{"id":11339,"date":"2019-05-10T09:50:43","date_gmt":"2019-05-10T07:50:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=11339"},"modified":"2019-05-10T10:12:34","modified_gmt":"2019-05-10T08:12:34","slug":"provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/","title":{"rendered":"Provinsialismens \u00e5terkomst \u2013 tacka kvinnorna f\u00f6r det"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tVisst har den alltid funnits d\u00e4r, provinsialismen. Bygdef\u00f6rfattare som Torgny Lindgren, P.O. Enquist och PO Sundman har i roman efter roman ber\u00e4ttat om sitt hem p\u00e5 jorden. \u00c4ven \u00e4ldre prolet\u00e4rf\u00f6rfattare som Vilhelm Moberg och Eyvind Johnson, Harry Martinsson och Lars Ahlin skrev om den landsbygd de kom ifr\u00e5n i relief mot den storstad de kom att verka i. Och Selma Lagerl\u00f6f, Moa Martinsson, Sara Lidman och Elsie Johansson gav r\u00f6st \u00e5t den h\u00e5rdare, slitigare kvinnliga erfarenheten p\u00e5 bygden.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tKarin Smirnoff \u00e4r bosatt i Pite\u00e5, men har \u00e4ven bott i Stockholm och Sk\u00e5ne.
Foto: Bokf\u00f6rlaget Polaris\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Provinsialismens \u00e5terkomst <\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\u2013 tacka kvinnorna f\u00f6r det\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tVisst har den alltid funnits d\u00e4r, provinsialismen. Bygdef\u00f6rfattare som Torgny Lindgren, P.O. Enquist och PO Sundman har i roman efter roman ber\u00e4ttat om sitt hem p\u00e5 jorden. \u00c4ven \u00e4ldre prolet\u00e4rf\u00f6rfattare som Vilhelm Moberg och Eyvind Johnson, Harry Martinsson och Lars Ahlin skrev om den landsbygd de kom ifr\u00e5n i relief mot den storstad de kom att verka i. Och Selma Lagerl\u00f6f, Moa Martinsson, Sara Lidman och Elsie Johansson gav r\u00f6st \u00e5t den h\u00e5rdare, slitigare kvinnliga erfarenheten p\u00e5 bygden.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Prosa och\npolitik.<\/span><\/b> I likhet med prolet\u00e4rf\u00f6rfattarna\nhar nu samtida kvinnliga kollegor med f\u00e4ste i storst\u00e4der s\u00f6kt sig tillbaka till\nursprunget (sj\u00e4lvfallet finns undantag, exempelvis en Sven Olov Karlsson som\nboende i Bagarmossen skriver om sitt V\u00e4stmanland). En av dessa skriver f\u00f6rvisso\npoesi, men en prosaisk s\u00e5dan; en annan lyrisk prosa. Utan att vara\nplakatpolitiska eller ens uttalat politiska s\u00e5 ber\u00e4ttar samtliga nya verk\nsamtidigt om minoriteters utsatthet i det svenska samh\u00e4llet.<\/o:p><\/span><\/p>

Det \u00e4r kvinnornas f\u00f6rtj\u00e4nst att\nprovinsialismen \u00e5terkommit, med stil och besked, inom svensk litteratur. Bara i\nfjol och i \u00e5r har fyra b\u00f6cker av h\u00f6gtst\u00e5ende kvalitet utkommit. Tre debuter och\nen tredjeroman tar upp den kvinnliga erfarenheten i provinsen (h\u00e4r b\u00f6r \u00e4ven\nAnn-Hel\u00e9n La\u00e6stadius lysande barn- och ungdomsb\u00f6cker om samiska \u00f6den n\u00e4mnas).\nSamtliga \u00e4r d\u00e4rtill sl\u00e4ktkr\u00f6nikor, som slingrar sig likt och l\u00e4ngs \u00e4lven.\nFast\u00e4n det i f\u00f6rsta hand handlar om samer och tornedalingar ryms inom deras\nlivsrum och historier \u00e4ven situationen f\u00f6r romer, valloner och kareler.<\/o:p><\/span><\/p>

I fjol gav<\/span><\/b> Linnea Axelsson ut det f\u00f6rsta samiska verseposet Aednan<\/i>\n(landet, marken, jorden). N\u00e5got av en v\u00e4rldsh\u00e4ndelse, som Milj\u00f6magasinet\nskrivit om. Augustprisvinnaren har av kritiker j\u00e4mf\u00f6rts med Amanda Kernells\nlysande film Sameblod<\/i>. Det \u00e4r f\u00f6r l\u00e4ttk\u00f6pt. B\u00e4ttre likna den vid Nils-Aslak\nValkeap\u00e4\u00e4s poesi och jojk; Axelssons vers flyter lika l\u00e4tt, som en jokk (\u00e4lv):<\/o:p><\/span><\/p>

G\u00e5rden som\njag \/ alltid trott bara var \/ ett tomt skimmer \/\/ Men som n\u00e4r jag \/ kommit hem\n\/ och sagt att ocks\u00e5 \/ deras g\u00e5rd nu m\u00e5ste \/ d\u00e4mmas \u00f6ver \/\/ N\u00e4stan p\u00e5 en g\u00e5ng \/\nhade stelnat till \/ detta sv\u00e5ra minne<\/o:p><\/span><\/i><\/p>

Samer och tornedalingar har det\ngemensamt att efter staten ryckt undan deras livsuppeh\u00e4lle s\u00e5 \u00e5terst\u00e5r inte\nmycket annat \u00e4n att falla till f\u00f6ga. Kvinnorna tvingas in i \u00e4ldreomsorgen medan\nm\u00e4nnen sjasas ut i skogen (f\u00f6r att kalhugga) eller ned i gruvan (f\u00f6r att\nmalmbryta). Ironiskt nog \u00e4r Vattenfall det bolag som enskilt \u00e5samkat samerna\nst\u00f6rst skada p\u00e5 samma g\u00e5ng en av deras st\u00f6rsta arbetsgivare.<\/o:p><\/span><\/p>

 Tills vattenfall kommit \/ d\u00e4mt \u00f6ver de gamla \/\nsj\u00f6v\u00e4garna och dragit \/ om alla \u00e4lvar \/\/ Tappat upp sina \/ tunga dr\u00e4nkande \/\nvattenmagasin och \/ gjort nya sj\u00f6ar \/ s\u00e5 att \u00e4lven fick \/ leta sig fram \/ Genom\navledningstunnlar \/ utskovsluckor<\/o:p><\/span><\/i><\/p>

P\u00e5 liknande\ns\u00e4tt, <\/span><\/b>fast\u00e4n \u00e4n mer prosaiskt, ber\u00e4ttar\nPia Mariana Raattamaa Vis\u00e9n om ett om m\u00f6jligt \u00e4nnu mera undanskymt eller\nbortgl\u00f6mt kapitel i svensk historia. D\u00e4r rinner en \u00e4lv genom Saivomuotka by<\/i>\n\u00e4r liksom Aednan<\/i> en sl\u00e4ktkr\u00f6nika och historieskrivning i samma m\u00e5n.\nRomanen handlar om sl\u00e4kten Raattamaa och om Tornededalen, den svenska sidan om\nMuonio\u00e4lven, l\u00e5t vara att de kan se Finland p\u00e5 andra sidan och naturligtvis\n\u00e4nnu har kvar sin sl\u00e4kt d\u00e4r.<\/o:p><\/span><\/p>

Katarina Kieri har ocks\u00e5 beskrivit\nden tornedalska situationen, och utsattheten, i Sverige i kortromanen V\u00e5rt\nv\u00e4rde<\/i> (2015). Fast bra mycket mera putslustigt \u2013 det som Mikael Niemi gjort\ntill sitt signum \u2013 och inte lika allm\u00e4ngiltigt som Raattamaa Vis\u00e9n. D\u00e4r\nrinner en \u00e4lv genom Saivomuotka by<\/i> \u00e4r ett tungt men tunt verk (234 sidor)\nsom g\u00e5r igenom sl\u00e4kthistorien med en argusblick p\u00e5 sv\u00e4lten, spr\u00e5kf\u00f6rbudet f\u00f6r\nme\u00e4nk\u00e4li och finska, svenska majoritetssamh\u00e4llets rasism, statens expropriering\nav mark. Den specifika erfarenhet som de norrbottniska tornedalingarna och\nsamerna delar. S\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ter det \u201d1996\u201d:<\/o:p><\/span><\/p>

\u201dDe var i\nskolorna ocks\u00e5. Alla fick kl\u00e4 av sig nakna, s\u00e5 m\u00e4tte de, ja en del av de som\nvar ljusa i h\u00e5ret och hade bl\u00e5 \u00f6gon fick g\u00e5 hem, men vi andra, och\nfotograferade oss gjorde de. Skruvade fast en s\u00e5n d\u00e4r m\u00e4tgrej framf\u00f6r \u00f6ronen.\nVi som \u00e4r tornedalingar var ju varken det ena eller det andra.\u201d<\/o:p><\/span><\/i><\/p>

Ber\u00e4ttelsen\ninleds <\/span><\/b>1895 med att Israel kommer\nvandrande fr\u00e5n milit\u00e4rtj\u00e4nsten i Lule\u00e5 och sl\u00e5r ned p\u00e5len i Saivomuotka f\u00f6r att\nbygga bo. Han g\u00f6r det tillsammans med Maija fr\u00e5n ett nordligare p\u00f6rte. Hon blir\nkr\u00f6nikans portalfigur. Varje kapitel har ett \u00e5rtal som rubrik, och hart n\u00e4r\nvart \u00e5r har sitt eget fram till dags dato. Det p\u00e5minner i stort om Axelssons\nestetik och tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt, om \u00e4n mera komprimerat. Det \u00e4r s\u00e4llan en \u00f6nskar\natt romaner vore l\u00e4ngre, oftast tv\u00e4rtom, men h\u00e4r \u00e4r ett s\u00e5dant exempel. Fr\u00e5n\nkapitlet \u201d1969\u201d:<\/o:p><\/span><\/p>

Om\nsomrarnas sik och kokta renk\u00f6tt \u00e4r n\u00e4ring och rot, djupt ur \u00e4lven och skogen\noch ner i jorden och platsen. Ett hem som inte g\u00e5r att \u00e4ga. Ett hem att bo i\nf\u00f6r alltid. En myr. Ett hem som kr\u00e4ver att de l\u00e4mnar det och som f\u00f6r alltid\nropar dem tillaks p\u00e5 spr\u00e5k de aldrig n\u00e5r in i. Och de fogar sig i flyttandets\nlogik.<\/span><\/i><\/o:p><\/span><\/p>

Synbarligen \u00e4r det lilla samh\u00e4llet\nnumera avvecklat. Och det g\u00e5r hand i hand med glesbygdens avveckling under det\nindustrialiserade, modernistiska Sverige, i bj\u00e4rt kontrast mot Tornedalens\nhistoria.<\/o:p><\/span><\/p>

\u00c5r 1000 ska\n<\/span><\/b>finnar ha invandrat, \u00e4nda ned till\nLule \u00e4lv. Tornedalen beboddes d\u00e5 av samer. Efterhand tr\u00e4ngdes de undan och\nbefolkningsantalet steg. P\u00e5 1300-talet etablerade kungamakten norrbottniska\nbos\u00e4ttningar och spred rikssvenskan norr\u00f6ver. Fr\u00e5n 1482 finns k\u00e4llmaterial om\nkristen mission.<\/o:p><\/span><\/p>

P\u00e5 1600- och 1700-talen blev\nTornedalen f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r forskning och uppt\u00e4cktsresor (Regnard, Linn\u00e9,\nMaupertuis, Celsius, Acerbi, Skj\u00f6ldebrand). N\u00e4r Ryssland er\u00f6vrade Finland fr\u00e5n\nSverige (finska kriget 1808-09) splittrades, bokstavligt,  Tornedalen och hela familjer i ett slag. Vid\n1800-talets mitt fick l\u00e6stadianismen ett stadigt f\u00e4ste i s\u00e5v\u00e4l Tornedalen som\nS\u00e1pmi, och nu b\u00f6rjar den tornedalska och samiska erfarenheten sammanfl\u00e4tas.<\/o:p><\/span><\/p>

Runt 1850 inledde staten en\nf\u00f6rsvenskningsprocess i minoritetsomr\u00e5dena. Barnen fick inte prata me\u00e4nkieli,\nfinska och samiska i skolan. I b\u00f6rjan av 1920-talet var skolorna helt\n\u201df\u00f6rsvenskade\u201d. Vid samma tid p\u00e5b\u00f6rjade Statens institut f\u00f6r rasbiologi\n\u00f6vergreppen i norr. <\/o:p><\/span><\/p>

1957 utf\u00e4rdades ett fribrev f\u00f6r\nfinska p\u00e5 skolrasterna och f\u00f6rst p\u00e5 1960-talet kunde elever l\u00e4ra sig finska i\nskolan i Haparanda. \u00c5r 2000 fick vissa kommuner r\u00e4tt att inom olika\nsamh\u00e4llsorgan och offentliga verksamheter bruka samiska, finska och me\u00e4nkieli,\nsom samtidigt blev officiella minoritetsspr\u00e5k j\u00e4mte jiddisch och romani.<\/o:p><\/span><\/p>

Om livet p\u00e5<\/span><\/b> den andra sidan, andra stranden om Torne \u00e4lv,\nber\u00e4ttar Nina W\u00e4h\u00e4 i Testamentet<\/i>. \u00c4ven om W\u00e4h\u00e4 inte direkt koncentrerar\nsin roman kring den breda tornedalsfinska historien s\u00e5 f\u00e5r sig l\u00e4saren \u00e4nd\u00e5 en\nsm\u00e4rre historielektion. Den stora familjen Toimi blir som ett mindre samh\u00e4lle,\nett mikro-Tornedalen samt en ber\u00e4ttelse om Finland i stort, om finsk rasism\ngentemot tornedalingar, i m\u00e5ngt och mycket minnande om svensk dito. P\u00e5 DN:s\nboklista beskrivs Testamentet <\/i>som en \u201dvansinnigt rolig roman\u201d och en\nundrar om vi l\u00e4st samma bok. Den \u00e4r inte ett uns rolig, m\u00f6jligtvis tragikomisk\ni allt sitt el\u00e4nde. Pentti, patriarken, despoten, f\u00f6rklarar sig (f\u00f6rl\u00e5ter ej)\noch sin uppv\u00e4xt i testamentet som st\u00e5r i romanens centrum:<\/o:p><\/span><\/p>

Jag f\u00f6ddes\noch v\u00e4xte upp h\u00e4r, i Tornedalen, vid \u00e4lvens strand. Detta bondeland, och det\nvar oroliga tider d\u00e5. Som ung pojke kunde man se fram emot ett liv, f\u00f6rst som\ndr\u00e4ng, d\u00e4refter, i stridsf\u00f6r \u00e5lder blev man soldat, och sedan, om det fallit s\u00e5\nv\u00e4l ut att man klarade sig helskinnad, och hel, det vill s\u00e4ga att man inte\nblivit leml\u00e4stad av n\u00e5gon liten ryss i samma situation, s\u00e5 kunde man bli bonde\nsj\u00e4lv.<\/o:p><\/span><\/i><\/p>

Och det \u00e4r just det Pentti blir,\nbonde, och alstrar 14 barn mera till arbetskraft \u00e4n av k\u00e4rlek. Hans maka, Siri,\n\u00e4r karelska som p\u00e5 n\u00e5got f\u00f6runderligt s\u00e4tt trots allt lyckas h\u00e5lla ihop\nstorfamiljen. Den \u00e5nyo sm\u00e5tt biografiska ber\u00e4ttelsen utspelar sig 1981-82, d\u00e5\nf\u00f6rfattaren vilar i \u00e4ldsta dottern Annies mage. Annie som f\u00e5r en s\u00e4rst\u00e4llning i\nsyskonskaran:<\/o:p><\/span><\/p>

F\u00f6r vi har\ninga skyldigheter mot det f\u00f6rflutna, utom den enda, att b\u00e4ra vittnesb\u00f6rd, att\naldrig gl\u00f6mma det som skett, det vi vet, och att ber\u00e4tta det vidare, s\u00e5 att\nbarnen, och de of\u00f6dda barnen, och de barn som ska leva l\u00e5ngt efter att vi \u00e4r\nborta, f\u00e5r ta del av v\u00e5rt testamente.<\/o:p><\/span><\/i><\/p>

Testamentet<\/span><\/i> hade kunnat bli en pr\u00e4ktig, m\u00e4ktig sl\u00e4ktkr\u00f6nika med\nen h\u00e5rdare korrekturl\u00e4sning och stramare redigering. Det \u00e4r synd att f\u00f6rlaget\nsl\u00e4pper igenom en sm\u00e5tt of\u00e4rdig roman. Vad anglicismerna p\u00e5 var och varannan\nsida g\u00f6r i texten \u00e4r of\u00f6rklarligt. Hade den utspelat sig i sta\u2019n 2019, javisst,\nmen i Tornedalen 1982? Nej! Det hade ju i sammanhanget varit naturligare med\nstr\u00f6dda sentenser p\u00e5 me\u00e4nkieli eller finska.<\/o:p><\/span><\/p>

B\u00e4st till\nsist: <\/span><\/b>Jag for ner till bror <\/span><\/i>fr\u00e5n i fjol. Karin Smirnoff har ett anslag och\ntilltal som i viss m\u00e5n p\u00e5minner om Stina Stoors tokhyllade novellsamling Bli\nsom folk<\/i> (2015), men med den avg\u00f6rande skillnaden att Smirnoff mest talar\nallvar och inte, som Stoor tenderar g\u00f6ra, s\u00f6ker det tokroliga. Det infinner sig\nd\u00e4r \u00e4nd\u00e5, och s\u00e5 skapas stor konst, genom det otvungna. Det \u00e4r litet som\nf\u00f6rh\u00e5llandet mellan Kieri och Raattamaa Vis\u00e9n.<\/o:p><\/span><\/p>

Jana kommer fr\u00e5n Stockholm tillbaka\ntill hembygden och blir till allas f\u00f6rv\u00e5ning, inklusive sin egen, kvar d\u00e4r i\nbyn. Tar jobb inom hemtj\u00e4nsten, f\u00f6rs\u00f6ker lappa ihop trasiga individer och l\u00f6sa\nen g\u00e5ta kring en d\u00f6d kvinna. Sakta, utan \u00e5th\u00e4vor, rullas familjehistorien upp\nsom i allra h\u00f6gsta grad visar sig vara intimt f\u00f6rknippad med den d\u00f6da Maria. Den\npurf\u00e4rska andra romanen om Jana, Vi for upp med mor<\/i>, utspelar sig f\u00f6r\n\u00f6vrigt i Tornedalen.  <\/o:p><\/span><\/p>

Platsen Smirnoff beskriver,\nSmal\u00e5nger, \u00e4r en fiktiv s\u00e5dan. Men en tydlig fingervisning \u00e5terfinns i hennes\nmors uppv\u00e4xtort mellan Ume\u00e5 och Skellefte\u00e5 (\u00d6vre K\u00e5gedalen med Nikanor\nTeratologens platsbest\u00e4mning). Sex av Sveriges 290 minsta kommuner ligger i\nV\u00e4sterbotten, som ett p\u00e4rlband. Orter som en g\u00e5ng blomstrade kring j\u00e4rnv\u00e4gen\noch n\u00e4ringen. D\u00e4r fanns post, bank, mack, livsmedelsaff\u00e4r, restaurang,\nkonditori, ekipering, fris\u00f6r, j\u00e4rn- och tr\u00e4handel, radio- och tv-reparat\u00f6r. I\ndag? Intet. <\/o:p><\/span><\/p>

I likhet med \u201dden nya romanen\u201d\nstavar Smirnoff egennamn med gemener och hopskrivningar. Hon f\u00f6rs\u00f6ker vara\nmodernistisk men landar n\u00e4rmare Marianne Jeffmars grymma ber\u00e4ttelse Vargens\nmjuka tassar <\/i>fr\u00e5n Ny\u00e5ker \u00e4n i Paris. B\u00e4gge b\u00f6cker spinner sig runt faderns\nm\u00e5ng\u00e5riga \u00f6vergrepp, b\u00e5de sexuella och fysiska. D\u00e4rut\u00f6ver tar Smirnoff upp ett\nresande\u00f6de i form av \u201dtattaren\u201d John som \u00f6verges och utnyttjas likt en livegen\nbarnarbetare. P\u00e5 1970-talet! H\u00e4r talar han med Jana om det v\u00e5ldsamma arvet:<\/o:p><\/span><\/p>

En s\u00e5dan\nsom jag g\u00e5r inte att lita p\u00e5. Jag vet inget om framtiden. Vi sitter h\u00e4r i\nbilen. Klockan \u00e4r kvart \u00f6ver fyra. Bredvid sitter en tjej som stack en h\u00f6tjuga\ni sin fars buk och som gr\u00e4mt sig sedan dess att han inte dog. V\u00e5ldet finns i\noss jana. Det bara \u00e4r s\u00e5.<\/o:p><\/span><\/i><\/p>

De tv\u00e5\nf\u00f6rsta<\/span><\/b> verken str\u00e4cker sig \u00f6ver\nhundratals \u00e5r och flera generationer. De senare \u00f6ver blott ett \u00e5r i en specifik\nfamilj, men med m\u00e5nga \u00e5terblickar p\u00e5 barndomens uppv\u00e4xt och ouppklarade\nd\u00f6dsfall. De tv\u00e5 f\u00f6rsta hyser f\u00e4der som sliter i och under jord och drar ett\ntungt lass, medan de senare har det gemensamt att ber\u00e4ttelsen kretsar kring en\nbr\u00e4nnpunkt: En despotisk, patriarkalisk, v\u00e5ldsam, k\u00e4rleksl\u00f6s och incestu\u00f6s far.<\/o:p><\/span><\/p>

Annat som f\u00f6renar de fyra (sju med\nKieri, Stoor och Jeffmar) \u00e4r det renskalade spr\u00e5ket. F\u00f6rutom komma och punkt\nlyser \u00f6vriga semantiska tecken n\u00e4stintill helt med sin fr\u00e5nvaro. Och provinsen,\nhembygden ses p\u00e5 och med distans. Ingen av de sju f\u00f6rfattarna bor i dag kvar p\u00e5\nden bygd, det landskap de beskriver och behandlar i sina texter.<\/o:p><\/span><\/p>

Det \u00e4r en h\u00f6gtidlig \u00e5terkomst att\nden kvalitativa litteraturen med en immanent men likv\u00e4l fr\u00e4nt politisk agenda\n\u00e5terkommit i en provinsiell skepnad, med den kvinnliga erfarenheten som fokalpunkt.\nDen nya romantrenden bryter med de senaste \u00e5rens fokus p\u00e5 och fascination f\u00f6r\nstorstaden \u2013 som \u00e4ven den \u00e4r provinsiell i ett internationellt perspektiv \u2013\ntill f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r gles- och obygden, lands- och hemorten. V\u00e4lkommen \u00e5ter!<\/o:p><\/i><\/span><\/p>

Rikard Rehnbergh<\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tMuonio\u00e4lven, Tornedalen, svensk-finska gr\u00e4nsen
Foto: Heikki Immonen\/Creative Commons
\nLinnea Axelsson. Foto: Bonniers\n
Pia Mariana Raattamaa Vis\u00e9n. Foto: Bonniers\n
Nina W\u00e4h\u00e4. Foto: Kajsa G\u00f6ransson\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Visst har den alltid funnits d\u00e4r, provinsialismen. Bygdef\u00f6rfattare som Torgny Lindgren, P.O. Enquist och PO Sundman har i roman efter<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":11425,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"yoast_head":"\nProvinsialismens \u00e5terkomst \u2013 tacka kvinnorna f\u00f6r det - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Provinsialismens \u00e5terkomst \u2013 tacka kvinnorna f\u00f6r det - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Visst har den alltid funnits d\u00e4r, provinsialismen. Bygdef\u00f6rfattare som Torgny Lindgren, P.O. Enquist och PO Sundman har i roman efter\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-05-10T07:50:43+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-05-10T08:12:34+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"667\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"12 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/\",\"name\":\"Provinsialismens \u00e5terkomst \u2013 tacka kvinnorna f\u00f6r det - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-05-10T07:50:43+00:00\",\"dateModified\":\"2019-05-10T08:12:34+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Provinsialismens \u00e5terkomst \u2013 tacka kvinnorna f\u00f6r det\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\",\"name\":\"Bengt Ljunggren\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Provinsialismens \u00e5terkomst \u2013 tacka kvinnorna f\u00f6r det - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Provinsialismens \u00e5terkomst \u2013 tacka kvinnorna f\u00f6r det - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Visst har den alltid funnits d\u00e4r, provinsialismen. Bygdef\u00f6rfattare som Torgny Lindgren, P.O. Enquist och PO Sundman har i roman efter","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-05-10T07:50:43+00:00","article_modified_time":"2019-05-10T08:12:34+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":667,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Bengt Ljunggren","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Bengt Ljunggren","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"12 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/","name":"Provinsialismens \u00e5terkomst \u2013 tacka kvinnorna f\u00f6r det - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-05-10T07:50:43+00:00","dateModified":"2019-05-10T08:12:34+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/05\/10\/provinsialismens-aterkomst-tacka-kvinnorna-for-det\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Provinsialismens \u00e5terkomst \u2013 tacka kvinnorna f\u00f6r det"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8","name":"Bengt Ljunggren","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-2WT","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg",1000,667,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg",1000,667,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg",1000,667,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg",800,534,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg",1000,667,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg",1000,667,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7.jpg",900,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/s7-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Bengt Ljunggren","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/kultur\/\" rel=\"category tag\">Kultur<\/a>","rttpg_excerpt":"Visst har den alltid funnits d\u00e4r, provinsialismen. Bygdef\u00f6rfattare som Torgny Lindgren, P.O. Enquist och PO Sundman har i roman efter","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11339"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11339"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11339\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11425"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11339"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11339"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11339"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}