Samtal om globaliseringen på årets Bok- och Biblioteksmässa i Göteborg
Vandana Shiva, en av de färgstarkaste debattörerna i den alternativa globaliseringsrörelsen, har sitt universitet bland landsbygdens kvinnor i Himalaya.
När hon lämnade den akademiska världen i Dehli var det i deras rörelse – ”Chipco” – hon istället fann sig tillrätta, berättade hon på ett av de många seminarier under Bok- och Biblioteksmässan, som berörde globaliseringen. Dessa starka kvinnor som stoppade skövling av skogen på Himalayas känsliga sluttningar genom att krama träd. Men det är också en rörelse med en känslig förståelse för gränserna i samspelet mellan människa och natur. I skarp kontrast till den ”cowboyindustrialism” som västvärlden har drivit fram.
– Industrialiseringen är en ny form av slaveri. Om den får fortsätta på samma väg kommer våra samhällen att utplånas, sade Vandana Shiva och tog som exempel räkodlingar, där bakom varje dollar i exportinkomst ligger 10 dollar i miljöförstörelse. Den globalisering som genom patent och multilaterala handelsavtal gör den heliga naturen till varor, är inget annat än ett ständigt pågående tyst krig mot livet självt, enligt hennes sätt att se.
Och bakom den utvecklingen ligger Imperiet, USA. Något som flera föreläsare återkom till.
– Erövringen av Irak hade i grunden vare sig med olja eller terrorismbekämpning att göra, menade den pakistansk-engelske författaren Tariq Ali.
– Kriget var en demonstration av rå styrka för att visa världens stater konsekvenserna av att sätta sig upp mot imperiet.
Tariq Ali menade att motståndet mot kriget måste kopplas ihop med motståndet mot den nyliberala dogm som styr globaliseringen – de båda är två sidor av samma mynt. Han såg hopp i de folkliga rörelser som växer i Syd för landreformer och ökad demokrati och mot privatiseringar av gemensamma nyttigheter som tillgång till rent vatten.
– Håll ögonen på Iran. Om inte någon intervenerar så kommer vi snart få se en fredlig omdaning underifrån av det prästerskapsstyrda samhället där, spådde han.
USA bröt mot FN-stadgan när de invaderade Irak, konstaterade Sverker Åström, Ingvar Carlsson och Palmecentrets generalsekreterare Thomas Hammarberg.
– USAs nya doktrin där man tar sig rätt att ingripa var som helst i världen där det förekommer någonting som kan hota USA:s intressen, liknar ett edikt från en romersk kejsare att slå ner varje tecken till uppror, tyckte Sverker Åström.
Ingvar Carlsson ansåg att för att stärka internationell rätt bör FN-stadgan nu skrivas om. Man behöver precisera under vilka förhållande det kan vara tillåtet för andra länder att intervenera i ett land där regimen bryter mot de mänskliga rättigheterna. Säkerhetsrådet behöver förändras så att bl.a tredje världen får med något land. Vetorätten måste avvecklas.
Apo Leong från Hong Kong-baserade Asia Monitoring Resource Center berättade om växande nya fackföreningar och andra civilsamhällets organisa-tioner i Kina. En del kan verka öppet, andra måste agera i hemlighet.
– Över 100 miljoner arbetare flyttar varje år från landsbygden in till de speciella ekonomiska zoner där transnationella företag etablerar sig. Den här migrationen är ett av de största problemen i Kina idag, berättade Apo Leong.
Lönerna där är en tiondel av lönerna i Hongkong. Arbetsolyckor är vanliga, dels beroende på långa arbetstider, dels på dåliga andrahandsmaskiner. Att klaga lönar sig sällan.
– Ofta är en och samma person ombudsman för den statliga fackföreningen, chef på arbetsplatsen och kommunalråd samtidigt.
Apo Leongs organisation stödjer kyrkor, oberoende fackföreningar och andra som hjälper de utsatta arbetarna.
– En del företag tar sitt sociala ansvar. Men vi måste få till en bättre dialog, både med företag och med myndigheter.
Nya fackföreningar i Kina. Växande miljöorganisationer i Himalaya. Jordlösa som arbetar för landreformer i Brasilien. I Vandana Shivas ögon är detta exempel på rörelser som när de knyter sig samman formar en motkraft till den förödelsens monokultur som globaliseringen hittills inneburit.
– Alternativet är levande kulturer. Kulturer som ger oss tillbaka en positiv känsla för vilka vi är, upplevd i vår mångfald, i glädjen över andras positiva identitet. Det är så våra samhällen har växt som pluralistiska samhällen. Vi försöker inte uppfinna något nytt. Allt det handlar om är att minnas att mångfald inte bara är möjlig utan nödvändig. Och sättet att hylla denna mångfald på behöver bara återskapas, inte uppfinnas.
Lars-Olof Karlsson
