12 okt 2001

”All politik måste bygga på dialog”

– Bin Laden är en katastrof för den muslimska världen. Han vill ha ett civilisationskrig, men varje människa med ett uns av mänsklighet måste säga nej till det scenariot.


Parvez Manzoor, författare och debattör, betonar starkt att allt politiskt arbete måste bygga på dialog och kompromisser. Vi samtalar i hans hem i ett idylliskt villaområde utanför Stockholm
– Jag hoppas att muslimerna tar sin tro på allvar i stället för att göra den till en käpp att slå andra med. Den traditionella islam är väldigt tolerant. Det väcker hoppet att toleransen skall komma tillbaka i den muslimska världen.
Manzoor ser Usama bin Laden som en omvänd professor Huntington, amerikanen som skisserat en framtidsbild där västerlandet råkar i krig med den muslimska världen
– Världen kan inte delas upp enligt religiösa linjer, fortsätter han. Därför gör självbevarelsedriften att jag måste säga nej till bin Ladens vision. Jag vill inte att den muslimska världen skall begå självmord.
Angriper
– Bin Laden vill se att det är den stora Satan som angriper Guds folk, när USA bombar Afghanistan. Men USA har varit väldigt mån om att tala om att det inte är den muslimska världen som man är ute efter, inte ens Afganistan.
– Till och med i Iran talar man om att bombningarna är en följd av attentaten i New York. Jag vill att allt apokalyptiskt språk försvinner, vare sig det är muslimer, judar eller kristna som står för det.
Varför attraherar då bin Ladens budskap särskilt de fattiga människorna i den muslimska världen? Parvez Manzoor menar att det finns många orsaker till det.
– Misären är så svår, att många fattiga upplever att skall de ändå dö, vill de göra det med flaggan i topp. Bin Laden har duperat de fattiga. Hans budskap är enkelt, ljus är ljus och mörker mörker. Språket är förföriskt.
En annan orsak är enligt Manzoor bristen på en utvecklad politisk kultur i många mulimska länder.

Rationell
– Det finns ingen öppen diskussion. Då kan mörkmän säga vad de vill. Bin Ladens budskap har aldrig prövats i någon öppen debatt. Bristen på politisk kultur gör att hans budskap går hem.
Parvez Manzoor menar att det moderna samhällets politiska kultur kännetecknas av att rationellt lösbara frågor som ekonomi, miljö och liknande står på den politiska dagordningen.
Politikens mål är att medborgarna skall få det bättre.
– Men den muslimska världen har inte lyckats med det syftet. Medan den politiska debatten i länder som Sverige har dominerats av att löntagarna skall få 30 öre mer i timmen, har politik i den musliska världen ofta varit en fråga om passioner som nationalism, heder och ära.
– Till exempel arabvärlden har inte lyckats lösa konkreta frågor om trafik, miljö, fattigdom och liknande därför att de koncentrerat sig på stora spörsmål som arabernas roll i världshistorien, Israels upprättande, arabisk enhet och förhållandet till västvärlden.
– Därför har tåget gått förbi dem. Regeringarna har inte kunnat ge människor en bätttre existens. I stället har folket fått leva på retorik. Politiker har bjudit över varandra i känslor för att vinna sympati.
Det anser Manzoor vara en orsak till att bin Ladens känslo-mättade retorik vinner sympati.
– Han är en katastrof för sin egen sak, rättvisa för den mus-limska världen. Jag kan inte acceptera något av vad han säger. Jag har ju sett att det går att samtala med folk i stället för att ta till våld. Politik får inte bli en verksamhet utan försoning, utan kompromisser.

Lekmannarörelse

Den växande islamiska fundamentalismen ser Manzoor delvis som ett resultat av att staterna rivit ned de traditionella islamiska institutionerna. Han betonar att till skillnad från kristendomen har islam ingen kyrka. Muslimerna är bara förenade i ett andligt syskonskap, den världsvida församlingen, umma. De kristna däremot, är organiserade i kyrkan, som är en särskild institution. När staten angripit de kristna, har de enligt Parvez Manzoor kunnat ta sin tillflykt till kyrkan, som fun-gerat som en motvikt mot staten.
– Islam har inget prästerskap, fortsätter han. Den är i mycket en lekmannarörelse. De rättslärda har haft stor auktoritet hos folket och varit realistiska människor. De har inte velat blanda sig in i politiken, men utfärdat tolkniongar av islam, fatwor, inte i statens eller någon institutions utan sitt eget namn.
– Den moderna staten i arabvärlden har sett dessa rättslärde som en subversiv kraft. De har förlöjligat dem och försvagat deras inflytande. Den moderna staten har förstört de traditionella muslimska institutionerna. Jag tror att vägen ut är att återupprätta dem. Gud är ingen politisk idoelogi. Vi måste skilja mellan tro och politik.

Traditionell
Parvez Manzoor betonar att tomrummet efter de traditionella muslimska institutionernas har fyllts av fundamentalisterna. De vill upprätta en teokrati, en Gudsstat på jorden.
– Men enligt både islamisk och kristen tro talar Gud genom sina profeter. För den kristne går vägen till Gud genom Jesus. För muslimerna är Muhammed den siste i raden av Guds profeter.
– Han var ingen politisk ledare, även om en del av hans verksamhet innefattade det vi kallar politik. Ingen annan ledare kan axla Muhammeds mantel och tala med hans auktoritet.
De 19 flygkaparna, som alla var araber, stod enligt Manzoor för en egendomlig blandning av arabisk nationalism och islamiskt färgade messianska läror.
– Samtidigt undrar jag: trodde de verkligen att de handlade i Guds namn? Kan man uppleva en sådan hopplöshet, att inga andra medel hjälper, om man verkligen tror på Gud? I själva verket visade de ett förakt mot Guds förmåga att ge människorna ett bättre liv.
Guds kraft
– Alla stora religioner är emot självmord, därför att man litar på att Gud kan hjälpa. Så själv-mordsbombare är egentligen modernister. De litar inte på Guds kraft.
Perversa tankar kan, framhåller Parvez Manzoor, lätt smyga sig in i religionen liksom i politik och ekonomi:
– Man kan tro så passionerat på sin egen sak att man tror sig veta vad Gud vill. Men en grundläggande övertygelse i islam är att ”Gud är större”. Ingen kan beslagta den tron. Men för de muslimska terroristerna har religionen ersatt Gud på samma sätt som nationen fick bli Gud för kristna nationalister på Balkan. Marknaden kan också bli Gud.
Självmordsbombare har först börjat uppträda under senare år i en muslimska världen.
– Om vi börjar diskutera orsakerna till att människor upplever sin situation så utsatt att de ser det som den enda utvägen att sprägna sig själva i luften, så kan det i alla fall komma något gott ur den här tragedin.
– Om nu inte självmordsbombarna helt enkelt är galna. Moraliska ställningstaganden kräver nämligen en fungerande hjärna. I sista hand handlar ett samtal om politiska och moraliska frågor om att man är mentalt frisk. Den som är sjuk ställs ju inte till ansvar för begångna brott.
Parvez Manzoor pekar också på att den moderna tekniken gjort storskaliga attentat möjliga.
– Den innehåller ett storhetsvansinne. Om vi kan bygga 200-våningshus, kan vi också spränga 200-våningshus. Modern teknik gör att otäcka ideologier kan vinna fotfäste.
Vad är då orsaken till den bristande politiska kulturen och de stora sociala klyftorna i många muslimska länder trots traditionella islamiska budskap om tolerans och ekonomisk utjämning?

Turkiet
Någras större spekulationer vill Manzoor inte ge sig in i. Han pekar bara på att arabländerna styrdes mellan 15- och 1900-talen av Ottomanska riket (Turkiet). Vissa eliter fick förmåner och kom att dominera sina folk. En demokratisk kultur hindrades att växa fram.
– Araberna kämpade på de allierades sida under första världskriget mot Turkiet, fortsätter han, men trots det koloniserade Storbritannien och Frankrike många arabländer under mellankrigstiden.
– De stora världsekonomiska institutionerna som Världsbanken eller Internationella Valutafonden är dominerade av väst och väst hyser en misstänksamhet mot arabvärlden, ”vi kan inte lita på dem”. Men samtidigt måste arabvärlden också ta i itu med sina egna trauman.
– Självbilden är att man spelat en stor roll i världshistorien. När Israel etablerades förvandlades araberna till ”untermenschen” i sitt eget hem. Israelerna har talat föraktfullt om araber som ”beduiner”. Hade de varit mer respektfulla mot araber, skulle situationen vara en annan. Samtidigt måste även sionismen upplösas som ideologi.

Upplöses
Parvez Manzoor förespråkar en sekulariserad analys från alla sidor av problemen arabvärlden liksom överallt annars på jorden.
– Den moderna tiden har uppfunnit vetenskapliga discipliner som sociologi, statskunskap och så vidare för att undersöka samhällsproblemen. Varför skulle man inte kunna använda vetenskapen för att förstå även den muslimska världen?

Erik Lindberg

Ur Koranen
”Om någon dödar en själ, är det så som han dödar hela mänskligheten, och om någon räddar en själ, är det så som han räddar hela mänskligheten.”
(Sura 5, vers 32)


Parvez Manzoor är en internationell författare och debattör i frågor som rör islam. Han bor i Sverige men är redaktör i England för The Muslim Book Review. Parvez Manzoor är även engagerad i annan internationell muslimsk publicistisk verksamhet.
Tidigare var han redaktör i London för den muslimska tidskriften Inquiry. Han har även skrivit en del på svenska. I skriften Människosyner, som Statens Medicin-etiska råd givit ut, är Manzoor medarbare.
I Sverige har Parvez Manzoor arbetat med att organisera muslimerna. Han grundade och var förste ordförande för Sveriges Muslimska Förbund, föregångare till Sveriges Muslimska Råd.
Parvez Manzoor är uppvuxen i den pakistanska staden Lahore. Där tog han en examen i geologi. Som ung vuxen kom han till Sverige för att studera. Han har examen i både naturvetenskapliga och humanistiska ämnen och är väl vandrad i idéhistoria