Stora skillnader mellan olika skolor
uppmärksammas i en ny undersökning
En psykolog kan ha ansvar för 35 skolor och 6.500 elever medan en annan psykolog har hand om en skola och 310 elever. Så stor är skillnaden mellan hur mycket olika kommuner satsar på elevvård, visar en ny undersökning. Men enligt ett nytt utredningsförslag ska alla föräldrar, elever och lärare ha rätt till psykolog och kurator i framtiden. Något som inte är fallet i dag.
Flera undersökningar de senaste åren som bland annat Skolverket och Barnombudsmannen har gjort visar att många barn mår dåligt på grund av stress och mobbning. Den undersökning som Lärarförbundet tillsammans med Sveriges Skolkuratorer och Föreningen för Psykologer i Skolan gjort, visar att det som avgör om dessa barn får hjälp närmast kan liknas vid ett lotteri. Detta eftersom skillnaderna mellan hur mycket de olika kommunerna satsar på skolkuratorer och skolpsykologer varierar kraftigt i Sverige.
295 av 450 svarade
I undersökningen har enkäter skickats ut till 450 skolkuratorer och psykologer som jobbar på grundskolor och förskolor. Totalt har 295 svarat, 182 kuratorer och 113 psykologer. Men inte alla skolor har psykolog eller kurator och bara de som har det har svarat.
Av enkätsvaren framgår att i vissa delar av Sverige kan en heltidsanställd kurator ha ansvar för 11 skolor med 2.380 elever medan den kurator som har minst elever har hand om en skola och 370 elever.
När det gäller skolpsykologer är skillnaden ännu större. En heltidsanställd skolpsykolog ansvarar som mest för 35 skolor med 6.500 elever medan en annan har hand om en skola och 310 elever.
Olika villkor
– Hur eleverna mår är avgörande för hur de kan tillgodogöra sig undervisningen. Elever som mår dåligt bör ha samma möjligheter att få stöd och hjälp oavsett var de bor och i vilken skola de råkar gå i, säger Christer Romilsson, förbundsordförande i Lärarförbundet.
Men i dag är skolan enligt skollagen inte skyldig att se till att eleverna har möjlighet att träffa en skolpsykolog eller kurator, skolan är bara skyldig att se till att eleverna har tillgång till skolsköterska och skolläkare. En stor del av de tillfrågade i undersökningen tycker dock att detta ska ändras och att rätten till skolpsykolog och kurator ska stå inskriven i skollagen. Agneta Brodén som är ombudsman på Lärarförbundet berättar att en statlig utredning som har granskat elevvården i skolorna har föreslagit att psykolog och kurator ska finnas tillgänglig för alla elever, föräldrar och lärare.
– Utöver det vill vi också att varje kommun ska ha ett team med psykologer och socialtjänstemän som har ett övergripande ansvar i kommunen och dit till exempel lärare kan vända sig om det inte går att lösa problemen på skolan, säger Agneta Brodén.
Proposition om skolvård
Utredningsförslaget har varit ute på remiss och Margareta Wiman som är departementsekreterare på Utbildningsdepartementet går nu igenom remissvaren. Senare nästa vår är det meningen att remissvaren ska utmynna i en proposition om en ny elevvård.
– Jag kan inte säga om vi kommer att gå på utredningens linje, men av remissvaren att döma är många positiva till ett sådant förslag, säger Margareta Wiman.
I undersökningen framgår att de vanligaste problemen som kuratorerna och psykologerna stöter på är relationsproblem mellan elev och föräldrar och kamrater, för lite vuxenstöd, dåligt självförtroende, inlärningssvårigheter och koncentrationstörningar.
Bland elever med utländskt bakgrund är de vanligaste problemen underlägsenhetskänslor och obearbetade krisreaktioner.
Men tillgången till skolpsykologer och kuratorer är inte bara viktig för eleverna. Lärare och övrig skolpersonal vänder sig i allt högre grad till dessa för rådgivning.
– När det inte finns tillräckligt med skolkuratorer och skolpsykologer tvingas lärarna att ta på sig en kuratorsroll som de inte har utbildning för, säger Monica Hansson Johnsson, ordförande i Sveriges Skolkuratorers förening.
Kenneth Samuelsson
