Utländsk text och felaktig märkning försvårar för konsumenten
– Det slarvas en hel del med märkningen av mat i Sverige, säger Maria Holm, enhetschef vid miljöförvaltningen i Göteborg. Ett vanligt lagbrott är att till exempel importerade varor som kött, läsk, godis och kakor inte är märkta på svenska utan bara på exportlandets språk.
Trots att alla livsmedel som säljs i Sverige enligt lag ska ha en svenskspråkig märkning med ingrediensförteckning slarvas det en hel del. Att varorna inte är märkta gör det svårt för konsumenten att göra medvetna val eftersom det kanske inte går att jämföra olika varor om det inte finns en ingrediensförteckning eller till exempel anvisningar hur mycket en saftsort ska spädas.
– Detta är ett stort problem och jag tycker det vore jättebra om konsumenterna började klaga i butikerna och kräva att få märkta varor. Detta tillsammans med att vi fortsätter att bevaka frågan tror jag kan innebära att vi kan få bukt med problemet, säger Maria Holm.
Fler importerade varor
Hennes förklaring till att dåligt märkta varor också har ökat sedan mitten på 1990-talet är att mängden importerade varor har ökat i och med EU-inträdet och att vi har fått nya mattrender som innebär att vi äter mer mat från andra länder. Men en viktig förklaring är nog också att många affärer importerar själva från andra länder utan att gå via grossister. Ansvaret för att se till att varan blir märkt vilar då på affärsinnehavaren.
– Förr var det vanligare att man köpte varor via en stor grossist och dessa tror jag både har bättre kunskap om märkningsreglerna och en bättre organisation och utrustning för att märka varorna med etiketter, än småföretagarna, säger Maria Holm.
I Göteborg har man tagit krafttag för att förbättra märkningen och genomfört två informationskampanjer under 1997 och år 2000.
Säljförbud
I kampanjen 1997 bjöd miljöförvaltningen in 1.100 livsmedelsföretag till ett informationsmöte om märkningsreglerna, men intresset var svalt; bara 80 kom. Av de 1.100 kontrollerade man 62 stycken närmare. I butikerna kontrollerade man olika varugrupper som till exempel kött och läsk och fann att 290 partier varor var så dåligt märkta att man förbjöd butikerna att sälja varorna.
149 fall gällde läskedrycker och 22 fall kött. Vissa köttbitar var inte märkta alls. Men en uppföljning av studien visade att det blivit lite bättre
– Men eftersom vi bara kontrollerade 62 av 1.100 företag så är vår kunskap ganska dålig om hur det ser ut. Men å andra sidan så granskar vi varornas märkning när vi gör inspektioner, säger Maria Holm.
Vitesbelopp
Studien år 2000 valde man ett annat arbetssätt. Man gick ut till 310 butiker och informerade på plats om märkningsreglerna. Utöver detta så specialgranskade man 12 företag som man informerat upprepade gånger under åren och som man nu följde upp för att se om de bättrat sig.
Resultatet blev att alla tolv fick vitesföreläggande, det vill säga blev varnade om att de kunde räkna med att få betala ett vitesförlopp om de inte bättrade sig.
Felaktig märkning
Av dessa har fem inte bättrat sig och därför har miljönämnden skickat dem till länstyrelsen som ska utdöma vitesbeloppet.
– Vi kände att det var dags att skärpa tonen, säger Maria Holm.
Ett annat märkningsproblem som inte är lika vanligt, men som kan vara väldigt allvarligt är när det finns en svensk märkning, men där denna är felaktig. Ett färskt exempel är det saluförbud som miljöförvaltningen utfärdade på sourcream-, dill-, grillchips och ostbågar från företaget Fragrancia Handels AB, eftersom dessa undanhållit information om vad varorna innehöll.
– I ingrediensförteckningarna saknas uppgifter om att de innehåller mjölk och soja som vissa människor är allergiska emot och det är allvarligt. För allergiker kan det innebära liv eller död, säger Maria Holm.
Kenneth Samuelsson
