Miljöforskare varnar villaägare i sydvästra Sverige:
Dricksvatten allt mer försurat
Försurningen av vatten i både grävda och djupborrade brunnar har under våren ökat i Sydvästra Sverige. Det visar mätningar som miljöforskare vid Flatåsskolan i Västra Frölunda har gjort.
– Försurningen gör att tungmetaller och aluminium löses upp och ökar i dricksvattnet, säger Bengt Andersson, ansvarig för mätningarna.
Mellan 1998 och våren 2000 har Flatåsskolan undersökt 400 grävda och 350 djupborrade brunnar. Det man har tittat på är försurning, aliminiumhalt och hur kalkningsbenägna brunnsägare i sydvästra Sverige är.
Inlandet mer utsatt
Undersökningen visar att antalet grävda brunnar som hade vatten med ett pH-värde under 6.00, har ökat från 35 procent under 1998 till 56 procent år 2000. Bland de djupborrade var motsvarande siffra 23 procent 1998 och 27 procent år 2000. Undersökningen visar också att såväl djupborrade som grävda brunnar i inlandsområdena är mer utsatta för försurning än brunnar i kustområden.
Av undersökningen framgår att aluminiumhalten ökar i takt med att försurningshalten ökar. Under 1998 hade 38 procent av de grävda brunnarna en alimuniumhalt högre än 0,15 mg per liter. Men under år 2000 hade denna siffra nästan fördubblats till 67 procent.
– När det gäller de djupborrade hade vi inte testat tillräckligt många brunnar för att få ett bra underlag, men jag tror att det är en lika stor ökning där, säger Bengt Andersson.
Flertalet kalkar inte
Men om försurningen och aluminiumhalten i vattnet ökar är det inte lika stor ökning när det gäller benägenheten att kalka.
Mellan 16 och 46 procent av brunnsägarna med surt vatten kalkade under år 2000.
– Anledningen till att folk inte kalkar tror jag delvis beror på att informationen är dålig, säger Bengt Andersson.
Hans råd till villaägare som har surt vatten är att kalka runt brunnen. Mellan 150 och 200 kilo kalk per år ska spridas cirka 20 meter runt brunnen, men även på strategiska ställen som under stuprör där vatten passerar.
– Sedan är det viktigt att man följer upp och tar prover efter kalkningen så att man ser att värdena förbättras, om inte måste man köpa ett reningsfilter för att få bort det sura vattnet, säger Bengt Andersson.
Europeiska utsläpp
Han framhåller att anledningen till att försurningen ökar är att utsläppen av främst svavel- och kväveoxidutsläpp ökar snabbare än marken kan neutralisera dem.
– Mycket av det som orsakar försurningen här kommer från industrin, kolkraftverk och transporter i England , Danmark, Tyskland, baltländerna och övriga EU, säger Bengt Andersson.
Kenneth Samuelsson
