Undersökningen är i princip oanvändbar, menar svenska forskare
Den danska mobiltelefonstudie som tillbakavisar att mobiltelefonstrålning skulle kunna orsaka cancer får stark kritik av svenska forskare. Lennart Hardell och Kjell Hansson Mild skriver nu ett kritiskt brev till Journal of the National Cancer Institute, den vetenskapliga tidning som publicerat studien.
– Man har publicerat artikeln utan att se svagheterna, säger Lennart Hardell.
I förra veckan basunerade flera medier ut nyheten att en dansk studie visade att personer som talat i mobiltelefon inte löper större risk än de som inte talat i mobiltelefon, att få cancer. Men forskare menar att studien skapar fler frågor än den ger svar.
– De som blåser faran över har läst studien, men inte förstått innehållet. Det går absolut inte att dra några sådana slutsatser. Den ger nästan ingen information och är i princip oanvändbar. Jag har stort förtroende för forskarna, men jag tror att de har hoppats hitta något och inte gjort det, säger Kjell Hansson-Mild, professor, Institutet för arbetslivsforskning i Umeå.
Inte slutgiltig lösning
Han är kritisk till vissa medier som rapporterat om studien som det slutgiltiga svaret på att mobiltelefonstrålning inte orsakar cancer.
Tillvägagångssättet i studien har varit att forskarna har gått in i registret för mobiltelefonabonnemang och tagit fram 420.095 danskar över 18 år som någon gång under åren 1982-1995 hade ett mobiltelefonabonnemang. Sedan har man parallellkört dessa 420.095 med det danska cancerregistret för att se hur stor andel av dessa som under perioden 1982-1996 fått cancer. Vid denna körning såg man att 3.391 hade fått någon form av cancer.
I studien undersöktes även hur länge personerna haft abonnemanget, vilket visade att genomsnittspersonen hade haft sitt abonnemang i tre år.
Men man frågade däremot inte personerna hur mycket de pratat i telefonen under de år de hade abonnemanget.
– Därmed vet man inte om de som fått cancer hade pratat i telefon två timmar per dag eller två minuter i veckan, säger Kjell Hansson-Mild.
Uppgifter saknas
Han framhåller att kopplingen strålning och hjärntumörer är mest intressant att titta på. Men i undersökningen finns ingen uppgift om vid vilket öra de som fått hjärntumörer har haft mobiltelefonen. Därför går det inte att säga om det finns något samband mellan den sida av huvudet man håller telefonen på och tumörer. Inte heller har forskarna redovisat vilket SAR-värde, det vill säga strålningsvärde, som telefonerna har.
– Därför vet man inte om det finns något samband mellan till exempel telefoner med hög strålning och cancer, menar Kjell Hansson-Mild.
För lite tid
I studien framgår det att hela 69 procent eller 290.159 bara hade haft abonnemang under 1994-1995, alltså i ett år. Därmed hade det också för denna grupp bara gått ett år när man 1996 jämförde abonnemangsregistret med cancerregistret. Detta betyder att dessa personer bara hade ett år på sig att utveckla cancer, vilket, enligt, Lennart Hardell, docent vid regionsjukhuset i Örebro, är alldeles för kort tid.
– Man ska minst räkna med fem år från det att man utsätts för exponering av strålning och tills dess cancer bryter ut, säger Lennart Hardell.
Utöver detta hade 96,959 eller 23,1 procent av personerna abonnemang mellan åren 91-93.
För få återstår
– I princip kan man ta bort alla som hade mobiltelefon mellan åren 1991 och 1995, vilket är 92,1 procent, eftersom det har gått för kort tid till kontrollen med cancerregister fram till 1996. Efter att man har gjort det återstår bara 7,9 procent, säger Lennart Hardell.
De forskare som genomfört studien håller med om att det är en brist att den innehåller få som har haft abonnemang under en längre period.
I studien framgick att 3.391 hade fått någon form av cancer. Men Lennart Hardell framhåller att det nästintill bara är huvudet som exponeras för mobiltelefonstrålning. Det är därför bara relevant att närmare studera de totalt 154 personer i studien som fick hjärntumör.
– Av dessa 154 var det bara 16 som hade fått en hjärntumör i det riskområde där exponeringen från telefonen är som störst, säger Lennart Hardell.
Han säger sedan att om man räknar bort 92 procent av människorna i studien eftersom dessa tillhör dem som haft mobiltelefon mindre än fem år så måste man även ta bort 92 procent från antalet som fått hjärntumör. Då återstår 8 procent av 16 stycken, vilket blir 1-2.
– Det blir inte mycket kvar av studien till slut, säger Lennart Hardell.
Industrin har finansierat
Mellan åren 1988-1990 hade 5,1 procent eller 21,292 abonnemang och mellan 1982-1987 hade 2,8 procent eller 11.685 stycken abonnemang.
Studien finansierades till hälften av den danska motsvarigheten till cancerfonden, Kraeftens Bekaempelse, men även mobiltelefonindustrin i Danmark har varit med och finansierat den.
Kenneth Samuelsson
