2 feb 2001

Volvo försöker stänga ute miljödomstolen

Volvo begär lyckta dörrar i utsläppsförhandlingar med miljödomstolen i Uddevalla. Dessutom vill bolaget inte låta domstolen granska fabrikens måleriverksamhet, trots att förhandlingarna rör just lösningsmedelsutsläppen från måleriet. Bolaget hävdar att orsaken är att man inte vill röja företagshemligheter.
– Det är skandalöst beteende, säger Björn Gillberg, som representerar flera Uddevallabor i målet.


Den första och andra februari ska miljödomstolen i Uddevalla starta förhandlingar som kommer att avgöra hur mycket lösningsmedelsutsläpp som Volvos Uddevallafabrik kommer att få släppa ut i framtiden.
Men redan innan förhandlingarna kommit igång stormar det rejält kring Volvo. Anledningen är det brev som Volvos advokat Rudolf Laurin, skrivit till domstolen.

Vill utestänga rätten
I brevet skriver Volvos ombud att man inte vill att rätten ska få se det måleriet som släpper ut de lösningsmedel man ska besluta om. Man skriver: ”Av praktiska skäl bör synen inte omfatta måleriet. Målerieprocessen är extremt känslig. Tillträde till måleriet kan inte ske efter annat än en omfattande och tidskrävande genomgång.”
– Det är helt absurt att man vill stänga ute rätten och oss andra från den del det handlar om. Men jag har skrivit till miljödomstolen och krävt att den ska slå fast att alla ska ha tillträde till hela anläggningen, säger Björn Gillberg vid Miljöcentrum som representerar flera Uddevallabor i målet och som har företrätt dem sedan den första koncessionsförhandlingen om Uddevallafabriken 1985.
Men Volvo vill inte heller att någon annan än rätten ska få tillträde till övriga delar av Volvos fabrik i Uddevalla. I brevet till rätten skriver Volvos ombud: ”Det är bolagets uppfattning att endast rätten ska vara närvarande vid syn av bolagets anläggning. Tillverkningsprocessen utgör företagshemlighet för bolaget. Sådan bör inte röjas. Uppgifterna från synen bör inte återges i rättens protokoll.”

I lagstiftningen sen 1969
Björn Gillberg har aldrig varit med om något liknande krav och förklarar att ingen part ska utestängas från någon del av förhandlingen i samband med tillståndsprövningar. Praxis att sådana förhandlingar är offentliga har varit grundläggande i svensk miljölagstiftning ända sedan miljöskyddslagens tillkomst 1969.
– Volvos agerande är skandalöst. Att vilja stänga ute press, allmänhet, myndigheter och mig som ombud från att titta på anläggningen som målet handlar om strider mot rättegångsbalkens regler som säger att domstolsförhandlingar ska vara offentliga, säger Björn Gillberg.
Men Valter Foortens som är vd för Volvo i Uddevalla säger att han har för avsikt att förhandla med domstolen och inte med pressen.
– Jag kommenterar inte hans kritik och jag tycker att han bara är ute efter att skapa sensationsrubriker, säger Valter Foortens, irriterat.
Björn Gillberg förklarar att Volvo har ansökt om att få släppa ut mellan tre och åtta kilo lösningsmedel beroende på hur stor bilproduktionen blir. Vid tillverkning av 40.000 bilar vill man till exempel släppa ut 3,25 kilo per bil, vilket blir 130 ton per år. Men detta är nästan dubbelt så mycket som de 1,7 kilo per bil, som man släpper ut i Volvos fabrik på Hisingen i Göteborg. Hisingsfabrikens utsläppsnivå kom till 1990 efter att Miljöcentrum drivit på.
– Våra krav är att man på Uddevallafabriken ska komma ner till 1,7 kilo som ett första steg för att sedan vid utgången av år 2002 komma med förslag till hur man ska komma ner till 0,5 kilo, säger Björn Gillberg.

Minskade utsläpp billigt
Att det går att minska utsläppen till 0,5 utan några speciellt höga kostnader vet han eftersom Miljöcentrum har undersökt reningstekniken på marknaden.
– Det kostar 375 kronor per tillverkad bil att minska ner till 0,5 kilo och det är peanuts med tanke på att bilarna som tillverkas är lyxmodeller som kostar 400.000 kronor, säger Björn Gillberg.
Han tror att miljödomstolen kommer att gå på hans linje med tanke på att miljöbalken säger att bästa möjliga reningsteknik ska användas till en skälig kostnad.

Kenneth Samuelsson