Vi är medskyldiga till oerhört lidande

I Jemen lever 2 miljoner barn under akut hot om att dö av svält. Av 12 mvviljoner barn under 14 år är i princip alla i behov av någon form av hjälp utifrån för att klara hälsan. Uppemot en miljon människor i Jemen kan vara smittade av covid-19. FN: s givarkonferens mål att samla ihop 2,4 miljarder dollar har knappt nått upp till hälften.

Kriget i Jemen, ett av världens redan innan fattigaste länder, har nu pågått i drygt fem år och situationen beskrivs av FN som världens största humanitära kris. Ändå har det varit osedvanligt tyst om vad som pågår. Både från politiken och i medierna.

Kan det månne bero på de starka band som många länder har till en av de krigförande parterna, Saudiarabien? I Spanien är ett av de hetaste debattämnena just nu utredningen om den abdikerade kungens, Juan Carlos I, direkta pengagåvor (100 miljoner dollar) från det saudiska kungahuset. Inte alls uteslutet att det är kopplat till den omfattande spanska vapenexport som skett och sker till Saudiarabien. I princip alla vapenproducerande länder i Europa säljer krigsmateriel till Saudiarabien och andra länder inblandade i konflikten i Jemen.

För att Sverige ska ha råd att investera i krigsmateriel för eget behov behöver vi också exportera. Därför klassas till exempel ubåtar som ett väsentligt säkerhetsintresse och kan utlysa den undantagsventil som finns i vår nya striktare krigsmateriellagstiftning. Vare sig ubåtar eller radarsystem som Erieye kan användas för att förtrycka den egna befolkningen och kan därför exporteras till länder som inte respekterar mänskliga rättigheter enligt EU:s gemensamma vapenexportregler, vilket dock inte borde vara möjligt enligt intentionerna i vår nya lagstiftning. Men när det handlar om produkter som är av ”väsentligt säkerhetsintresse” är det regeringen, inte inspektionen för strategiska produkter, som ska fatta beslutet. Om allt går som det var tänkt.

Men som vi vet går teori och praktik inte alltid hand i hand. Se bara på de svenska vapenaffärerna med Förenade Arabemiraten, där nya affärer kallas för följdleveranser i ett försök att runda lagstiftningen och för att slippa gå till regeringen för beslut. Det trots alla krav på bojkott från bland annat Europaparlamentet att införa embargo mot länder inblandade i kriget i Jemen. Med embargo kan även följdleveranser stoppas.

Men i stället för att diskutera vår vapenförsäljning till krigförande länder diskuterar vi när det svenska försvaret ska få sina nya ubåtar. Stackars försvarsmakten. De kanske måste vänta. Pengarna räcker inte till allt.

Men varför inte ta diskussionen om var resurserna gör störst nytta? När kriser uppstår, som pandemin vi upplever nu, måste vi kunna omprioritera. Ska vi värna människors liv och hälsa med fler ubåtar eller med en stärkt sjukvårdskapacitet, vilket torde innebära också förbättrade arbetsvillkor och löner för de som jobbar inom vården?

För mig är valet solklart. Jag prioriterar människor framför vapen. Och jag prioriterar att lyssna på bland annat klimatpanelens forskare som visar på klimatpåverkans konsekvenser, till exempel pandemier, för människa och miljö framför försvarsberedningens slutprodukt som ju faktiskt inte är något annat än en politisk kompromiss.

Står vi inför ett militärt hot, kommer ryssen? Vem vet, kanske någon gång i framtiden. Men är faran överhängande eller ens trolig? Det känns inte rimligt. I synnerhet inte nu när även den ryska kampen mot covid-19 pågår för fullt, skogarna i Sibirien brinner, permafrosten tinar, dieseldepåer rinner ut på backen med mera. Ryssen har nog fullt upp ändå utan att ödsla tid på att anfalla Sverige. Och varför just Sverige förresten?

Det som varje normalt tänkande person borde inse är dock att en försäljning av fler vapen till krigförande länder, som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, gör oss medskyldiga till det oerhörda lidande Jemens civilbefolkning utsatts för sedan nu många år tillbaka.