Helsingborgs miljökontor har upptäckt stora brister i produktmärkningen av kosmetiska och hygieniska varor. I 133 kontrollerade produkter fann man 133 fel och avvikelser från Läkemedelsverkets gällande regler.
– När innehållsförteckning saknas är det omöjligt för konsumenten att välja rätt ur hälso- och miljösynpunkt, säger Ann Wulf, miljöinspektör i Helsingborg.
Henne veterligen är det första gången som en kommunal miljöförvaltning undersökt huruvida märkningen av butikernas kosmetiska och hygieniska produkter uppfyller kraven på fullgod produktmärkning. Mest uppseende i den unika studien är enligt Ann Wulf de omfattande och allvarliga brister som upptäcktes i leksaksaffärernas smink för barn.
Av 17 sådana leksakssminkprodukter som kontrollerades saknade 10 stycken innnehållsförteckning helt eller så uppvisade den tydliga brister.
Saknade svensk text
Ett annat exempel på brott mot Läkemedelsverkets föreskrifter var ett hårborttagningsmedel som saknade svensk text och därför framgick inte användningsområdet. Den produkten borde troligen också ha varit märkt med användningsföreskrifter och varningstext, skriver Ann Wulf i undersökningsrapporten.
Bakgrunden till Ann Wulfs och miljöförvaltningens initiativ till undersökningen är det nya tillsynsansvar för kosmetiska och hygieniska produkter som infördes vid halvårsskiftet 1999. Sedan dess har kommunerna och Läkemedelsverket, som tidigare var ensamt ansvarigt, delat ansvar för den tillsynen.
Hela Skåne
Undersökningen, som gjordes vid 12 försäljningsställen i form av oanmälda besök, är ett av de första leden i ett mycket större projekt som ska ske på länsnivå i hela Skåne. Det är ett kombinerat kontroll-och informationsprojekt och är inriktat på försäljning till konsumenter från varuhus, dagligvaruhandel etc.
Även innehållet i kosmetiska och hygieniska varor ska granskas i vissa fall. En planerad fortsättning på projektet sägs kunna bli att förmå tillverkarna att byta ut olämpliga ämnen med hänvisning till utbytesprincipen. Exempel på sådana ämnen är triclosan, som kan bilda dioxinliknande föreningar vid nedbrytningen (se MM 36), silverföreningar och lösningsmedel.
I projektet samarbetar Ann Wulf med miljöinspektörskollegor i kommunerna Landskrona, Malmö och Trelleborg.
– Vi har tagit fram ett förslag till tillsynspaket med instruktioner om hur man kan gå tillväga vid de här kontrollerna, förklarar hon.
Butiker vidtar åtgärder
Förslaget granskas nu bland annat av Läkemedelsverket som ska ge synpunkter.
– Sen ska paketet skickas ut till alla Skånekommuner. Det är särskilt viktigt för små kommuner, som ofta bara har en enda miljöinspektör som inte har tid att göra allt själv.
Vad gäller den inledande undersökningen i Helsingborgsbutikerna har samtliga butiker, utom en, som sålt omärkta eller bristfälligt märkta kosmetiska och hygieniska produkter svarat att de ska vidta åtgärder gentemot tillverkare och leverantörer. Miljöförvaltningen ska följa upp detta nästa år. Om butikerna inte gör något kan de dömas till vite eller försäljningsförbud av kommunen.
FOA (Försvarets forskningsanstalt) har undersökt miljöeffekter av tvål, krämer, hårvårds- och munvårdsprodukter och visat att 30.000 ton årligen förbrukas i Sverige. Det mesta bryts ned lätt men även akut giftiga och svårnedbrytbara ämnen förekommer bland annat i schampo och balsam.
Peter Wikberg
