse.<\/o:p><\/span><\/p>

Fjordarna kan j\u00e4mf\u00f6ras med insj\u00f6ar och en\nviktig l\u00e4rdom Norge kan dra \u00e4r av Bajkalsj\u00f6n i Sibirien: En \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge ren\nreservoar som inneh\u00e5ller 20 procent av jordens s\u00f6tvatten, men en livsk\u00e4lla som\nsakta h\u00e5ller p\u00e5 att bli oduglig p\u00e5 grund av f\u00f6rsurning, algblomning och \u00f6kad\nturism. Sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig en st\u00f6rre framtida brandh\u00e4rd, med en\nsj\u00e4lvmots\u00e4gelse, \u00e4n vatten. F\u00f6d- och v\u00e4rmek\u00e4llor finns ett flertal av; f\u00f6r dricksvatten\nendast en \u2013 nederb\u00f6rd.<\/o:p><\/span><\/p>

\u00c5 andra sidan:<\/span><\/b>\nInget annat land har lika m\u00e5nga nationalparker (46 mot Sveriges 30) sett till\narealen. Inget land s\u00e4ljer fler elbilar; ingen annan stad har fler laddstolpar\n\u00e4n Oslo \u2013 \u201dEuropas gr\u00f6na huvudstad 2019\u201d \u2013 r\u00e4knat per capita. I mars var 68\nprocent av de nyregistrerade bilarna el- och laddhybrider (mot tv\u00e5 procent i\nSverige). On\u00f6diga plast\/oljeprodukter som p\u00e5sar, f\u00f6rpackningar, muggar, sugr\u00f6r\nf\u00f6rbjuds till n\u00e4sta \u00e5r, i linje med EU:s f\u00f6rbud av eng\u00e5ngsartiklar i plast som\ntr\u00e4der i kraft 2021.<\/o:p><\/span><\/p>

Nu hakar flygindustrin p\u00e5. Av n\u00f6d. Norges 45\nn\u00e4rliggande flygplatser g\u00f6r att landets st\u00f6rsta utsl\u00e4ppsk\u00e4lla av v\u00e4xthusgaser\nkommer fr\u00e5n inrikesflyget. Statliga Aviator, tillsammans med andra\nflygmotortillverkare, \u00e4r i f\u00e4rd med att utveckla \u201dklimatv\u00e4nliga motorer\u201d. Om 20\n\u00e5r ska inrikesflyget vara solcellsdrivet. <\/o:p><\/span><\/p>

Men allt detta, som en norsk ekonom s\u00e4ger i\ndokument\u00e4ren Spelet om oljan<\/i> (2018),\nblir bara symbolpolitik s\u00e5 l\u00e4nge samh\u00e4llets v\u00e4lst\u00e5nd s\u00e5v\u00e4l som industri- och\nhush\u00e5llsel h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n oljeborrningen i statens (Statoil) regi.<\/o:p><\/span><\/p>

Dubbelmoralen<\/span><\/b>\nuttrycks suver\u00e4nt i Maja Lundes faktiska fiktion Bl\u00e5<\/i> (2017) \u201dom det sk\u00f6ra samspelet mellan natur och m\u00e4nniska, i det\nh\u00e4r fallet om det mest livsn\u00f6dv\u00e4ndiga p\u00e5 v\u00e5r planet: vatten.\u201d Lunde \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt\ninsiktsfull och skicklig p\u00e5 att st\u00e4lla profiten, egenintressen mot det\nallm\u00e4nnas b\u00e4sta, or\u00f6rd natur. Klimataktivist, privatforskare och driven\nprosaist p\u00e5 en och samma g\u00e5ng. H\u00e4r \u00e4r det barnet Signe \u2013 med drag av Lunde\nsj\u00e4lv, f\u00f6rest\u00e4ller jag mig \u2013 som sk\u00e4ller ut sin mor som \u00e4r f\u00f6r f\u00f6rd\u00e4mningen\nmedan fadern strider mot den:<\/o:p><\/i><\/span><\/p>

Och fisken i \u00e4lven, var ska den g\u00f6ra av sig, och vattnet\nsom sl\u00e4pps ut i fjorden kommer att vara iskallt, fattar du det, och\nstr\u00f6mstaren, hur ska det g\u00e5 f\u00f6r str\u00f6mstaren n\u00e4r det inte finns n\u00e5gon\nvattenstr\u00f6m l\u00e4ngre, f\u00e5gelboet, var ska den bygga det, och all sten ni gr\u00e4ver\nfram, den tar ju \u00f6ver, stora j\u00e4ttestenar. F\u00f6rut var det gr\u00f6nt, nu blir det en\nstenh\u00f6g, alla djuren och alla v\u00e4xterna, de lever av Breio, och ni tror att ni\nbara kan ta \u00f6ver och g\u00f6ra som ni vill, det \u00e4r natur, det \u00e4r f\u00e5glar, insekter,\nv\u00e4xter, nu blir det bara skravel och r\u00f6r och tunnlar, sten och st\u00e5l.<\/span><\/i><\/o:p><\/span><\/p>

Romanen f\u00f6ljer den nu 67-\u00e5riga Signes seglats\nfr\u00e5n Norddal till Timbaut i Sydfrankrike p\u00e5 b\u00e5ten Bl\u00e5 f\u00f6r att \u00f6verl\u00e4mna en last\nglaci\u00e4ris till forne pojkv\u00e4nnens lyxvilla. Signe slits \u00e5terigen itu. I\nbarndomen var det f\u00f6r\u00e4ldrarna som stod p\u00e5 varsin sida om dammbygget; i\nmedel\u00e5ldern hennes milj\u00f6aktivism mot pojkv\u00e4nnens skrupelfria profit p\u00e5\nglaci\u00e4risen. D\u00e4r strandar Bl\u00e5. Tillf\u00e4lligt.<\/o:p><\/span><\/p>

24 \u00e5r senare har<\/span><\/b> torkan blivit vardag, vatten en bristvara. David jobbade\ntidigare p\u00e5 ett reningsverk som avsaltade havsvatten f\u00f6r att g\u00f6ra det\ndrickbart. Verket gick i konkurs. Snart b\u00f6rjade alla fly, \u00e4ven Davids familj,\nfem\u00e5rstorkans f\u00f6rtvinade jord f\u00f6r en \u00e4n b\u00f6rdig och bl\u00f6t natur i norr. Bl\u00e5 och\ndet enda som kan b\u00e4ra henne, havet, kommer att f\u00f6rena dem. Samma rum men olika\ntider som David ber\u00e4ttar om:<\/o:p><\/i><\/span><\/p>

Frukt- och gr\u00f6nsaksk\u00f6erna var l\u00e4ngst. Det fanns s\u00e5 f\u00e5\nbin, s\u00e5 f\u00e5 insekter. De hade successivt f\u00f6rsvunnit, men n\u00e4r torkan kom gick det\nfortare. Inga insekter, ingen frukt. Jag saknade tomater. Melon. P\u00e4ron,\nplommon. Att s\u00e4tta t\u00e4nderna i ett saftigt plommon. Kallt, ur kylsk\u00e5pet…<\/span><\/i><\/o:p><\/span><\/p>

Lunde \u00e4r h\u00e4r inne p\u00e5 det tema med vilket hon\nslog igenom internationellt: debutromanen Binas\nhistoria<\/i> (2016) och Bl\u00e5 <\/i>st\u00e5r p\u00e5\nsamma existentiella, \u00f6desm\u00e4ttade grund. Naturens prolet\u00e4rer, den avg\u00f6rande\npollineringen, i paritet med kroppens: blodkropparna. Och korrespondensen\nmellan m\u00e4nniskokroppen och planeten: 70 procent livgivande v\u00e4tska. F\u00f6r att g\u00f6ra\nen l\u00e5ng historia kort: med hj\u00e4lp av lite hemingenj\u00f6rskap, faderlig list och\nomv\u00e4nd osmos \u00f6verlever, f\u00f6rmodligen samt f\u00f6rhoppningsvis, David och \u00e4ven Lou\nklimatkatastrofen.<\/o:p><\/span><\/p>

Samma vecka som<\/span><\/b>\nIPBE:s
\nbiologiska m\u00e5ngfaldsrapport kommer ut st\u00e5r ocks\u00e5 Oslo v\u00e4rd f\u00f6r en\ninternationell hummelkonferens. 2014 \u00e5s\u00e5g Norge en massd\u00f6d bland humlor, fr\u00e4mst\ni diverse parker runtom i landet. F\u00f6rutom att f\u00f6rbjuda import av humlor, vissa\narter kan vara invasiva, fick aktivister och forskare parkf\u00f6rvaltningen att\nsluta plantera lind, det vanligaste tr\u00e4det i norska \u201dbyer\u201d som har en negativ,\nrentav d\u00f6dlig effekt p\u00e5 humlor.<\/o:p><\/span><\/p>

Forskare slog larm. Folket agerade. Politiker\ntog ansvar. Norge \u00e4r ett handlingskraftigt land, inte bara i skidsp\u00e5ren, som\nd\u00e4rut\u00f6ver inte beh\u00f6ver g\u00e5 via EU f\u00f6r att snabbt f\u00e5 igenom lag\u00e4ndringar eller\nn\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder. N\u00e4r Jordbruksverket, Naturv\u00e5rdsverket, Biodlingsf\u00f6retagarna (BF)\noch Sveriges Biodlares Riksf\u00f6rbund (SBR) bj\u00f6d in till konferens i Alnarp i\nSk\u00e5ne i slutet av fjol\u00e5ret var biologen Atle Mjelde en av huvudtalarna. Hans\nf\u00f6redrag \u201dHumler, Produksjon, Import og Importforbud: Hva kan Sverige l\u00e6re av\nNorge?\u201d var en lektion i handlingskraft som Norge nu beh\u00f6ver upprepa med laxen.<\/o:p><\/span><\/p>

Algblomning har<\/span><\/b>\nn\u00e4mligen lett till en massd\u00f6d bland odlade laxar, runt tre miljoner individer\nsom strukit med i skrivande stund. Havforskningsinstituttet uppger att dr\u00e4paren\nheter chrysochromulina polylepis, en haptofyt varav vissa har visat sig avge\nett kolintensivt, membranskadande toxin.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 <\/span>Det \u00e4r alger som producerar ett gift som drabbar cellerna\ni fiskens g\u00e4lar, s\u00e5 att fisken inte f\u00e5r syre, s\u00e4ger forskaren Lars-Johan\nNaustvoll till Norsk rikskringkasting (NRK).<\/o:p><\/span><\/p>

Forskningen ser h\u00e4r <\/span><\/b>en klar korrelation mellan h\u00f6ga niv\u00e5er av marina\nkv\u00e4vehalter, fosforkompositioner och toxinproduktion. \u00d6verg\u00f6dning med andra\nord. Kv\u00e4ve och fosfor fr\u00e5n jordbruket blir samtidigt n\u00e4rings\u00e4mnen, som mumma,\nf\u00f6r dessa haptofyter. Ett varmare klimat bidrar ocks\u00e5 till den \u00f6kade\nalgbildningen. Klimatkris med ett ord. Vad g\u00f6r Norge nu?<\/o:p><\/i><\/span><\/p>

Rikard\nRehnbergh<\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\u201dEnligt Statista pumpar Norge upp runt tv\u00e5 miljoner fat (159 liter) olja om dagen. Multiplikationen blir hisnande.\u201d \n
\nFoto: Stig Nygaard (is.gd\/5Ug4zU) \/ CC BY (is.gd\/2eaEG2)\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Norges f\u00f6rh\u00e5llande till modern tids st\u00f6rsta utmaning, klimatomst\u00e4llningen, \u00e4r minst sagt kluvet. \u201d\u00c5 andra sidan: Inget annat land har lika<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":13619,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[15,11,4,29,18],"tags":[],"yoast_head":"\nNorges kluvna f\u00f6rh\u00e5llande till milj\u00f6n - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Norges kluvna f\u00f6rh\u00e5llande till milj\u00f6n - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Norges f\u00f6rh\u00e5llande till modern tids st\u00f6rsta utmaning, klimatomst\u00e4llningen, \u00e4r minst sagt kluvet. \u201d\u00c5 andra sidan: Inget annat land har lika\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-05-31T12:50:44+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-05-31T14:17:19+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"563\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/\",\"name\":\"Norges kluvna f\u00f6rh\u00e5llande till milj\u00f6n - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-05-31T12:50:44+00:00\",\"dateModified\":\"2019-05-31T14:17:19+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Norges kluvna f\u00f6rh\u00e5llande till milj\u00f6n\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\",\"name\":\"Bengt Ljunggren\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Norges kluvna f\u00f6rh\u00e5llande till milj\u00f6n - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Norges kluvna f\u00f6rh\u00e5llande till milj\u00f6n - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Norges f\u00f6rh\u00e5llande till modern tids st\u00f6rsta utmaning, klimatomst\u00e4llningen, \u00e4r minst sagt kluvet. \u201d\u00c5 andra sidan: Inget annat land har lika","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-05-31T12:50:44+00:00","article_modified_time":"2019-05-31T14:17:19+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":563,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Bengt Ljunggren","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Bengt Ljunggren","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/","name":"Norges kluvna f\u00f6rh\u00e5llande till milj\u00f6n - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-05-31T12:50:44+00:00","dateModified":"2019-05-31T14:17:19+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/31\/jakob-formger-varldens-mal-dup\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Norges kluvna f\u00f6rh\u00e5llande till milj\u00f6n"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8","name":"Bengt Ljunggren","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-3wH","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg",1000,563,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg",1000,563,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg",1000,563,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6-300x169.jpg",300,169,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg",800,450,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg",1000,563,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg",1000,563,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg",150,84,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6.jpg",1000,563,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/MM1922s6-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Bengt Ljunggren","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/utrikes\/\" rel=\"category tag\">Utrikes<\/a>","rttpg_excerpt":"Norges f\u00f6rh\u00e5llande till modern tids st\u00f6rsta utmaning, klimatomst\u00e4llningen, \u00e4r minst sagt kluvet. \u201d\u00c5 andra sidan: Inget annat land har lika","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13559"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13559"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13559\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/13619"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13559"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13559"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13559"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}