De sociala klyftorna ökar

Skillnaderna mellan rika och fattiga ökar i Sverige och hela västvärlden. Det påverkar vår hälsa, skolgång och våra liv.

De sociala klyftorna ökar

Skillnaderna mellan rika och fattiga ökar i Sverige och hela västvärlden. Det påverkar vår hälsa, skolgång och våra liv. Dagligen når oss nyheterna om våldtäkter, skjutningar och annat våld. Ond bråd död bland dem som har hela livet framför sig. Det finns rapporter som bekräftar tillståndet, men alltför lite händer för att förändra det. Inte minst Januariöverenskommelsen visar på ytterligare ökande klyftor. Alla verkar förstå att det är ett samhällsproblem – men lösningarna saknas.

Till exempel så drabbas lågavlönade mer av införande av marknadshyror i nybyggda bostäder. Där har personer med låg inkomst inte råd att bo. Förändringar i arbetsrätten enligt Januariöverenskommelsen är illavarslande för löntagarna. Förändringar i lagen om anställningsskydd, LAS, ökar maktlösheten – inte minst för de längst ner i hierarkin. Den aviserade skattereformens effekter är oklara. Alla begriper att borttagandet av värnskatten ökar skillnaderna. Att slopa värnskatten som bara de allra rikaste och nästan bara män tjänar på är absolut ingen jämställdhetsreform.

Våldet i samhället ökar. Politikerna svarar med hårdare straff och fler fängelser. De nämner plikskyldigast förebyggande åtgärder. Men åtgärder saknas nu liksom tidigare. Chefsåklagaren på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, Lise Tamm, tror på sociala insatser redan i förskolan för att hejda gängkriminalitet.

Redan i förskolan ser man vilka som har problem och där gränsdragningarna inte fungerar. Men verkligheten är en annan. Det görs besparingar över hela fältet när det gäller vård, skola och omsorg.

Sjukskrivningstalen är högre bland kvinnorna än bland männen. Det har bland annat med arbetsmiljö och lön att göra. Dessa kvinnor får så småningom också känna av lägre pension. De har små förutsättningar att ekonomiskt klara av privat pensionssparande. Lågavlönade kvinnor har den sämsta arbetsmiljön. ”Arbetarkvinnorna har ett ’skitarbetsliv’ och kvinnorna i LO tjänar minst på arbetsmarknaden.” Det konstaterar LO i sin årliga jämställdhetsbarometer. Årets rapport innehåller nedslående läsning för alla som vill slå vakt om jämställdheten i samhället. Lägg till detta ett arbetsliv som slimmats ned till absurdum.

Nu står vi här med neddragningar på det sociala området. Det betyder ännu större klyftor. Våra tidigare generationer har hela tiden strävat efter att förbättra inte bara för sig själva utan för nästa generation. Dagens samhälle med dess ojämna fördelning av resurserna pekar inte åt det hållet.

Svenskarnas tilltro till demokratin och känslan av delaktighet i den vacklar, visar en ny Novusundersökning. Tre av fem tillfrågade tycker att demokratin försvagats de senaste fem till tio åren och fler än hälften känner sig lite eller inte alls delaktiga.

Om denna utveckling fortsätter kommer många medborgare att vända sig till partier som på ett förenklat sätt säger sig ha svar på komplicerade frågor. Vi är inte riktigt där ännu – men på väg. Var finns de verkliga insatserna för ökad demokrati och delaktighet?

Eivor Karlsson

Opinionsredaktör

 

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter