– Man måste vara optimist när det gäller miljö och rättvisa. Det är klart att man kan förändra världen. Annars kunde man ju lika gärna sitta hemma och glo på TV!
Maria von Bredow är en ung energisk europé, uppvuxen i Bagarmossen och Enskede, två stockholmska ytterstadsdelar. Just nu bor hon på studenthemmet Tempus i Bromma och läser statskunskap och portugisiska vid Stockholms universitet. Förra terminen studerade hon i Madrid. Maria talar flytande spanska utan att ha några rötter i Spanien eller Latinamerika. Däremot har hon spansk pojkvän.
Maquiladoras
Frågan är om inte ”europé” är en för inskränkt beteckning på Maria. Hennes C-uppsats i statskunskap handlar om Maquiladorasområdet, den exportindustrizon med speciella skatte- och tullättnader som sträcker sig längs Mexicos gräns mot USA från Matamoros i öster till San Diegos systerstad Tijuana i väster. Maria betonar att miljön är förfärlig i den zonen.
– Mitt engagemang för miljön och engagemanget för tredje världen hör ihop, betonar hon. Miljöförstöringen drabbar alltid dem som har det sämst. De har inte råd att köpa ekologiskt odlad mat, de får kanske bo bredvid en sopstation.
I Mexico är industriarbetarlönerna mycket låga. Men lite bättre betalt får arbetarna i Maquiladoras, även om lönerna är oerhört mycket lägre än i USA. Därför flyttar fattiga mexikaner till Maquiladoras trots att miljön hotar deras hälsa.
– Folk får missbildade barn, många människor har eksem överallt, berättar Maria. Det finns till exempel klisterfabriker, där klistret produceras i en hemsk arbetsmiljö.
– I mitten av Maquiladoras-området ligger Ciudad Juarez, en stad med 1,4 miljoner invånare som för en del år sedan bara var en by. Folk bor i väldiga kåkstäder medan direktörerna bor i residencias, inhägnade områden på kullar längre bort. Ingen myndighet i staden bryr sig om att ordna upp de sanitära förhållandena. Människorna i kåkstäderna är helt enkelt inte viktiga för dem.
Socialdemokrat
– Det här kallas miljödumpning. Man tjänar pengar på billig arbetskraft. Facket är korrupt, alla är mutade. Miljölagarna tilllämpas inte. När frihandelsområdet NAFTA bildades 1995 började även EU-länderna lägga fabriker i Maquiladoras!
Varifrån kommer då Maria von Bredows miljöengagemang? Hon berättar att hon vuxit upp i en familj där internationell solidaritet och rättvisa varit självklara. Alla människor runt henne var vänster. Hennes mamma och pappa och låtsaspappa, är alla socialdemokrater. Även Maria tillhör den lokala socialdemokratiska föreningen i Bromma. Hon är också medlem i Greenpeace och Svenska Naturskydds-föreningen.
– Hemma var allt genomsyrat av politik, säger hon vidare. Det var helt klart att rättvisa inte var begränsad till det som rörde sig i den egna kommunen. Man hade ett större perspektiv.
Miljöinsikter
Skolan gav miljöperspektiv:
– När jag gick på mellanstadiet skulle vi 1987-88 gå samman och köpa regnskog i Brasilien, så att den inte skulle huggas ned. Man talade om att världen var en global by. VI-skogen i Kenya kom också. Vi köpte träd för att inte öknen skulle breda ut sig. Då började jag förstå att miljö var viktig.
– På högstadiet fortsatte vi att köpa regnskog. Vi arbetade också med återvinningsprojekt. Vi lärde oss tänka utifrån perspektivet att om jag smiter från mitt miljöansvar, så drabbar det i längden mig själv, inte bara andra. När USA nu struntar i att ta ansvar för miljön, förlorar även amerikanerna på det.
Maria framhåller att utbildning i miljöfrågor är mycket viktig. Hon tycker att skolan i dag är någorlunda bra på miljöundervisning, men är bekymrad för att miljön sätts på undantag när skolan får mindre pengar. Maria konstaterar lite dystert att ”barn prioriterar man inte”.
Rättvisa och miljö
Det tar enligt Maria tid att leva miljövänligt. Studenthemmet Tempus där hon bor har ingen källsortering för sopor.
– Ändå är studenter presumptiva källsorterare. Nu finns närmaste källsortering vid Brommaplan, tio minuters promenad från där jag bor. Jag tycker att det är bra att röra sig och går dit, men folk i allmänhet vill inte ta på sig det extra jobbet att gå den sträckan.
– Stat, kommun eller vilket kollektiv som helst borde göra det enkelt för människor att leva miljövänligt! Hur mycket vi än talar om att minska miljöförstöringen genom att hjälpa tredje världen att minska sina industriutsläpp, är det ändå vi i den rika världen som dräller mest skitomkring oss.
Kvinnor
Att nå kvinnorna med miljöbudskap menar Maria von Bredow är oerhört viktigt. De har oftast hand om hushållet, i synnerhet i tredje världen, men de har mycket liten politisk makt. Hon påpekar att UNIFEM, FN:s kvinnofond, skrivit i en rapport till Agenda 21, att man måste ta vara på kvinnors erfarenhet.
– Om man utbildar kvinnor i miljökunskap kan man skapa en större miljömedvetenhet, eftersom de står för en stor del av hushållens inköp. Ger man dem makt över sin vardag, kan det påskynda en miljövänlig produktion. Där kommer sambandet mellan rättvisa och miljö in.
För Maria är det en grundläggande övertygelse att bättre miljö kräver ekonomisk rättvisa.
– Så länge träd huggs ned i tredje världen för att ge fina möbler till den rika världen och följden blir att öknarna breder ut sig, kommer miljöförstöringen att fortsätta. Och du kan inte heller säga till en fattig människa i tredje världen att inte hugga ned träd som hon behöver till bränsle. Men samtidigt har hon inget bränsle om tio år, därför att då har öknen brett ut sig för att träden är borta. Fattigdomsbekämpning och miljökamp hör ihop.
Sociala satsningar
Maria von Bredow kan jämföra miljömedvetenhet i Sverige och Spanien. Här har vi förtroende för myndigheterna, menar hon, och tar därför till oss budskap om källsortering och liknande. I Spanien har man levt länge under diktatur och är mycket misstänksam mot vad överheten säger.
– Många har också svårt att leva miljövänligt för att de är fattiga. En hemmafru har kanske en pension på 2 000 kronor i månaden och det är inte billigt att bo där heller. Då får man leta efter det billigaste mjölet utan att fråga om det är ekologiskt odlat.
– Ungdomar i Spanien flyttar hemifrån vid 30. Det finns inga billiga smålägenheter. Då skaffar de bil, för bilen är den enda plats där de får vara för sig själva. Det skulle behövas en social bostadspolitik för att minska bilismen i Madrid. Återigen ett exempel på sambandet mellan sociala satsningar och god miljö.
Men det finns också positiva exempel från andra länder. Maria tar fram Porto Alegre i Brasilien. Där har man delat upp staden i mindre distrikt. Det har blivit närmare kontakt mellan styrande och styrda. Människor har också lärt känna varandra bättre. Brottsligheten har minskat. Männskor har mobiliserat nya resurser.
– När folk orkar mer, har de också kraft att bry sig om miljöfrågorna. Då tycker man inte längre att tolvåringen skall leta mat på soptippen i stället för att gå i skolan.
Optimist
Hur står det till med miljön om tio år? Maria von Bredow är optimist.
– Förhoppningsvis har jag familj och ett jobb där jag får en lön som jag är värd. Då har jag råd att köpa miljövänliga varor. Samtidigt blir ekologiskt odlad potatis och andra miljövänliga varor billigare om många köper dem.
– Jag tycker också att miljöengagerade människor i olika partier skall samarbeta så att miljöfrågorna kommer upp på agendan. Vi som är med i socialdemokraterna vet att vi får kämpa mot dem som säger att först måste vi ha tillväxt, sedan kan vi satsa på miljön. Men framgången måste vara hållbar. Om miljön kapsejsar, så hjälper det inte att vara ekonomiskt framgångsrik.
Erik Lindberg
