Jag skrev för en tid sedan en insändare om att vi klarar oss utan mjölk, om att det är kons kalv som borde få dricka mjölken i stället för oss människor.
Ingela Stensson på Mjölkfrämjandet skrev ett svar på min insändare där hon bland annat påstår att jag skrivit en rad grova felaktigheter, men hon nämner inte på något sätt exakt vad som är fel. Hon radar bara upp lite information om mjölkens näringsinnehåll.
Mitt huvudsakliga argument mot mjölkkonsumtion var (är) att kalven borde vara den som får dricka mjölken i stället för att tas från sin mor och placeras i ett kalt bås. Vidare hade jag skrivit att animaliskt protein (som finns i mjölk) urlakar skelettet på kalcium.
Den informationen är hämtad ur en bok som faktagranskats av Åke Bruce på Livsmedelsverket. Jag tar alltså för givet att denna information stämmer.
Dessutom verkar det för mig orimligt att mjölk skulle vara lösningen på problemet med benskörhet, eftersom vi svenskar dricker så otroligt mycket mjölk samtidigt som benskörhet är så vanligt hos oss.

Visst kan vi få i oss mycket näring via mjölk, men det går att få det via andra livsmedel i stället. Enligt min mening är det kalvar, inte människor, som borde få mjölken. Så länge mjölkindustrin orsakar lidande, vilket den otvivelaktigt gör, så borde det vara självklart att välja mjölkfria alternativ om man har möjlighet.
Vidare kan tilläggas att Naturvårdsverket i sina rapporter ”Att äta för en bättre miljö” (rapport nummer 4830) och ”Biff & Bil” (rapport nummer 4252) skriver att vi måste minska på vår konsumtion av animaliska produkter, däribland mjölk, för att närma oss ett hållbart samhälle. Vi bör alltså även av miljöskäl minska vår mjölkkonsumtion.
Bröstmjölk är till för barn – komjölk för kalvar!

Liv Linder
Umeå