Lång rättsprocess om Preemraff väntar

Mark- och miljööverdomstolen i Lysekil går på Mark- och miljödomstolens linje, vars tillstånd gavs 2018 och ser inte att oljebolaget Preems planerade utbyggnad av raffinaderiet i den bohuslänska skärgården bryter mot miljöbalken.

Utbyggnaden skulle innebära en årlig utsläppsökning om en miljon ton koldioxid och andra fossila växthusgaser. Preemraffinaderiet skulle därmed bli den enskilt största fossilutsläpparen i Sverige. Från dagens 1,7 till 2,7 miljoner ton. Mark- och miljööverdomstolen menar i sitt yttrande – alltså ingen dom – att det saknas laga grund i miljöbalken för att stoppa utbyggnaden. De stora fossila utsläppen hänvisas i stället till EU och dess handelssystem för utsläppsrätter.

– Vi är besvikna över domstolens besked i dag, men står fast vid att Preemraffs utbyggnad inte ska ges tillstånd. Nu är det upp till regeringen att stoppa utbyggnaden och visa att de menar allvar med klimatlagen och de klimatåtaganden som riksdagen har ställt sig bakom, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl i ett pressmeddelande.

Frågan är vilket spelrum regeringen har. Miljöbalken hade behövt ändras för att Mark- och miljööverdomstolen skulle kunnat hänvisa till den, vilket regeringen mycket väl kunnat göra. Miljöbalken är ingen grundlag och kräver endast ett riksdagsbeslut. Sedan är det en annan fråga om regeringen har riksdagens stöd vid en sådan lagändring.

– Domstolen kommer fram till att vi inte kan ställa några som helst krav på fossilindustrins klimatutsläpp, eftersom det ska regleras inom utsläppshandeln. Den lagstiftning som är tänkt att motverka klimatproblemen används nu alltså för öka utsläppen – det är helt bakvänt, säger Naturskyddsföreningens chefsjurist Oscar Alarik.

I fjol meddelade miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) att regeringen övertar tillståndsfrågan med hänvisning till den av riksdagen antagna klimatlagen (2017:720) samt Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk.

– Ytterst handlar det om att regeringen måste ha ett handlingsutrymme att nå riksdagens beslutade klimatmål, sade Lövin i ett pressmeddelande då.

Mark- och miljööverdomstolen slår i sitt yttrande fast att klimatlagen de jure är underordnad miljöbalken och att utbyggnaden de facto faller inom ramen för EU:s handelssystem. Den har således över huvud taget inte beaktat det faktum att de ökade fossilutsläppen skulle vara oförenliga med Sveriges internationella åtaganden såväl som nationella klimatmål.

– Vi måste minska användningen av fossila bränslen, inte öka. Sverige har redan problem att klara Parisavtalet och måste välja. Om Preems utbyggnad godkänns blir det omöjligt att uppfylla avtalets åtaganden, sade professor Kevin Anderson i ett av två expertutlåtanden som Naturskyddsföreningens miljöjurister åberopade under sin sakframställan i Mark- och miljööverdomstolen.

Nu är det upp till regeringskansliets jurister att nagelfara klimatlagen versus miljöbalken, Parisavtalet versus EU:s
utsläppshandel, klimatmålen versus arbetstillfällen för att se om det går att tolka Mark- och miljööverdomstolens yttrande annorlunda. Men ett regeringsbeslut innebär inte punkt. Detta kan i sin tur överklagas till Högsta förvaltningsrätten för en rättsprövning eller till EU-domstolen för en EU-rättsprövning. Det kan dröja flera år innan sista ordet är sagt.

(Se även tidigare artiklar om Preemraffinaderiet i Miljömagasinet nr 25 och nr 33 2019.)