BRYSSEL. Sveriges tre prioriteringar under sitt halvår som ordförandeland i EU kommer att ligga på miljö, sysselsättning och EU:s utvidgning. Arbetet med miljöfrågorna kommer att kräva mer jobb av Sverige än väntat, vilket till stor del beror på det misslyckade klimatmötet i Haag.
En av Sveriges tre prioriteringar vid ordförandeskapet är miljöfrågorna och det är främst fyra frågor som man kommer att satsa på. Klimatfrågan kommer att bli viktig, inte minst efter klimatmötet i Haag i november där länderna inte lyckades komma till en lösning sinsemellan. Förhandlingarna kommer att fortsätta under våren och man hoppas på en lösning i frågan.
Stor vikt kommer också att läggas på att få fram en strategi för hållbar utveckling. Detta är inte en ren miljöfråga utan det handlar om att föra in miljöfrågorna i flera samhällssektorer; det handlar om att hitta lösningar som är bra för miljön, för ekonomin och för samhället som helhet. Arbetet med att få fram en strategi för hållbar utveckling pågår därför i flera olika ministerråd och under EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001 hoppas Sverige att strategin kan antas.
En annan viktig fråga under Sveriges ordförandeskap är arbetet med att få fram ett sjätte miljöhandlingsprogram, som ska innehålla riktlinjer för EU:s miljöpolitik under de kommande åren.
Det femte miljöhandlingsprogrammet är nu sju år gammalt och behöver göras om, berättar Tomas Grönberg på generaldirektoratet för miljö på EU-kommissionen.
– Det programmet var inte helt lyckat; det var för ambitiöst och saknade datum för när saker och ting skulle vara klara. Det fungerade mer som en rekommendation. Texten var för lång och väldigt få orkade läsa den.
Kortare dokument
Ett förslag till ett sjätte miljöhandlingsprogram ska komma från kommissionen i januari och kommer att utgöra miljökapitlet i strategin för hållbar utveckling. Det kommer att bli ett kortare dokument och mer bindande än det femte miljöhandlingsprogrammet.
– Målet var från början 15 sidor men hamnar nu på 40-50 sidor, berättar Tomas Grönberg.
Programmet kommer att innehålla miljömål och tonvikt kommer bland annat att läggas på miljöfrågornas hälsoaspekter, klimatför-ändringen och biologisk mångfald. Arbetet med det sjätte miljöhand-lingsprogrammet kommer att ta lång tid och räknas inte bli klart under Sveriges ordförandeskap. Att nå en gemensam position kommer troligtvis inte ens att ha skett under Belgiens ordförandeskap efter Sverige.
Strategi för kemikalier
Arbetet med en kemikaliestrategi kommer också att ta mycket tid under det svenska ordförandeskapet. Behovet av en kemikaliestrategi är stort och problemet är att det nu finns massor av direktiv och ingen övergripande strategi för de över 100.000 ämnena som finns i EU:s kemikalieindustri, som är den största i världen.
– Det finns så många kemikalier med okända effekter, berättar Eva Hellsten som jobbar med kemikaliefrågor på kommissionen. Sedan 1981 har det tillkommit 2.700 nya ämnen, samtidigt har bara fyra stycken testats.
Ett annat problem är att bevisbördan nu ligger på myndigheterna och Eva Hellsten säger att industrin måste ta ett större ansvar. Industrin kommer dock med motargument som att det blir kostsamt samt att det kommer att gå åt mycket försöksdjur till alla tester.
Sverige kommer under sitt ordförandeskap att sikta på att ett beslut fattas om strategin.
Förutom dessa fyra frågor kommer man att fortsätta arbetet med att ta fram en integrerad produktpolicy, IPP, där syftet är att minska produkters miljöpåverkan under hela livscykeln och inte bara titta på en produkts miljöpåverkan vid tillverkning eller när den kasseras. Sedan tillkommer en rad andra frågor som till exempel berör elektronikavfall och GMO. Vissa frågor kommer man inte lägga ner lika mycket tid på, som till exempel badvatten och motorcyklar, och man hoppas att de frågorna ska gå lättare att behandla.
Sara Zetterlund-Holfve
Andra länder ger bra vägledning
BRYSSEL. Sverige kan dra lärdom av tidigare ordförandeländers erfarenheter. Det är bland annat viktigt att inte försöka driva det egna landets frågor för hårt under ordförandeskapet i EU.
Att vara ordförandeland innebär bland annat att utarbeta dagordningen för ministerrådets alla möten och att föra frågorna på EU:s dagordning framåt. Ett stort arbete är att organisera de cirka 1.500 möten som ska hållas under perioden.
Caroline Wuilmart jobbar som miljöattaché vid den svenska representationen i Bryssel och har erfarenheter från det franska ordfö-randeskapet. Hon berättar att den kritik som riktats mot Frankrike är att man har haft en viss tendens till att köra över små länder och att landet till stor del har kört sitt eget race.
– Sverige kan lära av Frankrike, bland annat att det är viktigt att inta en neutral position som ordförandeland i stället för en nationell. Frankrike ångrar också att man inte hade tätare kontakter med parlamentet och kommissionen. Hade man haft det hade man kanske kunnat komma längre i vissa frågor.
De prioriterade frågorna under det franska ordförandeskapet har varit ekonomisk tillväxt, social utveckling samt att stärka EU:s roll i övriga världen. Miljöfrågorna har alltså inte varit prioriterade. De frågor som inte hunnits med under det franska ordförandeskapet ”ärver” Sverige.
– Det som Frankrike har gjort bra är att man har satsat på ett fåtal frågor och inte försökt göra allt på en gång. Man har heller inte tagit ordförandeskapet på blodigaste allvar utan har tillåtit sig att ta en kaffepaus ibland, berättar hon.
Sara Zetterlund-Holfve
– Kommissionen har stora förväntningar
