Fusionerna inom kemi- och läkemedelsindustrin är en
djupt oroande trend. Nyligen har Pharmacia-Upjohn gått samman med Monsanto.
Sannolikt är det i första hand läkemedelsdelen Searle av Monsanto man vill komma åt. Ett samgående ger det nya bolaget Pharmacia Corp tillgång till Searles stora försäljarorganisation, samordning av forskningsresurser etc, utöver komplettering på läkemedelssidan. Monsanto är emellertid mest känt för sin agrokemiska verksamhet som traditionellt utgjorts av klassiska bekämpningsmedel mot ogräs.
På senare år har genmodifierade grödor gjort företagsnamnet både känt och ökänt för den breda allmänheten.
Under 1990-talet lanserades konceptet ”life science” som skulle knyta samman kemisk och biologisk forskning genom modern genteknik. Detta koncept tycks nu till stor del ha förkastats. Flera företagsfusioner har misslyckats och aktieplacerarna sviker då resultat uteblir.
Monsanto hör till de bolag som satsat fullt ut på genteknik. Man knoppade 1998 av sin traditionella kemidel som fick namnet Solutia, och fått ta över ansvaret för hundratals nedsmutsade fabriksområden runt om i USA. Monsanto köpte samtidigt upp en rad fröfirmor och forskningsintensiva bioteknikbolag, bland annat Calgene.
Monsanto tillhörde de kemiföretag som kategoriskt hävdade att de fenoxisyror som ingick i Agent Orange och användes för lövslybekämpning under Vietnamkriget var ofarliga för människan. Mortsvarande preparat hette Hormoslyr i Sverige. Skadeverkningarna av Agent Orange utreddes av en regeringskommitté i Australien i början av 1980-talet.
Rapporten publicerades 1985 och väckte uppmärksamhet eftersom det framgick att vetenskapliga undersökningar som tydde på hälsorisker, t ex ökad risk för cancer av de fenoxisyror som ingick i Agent Orange tolkats visa på motsatsen, dvs inga risker. Våra Hormoslyrstudier ingick i kommissionens rapport. En granskning visade att publicerade resultat misstolkats och till och med manipulerats för att avvärja de mycket stora skadeståndskraven.
De kemiska företagen företräddes inför kommittén av Monsanto. Vi fick via Vietnamveteranernas organisation i Australien tillgång till Monsantos yttrande till kommittén.
Till vår stora överraskning visade det sig att långa stycken ur Monsantos yttrande publicerats av kommittén som deras egen skrivning i slutrapporten. Manipulerandet och misstolkningen av publicerade resultat kunde lätt härledas till Monsantos text där det genomgående hävdades att några hälsorisker ej finns vid användning av Agent Orange/Hormoslyr. WHO har 1997 klassat den dioxinförorening (TCDD) som ingick i preparaten som cancerframkallande för människan.
Det var med förvåning som vi och andra forskare kunde uppleva med vilken frenesi och idoghet Monsanto under 1980-talet och framåt hävdade att fenoxisyror är oskadliga för människan trots att forskningsresultat tydde på motsatsen.
Monsanto hade då inregistrerat Roundup (glyfosat) som ett totalutrotningsmedel mot ogräs. Redan hade forskare vid Calgene dragit upp riktlinjerna för utveckling av grödor som genetiskt modifierats (GMO) så att de ej påverkas vid besprutning med glyfosat, dvs gjorts resistenta mot detta bekämpningsmedel.
Det är självklart att denna utveckling skulle kunna
ifrågasättas om ogräsbekämpningsmedel samtidigt misstänks ge cancer hos människan. Utvecklingen möjliggör ökad kemiförsäljning genom patentering och kontraktsförsäljning av sojabönor som är resistenta mot Roundup (Roundup Ready Soya).
Vi har kritiserat att tillåten resthalt av glyfosat i soja höjdes 200 gånger år 1997 i Sverige, från 0,1 mg/kg till 20 mg/kg. Dessutom har en rad studier i USA noterat en ökning av besprutningen med glyfosat med två till fem gånger i samband med GMO-odling.
I två studier av lymfom (non-Hodgkin lymfom och hårcellsleukemi) har vi bland andra bekämpningsmedel visat ökad risk även för användning av glyfosat. Resultaten bygger på användning under 1980-talet med få exponerade individer och är inte statistiskt signifikanta i de enskilda studierna, men uppnår signifikans om studierna läggs samman. Resultaten måste tolkas med försiktighet, snarast så att ytterligare studier krävs.
Det finns numera ett flertal internationella studier
som visar ökad risk för lymfom för personer som använder bekämpningmedel. Den troliga mekanismen är samverkan mellan virus och kemikalier som påverkar immunsystemet.
En sådan uppkomstmekanism har ej studerats i djurstudier för glyfosat eller andra bekämpningsmedel. Rådet för Arbetslivsforskning (RALF) och Cancer- och Allergifonden bekostar våra fortsatta studier om sambanden bekämpningsmedel, miljögifter och virus som riskfaktorer för lymfom.
Det ter sig dock som cyniskt att Pharmacia Corp tillverkar kemikalier som misstänks ge cancer, till exempel lymfom, men å andra sidan kan erbjuda några av de mest verksamma cancermedlen för behandling av just lymfom. Cirkeln sluter sig, liksom när det gäller den patenterade kedjan av GMO-utsäde, bekämpningsmedel och gröda för bonden.
Lennart Hardell
Docent, Regionsjukhuset, Örebro
Martin Frid
Sveriges Konsumenter i Samverkan
Bengt Lundegårdh
Agr. Dr. SLU Ultuna
