I Miljömagasinet nr 24 rapporterade John Nordström från S:t Olof på Österlen om hur flygplanens avgasstrimmor ibland skymmer en del av solen. Följden blir plötslig känsla av temperatursänkning på marken samtidigt som vinden plötsligt ökar.
Tidskriften New Scientist har rapporterat om ett fenomen med viss likhet, men av betydligt större omfattning och med andra utsläppskällor.
På en konferens i Amsterdam berättade Nobelpristagaren Paul Crutzen om smogproblem över Indiska Oceanen och Asien. Mellan 10 och 15 procent av solstrålarna blockeras av smog.
Avgaserna anses till stor del komma från jordbrukares brännande av vegetation för att skapa åkermark. Detta förekommer i stor utsträckning bl a i Asien och Afrika.
Tjock, brun smog
Crutzen, som är verksam vid Max Planckinstitutet i tyska Mainz, berättade att man funnit tjock, brun smog på 4.000 meters höjd i Himalaya, över Maldiverna i Indiska Oceanen och över stora delar av södra och östra Asien.
Enligt Crutzen, som 1995 fick Nobelpriset i kemi för sin forskning om uttunningen av ozonlagret, påpekar att man i dagens klimatmodeller i stor utsträckning igonerar den teoretiska kylningseffekten av att solinstrålning blockeras. Effekten på vårt klimat kan bli flera gånger större än växthuseffekten, befarar Crutzen.
Men det finns inga bevis om att detta skulle ha en nedkylande effekt i de aktuella områdena. Det kan bero på att en stor del av utsläppen består av svart sot, som absorberar solstrålarna och sedan “strålar“ dessa vidare ned till vårt jordklot.
Hur som helst så varnar Paul Crutzen för att denna “tropiska“ smog kan få mycket omfattande konsekvenser för atmosfären. Exempelvis kan den asiatiska monsunen påverkas. Vidare kan atmosfärens egen förmåga att “rena“ utsläpp skadas.
Problemet med smogen väntas tillta.
Fattigdom ger miljöproblem
Mary Scholes från Witwaters-randuniversitet i Sydafrika berättade att forskarna i södra Afrika är speciellt oroliga att det minskade regnandet som väntas för den delen av kontinenten, kommer att leda till en extrem ökning av bränderna med ytterligare smogbildning som följd.
Meinrat Andreae från Max Planckinstitutet rapporterade att nyligen genomförda studier visar att mer än 7 miljarder ton biomassa årligen bränns i tropikerna. Detta främst för att skapa jordbruksmark och för uppvärmning etc. Det handlar om att klara grundläggande behov.
Fattigdomen i de aktuella länderna skapar alltså globala miljöproblem på detta sätt.
Men det är inte bara i de fattiga länderna som vegetation bränns. Mike Flannigan från Canadian Forest Service berättade att bränderna i skogarna i Kanadas norra delar svarar för ca 20 procent av Kanadas koldioxidutsläpp.
I Bonnförhandlingarna om Kyotoavtalet hävdade Kanada envist skogens välsignelse genom bindandet av koldioxid. Men stora delar av skogen får inte vara kvar och utföra det uppdraget. Mängder av träd fälls och/eller bränns – avsiktligt eller oavsiktligt.
Åke Askensten
