Stormarknader ett snabbt växande problem |
Naturskyddsföreningen (SNF) reagerar på att stormarknaderna blir allt fler. De föreslår nu en inskränkning av kommunernas rätt att själva planera för att stormarknader ska byggas. Det står i den rapport som de givit ut. De tar även upp bakgrund, effekter och andra förslag på åtgärder. Kommunen ansvarig Kommunerna har rätt att själva bestämma hur mark och vatten ska användas. Vid planeringen skall allmänna intressen beaktas: miljön ska inte försämras och alla ska ha tillgång till affärer inom ett rimligt avstånd. Den kommun som vill kan avvisa önskemål om nya affärsetableringar. Grannkommuner måste samråda i den här frågan. Det har visat sig att samråden inte fungerar särskilt bra. Kommuner som sagt nej till egna stormarknader har drabbats av grannkommuner som sagt ja till nyetableringar. Enligt Boverkets bedömning har länsstyrelserna skyldighet att ingripa i de fall bristande kommunal samordning kan väntas få oacceptabla konsekvenser. Det gäller även om grannkommunerna inte överklagar. Länsstyrelsen ingrep Länsstyrelsen i Skåne upphävde kommunala detaljplaner i två fall år 1999. Länstyrelserna i Landskrona och Kävlinge ansåg att planerna var dåligt förankrade i grannkommunerna. Handeln skulle påverkas på ett menligt sätt av etableringarna. Både Landskrona och Kävlinge överklagade Länsstyrelsens beslut till regeringen. I ett yttrande till Miljödepartementet i juni samma år gav Boverket länsstyrelsen sitt fulla stöd. Man skrev bland annat att planerna kunde förväntas få negativa effekter på handeln i omgivande kommuner. Boverket ansåg också att en sådan utveckling skulle strida mot en långsiktigt hållbar utveckling och regionala och nationella miljömål. I Landskrona handlade det om att kommunen ville tillåta uppförandet av en s.k. factory outlet, i huvudsak för märkeskläder. I planen lämnades det även utrymme för utbyggnad av övrig handel. När kommunen reviderade planen så att den endast avsåg byggandet av en factory outlet godkändes den. I Kävlinge ändrades planen bland annat till att tillkommande handel endast skulle omfatta skrymmande varor. En ny konsekvensbeskrivning visade att effekten på grannkommunernas handel blev begränsad. Det innebär att planen för Kävlinge troligen kommer att antas också. Regeringen avslog Det finns också ett exempel från Burlöv. Kommunen ville ändra en plan för ett befintligt köpcentrum utmed Malmö-Lund vägen. Från att tidigare främst ha omfattat sällanköpsvaror ville kommunen nu också tillåta handel med livsmedel. Planen överklagades av de tre grannkommunerna Malmö, Staffanstorp och Lund. Länsstyrelsen godtog Burlövs ändring, men en av de klagande kommunerna gick vidare till regeringen. Efter att ha inhämtat synpunkter från Boverket avslog regeringen den ändring Burlöv ville göra i planen. Ökad central styrning Naturskyddsföreningen menar att fler stormarknader leder till fler och längre bilresor. Inverkan är negativ på miljö och hälsa, samt försvårar möjligheten att nå upp till miljömål. Byggandet av stormarknader behöver därför begränsas. SNF föreslår att kommuners rätt att själva planera för dessa ska inskränkas: Genom att öka den centrala eller regionala styrningen kan handelsetableringarna styras på ett bättre sätt. Det kan ske genom lagstiftning som antingen förbjuder nya externetableringar (som i våra grannländer) eller som tvingar länen/regionerna att utveckla gemensamma planer, vars innehåll ska vara bindande. SNF anser vidare att den lagändring som skulle krävas är politiskt kontroversiell, men att kommunpolitikerna i en lång rad fall visat att de inte klarar av att hantera problemet: Inte ens inför hotet om ett tjugotal nya etableringar på liten yta har till exempel kommunerna i Skåne kunnat enas kring en gemensam hållning. Utan politisk styrning hamnar makten hos exploatörerna, som kan spela ut grannkommuner mot varandra. Det är ur demokratisk synpunkt ett sämre alternativ än att inskränka det kommunala självstyret. Trängselavgifter En annan metod är att lägga avgifter på bilåkandet i staden. Föreningen menar att differentierade vägavgifter skulle stärka handeln i centrum, på bekostnad av byggandet av stormarknader utanför centra. Invånarna handlar då i större utsträckning lokalt och samhället utvecklas spontant i transportsnål riktning, med expansion och nyetableringar vid platser med god tillgång på kollektivtrafik. Regeringen bör därför snarast förelägga riksdagen förslag till lagstiftning som ger kommunerna laglig rätt att ta ut trängselavgifter för vägtrafiken. Miljömärkning Något annat som förespråkas är miljömärkning: I den miljödiplomering av dagligvaruhandeln som bedrivs av olika instanser kan det vara värt att beakta etableringarnas lokalisering, eftersom kundernas transporter till och från butik medför betydande miljöpåverkan. Andra verktyg som finns idag, men som inte verkar mot byggandet av stormarknader, är regional och kommunal styrning. I rapporten föreslås att Länsstyrelsen bör verka för en samsyn inom regionen, med utgångspunkt från de nationella målen. Det påpekas också att kommunerna med dagens lagstiftning har en nyckelroll. De kan stoppa nya bilorienterade affärsetableringar om de vill. Anna Stugvard Källa: Stormarknaderna och miljön av Per Elvingson för SNF. Rapporten finns på www.snf.se |