Klimatanpassningar slukar energi

Klimatkrisen leder till ökade temperaturer och mer frekventa värmeböljor runt om i världen. Det ökade energibehovet till följd av luftkonditionering och andra anpassningsåtgärder väntas ge upphov till enorma mängder växthusgaser och förvärra situationen ytterligare, visar en ny studie.
Intag för luftkonditionering. När klimatet blir varmare går det åt stora mängder energi för att motverka hettan.
Foto: David Hall (is.gd/3B4JCE) / CC BY (is.gd/2eaEG2)

Klimatanpassningar slukar energi

Klimatkrisen leder till ökade temperaturer och mer frekventa värmeböljor runt om i världen. Det ökade energibehovet till följd av luftkonditionering och andra anpassningsåtgärder väntas ge upphov till enorma mängder växthusgaser och förvärra situationen ytterligare, visar en ny studie.

I den senaste tidens diskussioner om klimat och miljö har det talats mycket om så kallade “feedback loops”, eller återkopplingsmekanismer på svenska. Det innebär kort att klimatkrisens effekter leder till förhållanden som förvärrar klimatkrisen ytterligare. Den globala uppvärmningen förstärker sig själv. Det mest kända exemplet är kanske den arktiska permafrosten, som vilar på en enorm reservoar av lagrad metangas. När frosten smälter sipprar den potenta växthusgasen ut, vilket riskerar att värma upp planeten bortom räddning.

Men det finns även återkopplingsmekanismer som beror på mänsklig aktivitet. I takt med att planeten hettas upp kommer människor att behöva anpassa sig efter den nya verkligheten med värmeböljor och extrema temperaturer. Efterfrågan på energi kommer att skjuta i höjden när allt fler tvingas använda luftkonditionering för att värja sig mot hettan. Enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Nature kan det globala energibehovet öka med 58 procent fram till år 2050 bara som en följd av detta. Den globala elproduktionen är nästan helt beroende av fossila källor, vilket innebär att det ökade energibehovet kommer leda till massiva utsläpp som förvärrar krisen ytterligare.

Den största ökningen väntas ske i tropikerna, södra Europa, Kina och USA. Framför allt är det låginkomsttagare som kommer att drabbas av de ökade kostnaderna. Många delar av världen saknar fortfarande en säker tillgång till elektricitet, och människorna där kommer att drabbas av hälsoproblem och ökad dödlighet till följd av uppvärmningen.

Ett tydligt exempel på hur denna återkopplingsmekanism kan se ut i praktiken finner vi i den värmebölja som förlamade Frankrike i slutet av juni. Staden Paris öppnade upp pooler för allmänheten, delade ut tusentals plastflaskor med vatten till hemlösa och öppnade upp luftkonditionerade kylrum där man kunde söka skydd från hettan. Allt detta slukar enorma mängder energi.

Klimatkrisen har fler följder än bara ökade temperaturer. Extrema oväder blir allt vanligare, som det skyfall som nyss föll över Japan och tvingade en miljon människor att lämna sina hem. Vanligare blir även skogsbränder, som den rekordstora brand som härjat i Spanien i sommar. Havsnivåhöjningen kommer tvinga samhällen och hela städer att flytta. Allt detta kräver anpassningar som i sin tur kommer att tära än mer på planetens begränsade resurser och släppa ut mer växthusgaser.

Ju längre vi väntar med att sänka utsläppen desto större är risken att dessa återkopplingsmekanismer (både naturliga och mänskliga) kommer göra delar av planeten obeboelig inom en alltför snar framtid.

Michael Abdi Onsäter

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter