Mark som förorenats av radioaktivt nedfall kan renas genom att plantera energiskog. Trädslagen har nämligen en förmåga att suga upp radioaktiva ämnen ur jorden. Det visar Yuehua von Fircks i sin avhandling vid lantbruksuniversitetet i Uppsala.
Fortfarande 15 år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl finns radioaktiva ämnen kvar i marken på många platser både i Sverige och i andra länder. Det finns dock sätt att rena marken från dessa ämnen. Yuehua von Fircks, vid institutionen för lövträdsodling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, har i sin doktorsavhandling bland annat undersökt om snabbväxande korgpil (Salix), som är det man brukar kalla energiskog, kan användas för att ta upp radioaktivt cesium och strontium ur förorenad mark.
– Mina reslutat visar att Salix har stor förmåga att att ta upp radioaktivt cesium och strontium ur marken och är därför lämpligt att odla på jordbruksmark som har förorenats av radioaktivitet, berättar hon.
Hälften i rötterna
Yuehua von Fircks har i studien undersökt ett område utanför Gävle som är förorenat av radioaktivt nedfall från Tjernobyl, och ett område utanför Uppsala som man har förorenat för hand genom att blanda i cesium i jorden. Efter flera års odling återfanns cirka 50 procent av växternas totala innehåll av radioaktivt cesium i rötterna, medan strontium främst anrikades i bladen.
Energiskogen har en stor förmåga att ta upp näring, men fördelningen och lagringen av olika ämnen varierar mycket mellan rot, stam och blad. På vintern lagras kväve och fosfor i växternas stammar, vilket gör att marken går miste om dessa ämnen om träden då skördas.
Men för att minska näringsförlusterna när man skördar kan aska återföras till odlingsmarken efter förbränning av stammarna från energiskogen. Yuehua von Fircks försök visar att halten cesium i askan klart understeg de gällande gränsvärdena för askåterföring. Detta eftersom cesium främst anrikas i växternas rötter.
Vill prova i Tjernobyl
Hon berättar att genom att plantera energiskog kan man slå två flugor i en smäll.
– Energiskogen kan planteras för att rena marken och sedan kan skogen användas som bränsle. Men om man ska rena jorden är det viktigt att ta upp rötterna eftersom det mesta cesiumet sitter där.
En annan viktig del av hennes avhandling är hur gödsling med kalium påverkar energiskogens förmåga att rena mark. När det fanns gott om kalium i marken minskade upptaget av cesium, vilket betyder att om mängden kalium minskas så kan växterna ta upp mer cesium. Växterna kompenserar kaliumbristen genom att suga upp cesium, som kemiskt liknar kalium, ur marken.
– Om marken ska renas från radioaktiva ämnen bör marken därför inte vara rik på kalium, säger Yuehua von Fircks.
Nu vill hon prova sina metoder på områden runt Tjernobyl med stöd från Sida, som hon ännu inte vet om hon kan få.
– Vi har ganska höga värden av radioaktivitet på vissa platser i Sverige, men inte om man jämför med områden runt Tjernobyl. Där finns det mark som inte går att använda och därför vore det bra att prova det här i de områdena.
Sara Zetterlund-Holfve
Fakta/Energiskog
• Forskning om odling av energiskog startade vid SLU 1976. Arter från släktet Salix visade sig då vara lämpligast för odling som energigröda på åkermark.
• Förädlingen startade 1987 och 1993 producerades den första sorten.
• Det som utmärker energiskog är en snabb tillväxt.
• Man började odla energiskog för att få en energiråvara som skulle kunna ersätta kol, olja och kärnkraft.
• Vid Salix-odling tas samma mängd koldioxid upp av den växande energiskogen som det bildas vid förbränning.
• Den huvudsakliga användningen av Salix är som bränsle i lokala värmeverk.
Källa: SLU och Svalöf Weibull
