Det är en omfattande bok Eric Schlosser skrivit, den är på 500 sidor och det är en rejäl genomgång av snabbmat som kulturfenomen som presenteras. Snabbmaten har omstrukturerat det amerikanska samhället och amerikanarnas hälsa: 1970 spenderade amerikanarna 6 miljarder dollar på snabbmat och år 2001 110 miljarder.
Snabbmat är en av de viktigaste beståndsdelarna i amerikansk kulturexport. I kölvattnet följer bland annat en epidemi av fetma, övervikt och diabetes.
Författaren skriver att anledningen till att han skrev boken var att folk ”borde veta vad som lurar mellan de där brödskivorna”. Och ur en hälsosynvinkel går det förmodligen inte att finna en bok med förfärligare innehåll.
Nedan följer några exempel på sådant som tas upp i boken.
Reklam riktad mot barn är något av det mest cyniska i den västerländska kultursfären. En mängd olika marknadsföringsbolag riktar uteslutande in sig på barn, den växande barnreklamen har vuxit fram i ett enda syfte: att öka såväl dagens som framtidens konsumtion. ”Från vaggan till graven”, är principen. Forskning har visat att mycket små barn kan känna igen ett varumärke innan de ens har lärt sig sitt eget namn.
Reklamen är extremt målinriktad, den ska få barn att tjata riktigt ordentligt på sina föräldrar. Forskning visar att olika barn har olika tjattekniker som bönfallande, framhärdande, hotande etcetera, allt kartlagt av marknadsbolagen som läser in sig på barnpsykologi och använder detta som redskap för att påverka barnen.
Barnklubbar har visat sig vara effektiva redskap för målgruppsinriktad reklam. Klubbarna vädjar till barnets grundläggande behov av att bli accepterat och ingå i ett sammanhang. Enligt en av Burger Kings chefer medförde bildandet av Burger King Kids Club 1991 att försäljningen av måltider för barn ökade så mycket som 300 procent.
Snabbmatskedjorna har under 90-talet skaffat sig tillträde till de sista reklamfria utposterna, numera finns det reklam för McDonalds och Burger King även i skolorna. Ovilja att höja skatterna gjorde att skolorna fick ont om pengar och släppte in reklam i form av väggreklam, annonser i skoltidningar, banderoller med mera. Tusentals skoldistrikt använder läromedel som privata företag har betalat. USAs konsumentförbund kunde visa att 80 procent av dessa läroböcker var partiska och gav eleverna vinklad information som exempelvis att kalhyggen är bra för miljön, att det fossila bränslet skapar få miljöproblem, att alternativa energikällor är för dyra och att växthuseffekten i själva verket är en förbättring.
USAs läskedryckstillverkare inriktar sig också på barn då vuxenmarknaden stagnerat. Barn är väldigt viktiga eftersom ”barn håller fortfarande på att grundlägga sina smaker och vanor” stod det i en branschtidning.
1995 förklarade USAs barn-läkarakademi att ”reklam som riktas till barn är bedrägligt i sig och innebär ett hänsynslöst utnyttjande beträffande barn under åtta år”. Detta hjälpte dock föga, bolagens och reklammakarnas politiska inflytande är betydande.
I snabbmatslandet berättas också om den ”livsmedelskosmetika” som ger maten smak. Det förekommer ingen tillagning av maten i snabbmatsrestauranger utan snarare en sammansättning. Hamburgare, kyckling, pommes frites och bröd är djupfryst vid leverans till McDonalds; milkshake börjar som koncentrat etcetera, så hur kan maten detta till trots smaka så bra? Lösningen heter ”livs-medelskosmetika”.
Konstgjorda tillsatser ger den industriellt bearbetade maten det mesta av dess smak. De tekniker för konservering, djupfrysning och torkning med mera som används för att bearbeta maten förstör det mesta av dess smak. Livsmedlens arom kan svara för så mycket som 90 procent av smakupplevelsen. Smakämnesindustrin som växt upp hand i hand med snabbmatsbranschen, är mycket hemlighetsfull. Snabbmatsbranschen vill att folk ska tro att smaken kommer från deras restauranger och inte från avlägsna fabriker.
Och detta är absolut inte enbart en amerikansk företeelse, stora så kallade smakämnesbolag finns i Europa.
Snabbmatsbranschens affärsidéer är mycket billig arbetskraft, så lite arbetskraft som möjligt och ingen anställningstrygghet – de anställda kan sägas upp när som helst.
Eftersom den genomsnittlige amerikanen inte accepterar dylika villkor inriktar man sig på tonåringar, invandrare och de mest missgynnade medborgarna i det amerikanska samhället. Personalomsättningen är hög, omkring 300 till 400 procent per år vilket innebär cirka tre till fyra månaders anställning.
Mellan 1968 och 1990 minskade den reala minimilönen med nästan 40 procent.
Istället för lön försöker man inpränta ”laganda” i sin personal, man använder smicker, beröm och erkännande som tonåringar är i behov av. Restaurangcheferna får utbildning i hur de ska gå till väga. Detta är ett mycket billigare sätt än att höja lönen.
Slakterierna har samma personalpolitik som McDonalds. På ett slakteri som författaren tar som exempel kan två tredjedelar inte tala engelska, de flesta är fattiga mexikanska invandrare som delar rum på gamla motell och sover direkt på golvet. De exploateras maximalt. ”Vi är människor men de behandlar oss som djur”, vittnade flera arbetare till författaren.
Olycksfrekvensen på ett amerikanskt slakteri är ungefär tre gånger så hög som på en typisk amerikansk fabrik.
Varje dag insjuknar cirka 200 000 människor i USA i livsmedelsburna sjukdomar. Och även om dessa sjukdomar kan ha många orsaker, kan en hel del tillskrivas hur amerikanska livsmedel tillverkas idag. Landets industrialiserade och centraliserade system för livsmedelstillverkning, som växt fram för att kunna tilhandahålla snabb-matskedjornas behov av produkter, har skapat nya förutsättningar för massförgiftning – en enda amerikansk hamburgare innehåller kött från dussintals eller rentav hundratals olika kor.
En nytillkommen farlig organism, snarlikt HIV-viruset, är _e. coli_ 0157:H7, en bakterie vars spridning har möjliggjorts av detta centraliserade system. De senaste två årtiondena har forskarna upptäckt mer än ett dussin andra nya sjukdomsalstrande organismer, det är ytterst sannolikt att livsmedel som smittats av dessa organismer kommit i kontakt med ett infekterat djurs spillning eller maginnehåll under slakt eller i senare processer. På ett slakteri i Nebraska är spillningsfrekvensen (det vill säga att ett djurs tarminnehåll skvätter ut under slaktprocessen) så hög som 20 procent.
I stället för att inrikta sig på de primära orsakerna till den dåliga livsmedelshanteringen inriktar sig nu bolagen på en perverterad ”lösning” på problemen: de vill bestråla köttet! Hitintills har ett införande av processen i stor skala hindrats av konsumenternas motvilja mot att äta bestrålat kött. Nu lobbar företagen – slakterierna och snabbmatsjättarna – om att reglerna ska ändras så att märkningen av bestrålat kött ska ske frivilligt.
I Europa har införts restriktioner vad gäller att göra växtätare till kannibaler och köttätare, dock inte i samma utsträckning i USA. Här tillåter reglerna att döda grisar och hästar kan återvinnas som djurfoder, liksom döda fjäderfän. Reglerna tillåter inte bara att man utfordrar boskap med döda fjäderfän, de medger också att man utfodrar fjäderfän med död nötboskap. Blod från boskap får också användas i boskapsfoder.
Avfall från hönserier används också som djurfoder. En studie som publicerades för några år sedan i Preventive Medicine konstaterade att enbart i Arkansas användes 1 400 ton kycklingträck som foder åt nötboskap 1994. Kycklingträck kan innehålla farliga bakterier som salmonella och campolybakterier, parasiter och tungmetaller.
För fjäderfä är den vanligaste källan till animaliskt protein just fjäderfä. Överblivet kyck-lingkött och skinn och inälvor från fjäderfäslakterier tillsätts fodret så att kycklingarna kan äta sina förfäder.
På grund av snabbmatskedjorna har USA den högsta förekomsten av fetma i hela den industrialiserade världen. Mer än hälften av alla vuxna amerikaner och omkring en fjärdedel av alla barn lider nu av fetma. ”Vi har idag den fetaste och svagaste generationen av barn någonsin”, säger en näringsfysiolog i Snabbmatslandet.
I boken anges att omkring 44,4 miljoner vuxna amerikaner lider av övervikt. Ytterligare 6 miljoner lider av ”superfetma”. Ingen annan nation i historien har blivit så fet så fort. Kostnaderna för fetmaepidemin överträffas nu endast av rökning. 280 000 amerikaner dör varje år som en följd av övervikt. De årliga sjukvårdskostnaderna som orsakas av fetma närmar sig nu 240 miljarder dollar. Fetma har kopplats till hjärtsjukdomar, tarmcancer, magcancer, bröstcancer, diabetes, artrit, högt blodtryck och stroke. Till och med allvarligt överviktiga barn, mellan sex och tio år, dör av hjärtinfarkt orsakad av övervikt.
Det är uppenbart för den seende att snabbmatskedjornas vinster möjliggörs av förluster för resten av samhället.
Det finns 28 000 McDonalds-restauranger över hela världen, samtliga drivna efter samma koncept. Efter att ha läst Snabbmatslandet och konfronterats med all denna cynism, med denna exploatering av barn, med denna totala brist på empati för sina medmänniskor, med denna hänsynslösa behandling av djuren, med denna perverterade snabbkost, med denna likgiltighet för miljöförstöring, med dessa brott mot naturens lagar, vill man bara ställa sig upp och skrika på all världens språk: säg ja till Livet och nej till McDonalds!
Lars Hedström
