Energimyndigheten stöttar undersökningar av möjligheterna
att utvinna värme ur meteoritkrater på Björkö

Jordvärme från en meteoritkrater kan i framtiden komma att ersätta både el-värme från kärnkraftverk och fossilbränsle och minska koldioxidutsläppen. Under två års tid ska forskare undersöka om det är möjligt att ta ut värme ur kratern.
– Vår hypotes är att kratern innehåller över 4000 TWh värme, säger Herbert Henkel, som tillsammans med tre andra forskare står bakom projektet.

Energimyndigheten har beviljat 7.5 miljoner kronor till Björkö Energiprojekt som under de kommande två åren ska undersöka möjligheterna att utvinna bergvärme ur en stor meteoritkrater med centrum på södra Björkö i Mälaren. Fungerar det hela så kommer bergvärme från kratern att kunna ersätta en stor del av Stockholms värmebehov under flera hundra år framåt.

Ersätta kärnkraft
Då skulle också eventuell kärnkraftsel som går till uppvärmning och oljeförbränning för uppvärmning kunna ersättas.
– Projektet är politiskt intressant eftersom det är en stor lokal energikälla som om det fungerar leder till minskade koldioxidutsläpp, säger Herbert Henkel, docent vid institutionen för geodesi och fotogrammertri på KTH i Stockholm.

Ingen ny företeelse
Att ta värme ur jord eller berg är ingen ny företeelse. Temperaturen i jorden ökar med 15 grader för varje kilometer man kommer ner i jorden eftersom man då kommer närmare jordens varma kärna. Detta har gjort att till exempel villaägare tar till vara värmen i jord eller berg. Det som gör kratern mer intressant än vanlig jord eller berg är att en stor volym av berget krossas vid ett stort meteoritnedslag. Det krossade berget sammanfogas sedan till viss del, men kvar blir vattenfyllda hålrum i berget. Det man nu vill undersöka är om det finns förbindelser mellan hålrummen så att vatten kan passera. Är så fallet kan kratern fungera som en gigantisk värmeväxlare där man leder ner kallt vatten i berget och att detta vattnet sedan färdas i hålrummen och värms upp. Det varma vattnet kan sedan tas upp och användas till värme.
– Vår hypotes är att det går att ta upp 40 grader varmt vatten från två kilometers djup. Nu ska vi borra hål för att se om berget kan släppa igenom strömmande vattnet. Senare ska man undersöka var det är bäst att föra ner vattnet, säger Herbert Henkel.
Och det finns stora ytor att välja på när man ska föra ner vattnet. När meteoriten slog ner för en miljard år sedan skapades 250 kubikkilometer krossat berg i ett område på cirka tio kilometers diameter och upp till fem kilometer ner i marken.
Enligt forskarnas beräkningar så innehåller kratern över 4000 TWh värme. Men eftersom temperaturen i berget sjunker ju mer värme man plockar ut ur jorden så gäller det att balansera uttaget så att det blir uthålligt. Tar man till exempel ut hela Sveriges energiförbrukning, över 400 TWh per år, så räcker värmen i kratern i tio år. Därför gäller det att inte ta ut för mycket på en gång om det ska räcka länge.

Balansera uttaget
– Vi räknar med att över 100.000 hushåll kan försörjas med värme från kratern under flera hundra år, säger Herbert Henkel.
Meteroiten är belägen mellan 8-13 kilometer från tre av Stockholmsregionens fjärrvärmecentraler; Hässelby, Fittja och Igelsta, vilket gör det lätt att distribuera värmen.
– Hur det ska utformas till ett energisystem så man kan ta vara på värmen får bli ett senare projekt, säger Herbert Henkel.
Han berättar att det tidigare har gjorts borrningar på meteoritkratrar, till exempel i Siljan och i Ryssland, men då inte för att undersöka om det går att ta ut värme ur berget, utan för att studera mineral- och bergartsomvandlingar som orsakats av nedslagen.
– Om bergvärme på ett effektivt sätt kan tas ut från meteoritkratrar, så kan det utvecklas på andra håll i Sverige och världen. I Sverige ligger flera kratrar nära tätorter, säger Herbert Henkel.
Projektet leds av en arbetsgrupp med forskare från KTH, Stockholms universitet och Scandinavian Water Enviroment Council.

Text & Foto:
Kenneth Samuelsson

En meteoritsten, där man kan se hur stenen krossats, och sedan sammanfogats igen. Det är hålrummen som då bildas, som man nu vill utnyttja till att värma upp vatten.