Att vi äter mer snabbmat som till exempel mackor, kebab och pajer med händerna kan vara orsaken till den stora ökningen av magsjukedrabbade. Det tror Birgitta de Jong som är epidemiolog på Smittsskyddsinstutet, SMI. Under 90-talet har antalet personer som drabbas av magsjukebakterien campylobacter fördubblats i Sverige.
Under 1990 rapporterades 4.000 sjukdomsfall, men 1999 var siffran stigit till 7.137. I dessa siffror ingår både de som smittats i Sverige och de som smittats på utlandsresor och ökningen är lika stor bland bägge grupperna.
Birgitta de Jong som är epidemiolog på Smittsskyddsinstutet, SMI, tror att en del av smittofallen utomlands kan förklaras med att bakterien är vanlig i länder som till exempel Thailand som har blivit ett stort turistmål.
– Det som är en gåta är varför antalet fall i Sverige har ökat från 1.329 1990 till 2.208 under 1999, säger Birgitta de Jong.
Snabbare livsstil
Campylobacter finns hos alla djur och smittar lätt vilket innebär att den till exempel kan överföras genom att man klappar en katt eller att man sätter handen på en cykelsadel där en fågel suttit. För att bli smittad krävs små mängder bakterier, 500 stycken, jämfört med till exempel salmonella där det krävs 100.000 bakterier för att bli smittad.
En av Birgitta de Jongs hypoteser är att ökningen skulle hänga ihop med vårt sätt att leva. Att vår allt snabbare livsstil innebär att vi äter mer snabbmat som till exempel mackor, kebab, pajer som äts med fingrarna och att vi har kommit i kontakt med djur innan och inte tvättat händerna.
Men även om hon ser vår ändrade livsstil som den troligaste orsaken till ökningen så pekar hon på några andra tänkbara orsaker.
Ljummen mat
Till exempel visade en undersökning att de som åt fläskkött med ben i högre grad drabbades av bakterien än de som lät bli, vilket kan tyda på att köttet kanske inte tillagats tillräckligt. Det kan till exempel vara slarv vid grillning. Liknande problem kan inträffa med dåligt tillagad kyckling.
–Förr var det mer tillagad mat som värmdes upp mer och bakterien dödades då vid uppvärmningen, säger Birgitta de Jong.
En annan bidragande orsak kan vara att människor som smittats utomlands sedan i sin tur smittar ner människor när de kommer hem.
Magsmärtor
– Förr så kallades campylobacter för hönsbakterier eftersom en vanlig smittokälla var broilers, men efter det har hönsindustrin gjort förbättringar så att bakterien har minskat mycket. Ändå ökar antalet smittade människor, säger Birgitta de Jong.
De som smittats med campylobacter får diarré, ibland fruktansvärda magsmärtor, illamående och feber. Hos äldre personer som är svaga och sjuka kan smittan leda till döden. Sjukdomsförloppet varar från ett par dagar och upp till en vecka.
– Vi har räknat ut att detta kostar staten 10 miljoner kronor i ersättning från försäkringskassan. Då har vi inte räknat med mediciner, läkare, sjukhusvård och förlorad arbetsinkomst, säger Birgitta de Jong.
Kenneth Samuelsson
Fakta/Sjukdomssmitta från djur till människa
• Smittsskyddsinstitutet står tillsammans med Livsmedelsverket och Sveriges veterinärmedicinska anstalt bakom Zoonosrapporten om sjukdomar som smittar från djur till människa.
• I rapporten beskrivs förekomsten av bakterier hos djur, antal rapporterade sjukdomsfall och förekomsten av bakterier i mat. Varje land lämnar sedan in rapporten till EU.
• I rapporten konstateras att sjukdomsfallen orsakade av campylobacter ökar. Samtidigt minskar sjukdomsfallen orsakade av salmonella stadigt med undantag från förra året då många människor blev smittade från två restauranger.
