De sociala klyftorna ökar
De sociala klyftorna ökar
Skillnaderna mellan rika och
fattiga ökar i Sverige och hela västvärlden. Det påverkar vår hälsa, skolgång
och våra liv. Dagligen når oss nyheterna om våldtäkter, skjutningar och annat
våld. Ond bråd död bland dem som har hela livet framför sig. Det finns
rapporter som bekräftar tillståndet, men alltför lite händer för att förändra
det. Inte minst Januariöverenskommelsen visar på ytterligare ökande klyftor.
Alla verkar förstå att det är ett samhällsproblem – men lösningarna saknas.
Till exempel så drabbas lågavlönade mer av
införande av marknadshyror i nybyggda bostäder. Där har personer med låg
inkomst inte råd att bo. Förändringar i arbetsrätten enligt
Januariöverenskommelsen är illavarslande för löntagarna. Förändringar i lagen
om anställningsskydd, LAS, ökar maktlösheten – inte minst för de längst ner i
hierarkin. Den aviserade skattereformens effekter är oklara. Alla begriper att
borttagandet av värnskatten ökar skillnaderna. Att slopa värnskatten som bara
de allra rikaste och nästan bara män tjänar på är absolut ingen
jämställdhetsreform.
Våldet i samhället ökar. Politikerna svarar
med hårdare straff och fler fängelser. De nämner plikskyldigast förebyggande
åtgärder. Men åtgärder saknas nu liksom tidigare. Chefsåklagaren på Riksenheten
mot internationell och organiserad brottslighet, Lise Tamm, tror på sociala
insatser redan i förskolan för att hejda gängkriminalitet.
Redan i förskolan ser man vilka
som har problem och där gränsdragningarna inte fungerar. Men verkligheten är en
annan. Det görs besparingar över hela fältet när det gäller vård, skola och
omsorg.
Sjukskrivningstalen är högre
bland kvinnorna än bland männen. Det har bland annat med arbetsmiljö och lön
att göra. Dessa kvinnor får så småningom också känna av lägre pension. De har
små förutsättningar att ekonomiskt klara av privat pensionssparande.
Lågavlönade kvinnor har den sämsta arbetsmiljön. ”Arbetarkvinnorna har
ett ’skitarbetsliv’ och kvinnorna i LO tjänar minst på arbetsmarknaden.” Det
konstaterar LO i sin årliga jämställdhetsbarometer. Årets rapport innehåller
nedslående läsning för alla som vill slå vakt om jämställdheten i samhället.
Lägg till detta ett arbetsliv som slimmats ned till absurdum.
Nu står vi här med neddragningar på det
sociala området. Det betyder ännu större klyftor. Våra tidigare generationer
har hela tiden strävat efter att förbättra inte bara för sig själva utan för
nästa generation. Dagens samhälle med dess ojämna fördelning av resurserna
pekar inte åt det hållet.
Svenskarnas tilltro till demokratin och känslan
av delaktighet i den vacklar, visar en ny Novusundersökning. Tre av fem
tillfrågade tycker att demokratin försvagats de senaste fem till tio åren och
fler än hälften känner sig lite eller inte alls delaktiga.
Om denna utveckling fortsätter
kommer många medborgare att vända sig till partier som på ett förenklat sätt
säger sig ha svar på komplicerade frågor. Vi är inte riktigt där ännu – men på
väg. Var finns de verkliga insatserna för ökad demokrati och delaktighet?
Eivor Karlsson
Opinionsredaktör