7 dec 2001

Ledare:
Vem definierar terrorism?

Det har gått tre månader utan någon ny terrorsprängning. Ändå hastar EU, i USA:s efterföljd, igenom flera lagar som inskränker demokratin.
Den 30/11 diskuterade Riksdagen EU-ledningens förslag/dekret. Dessa hann man, bara tillhandahålla på blandad engelska och franska! Alla partier verkade överens om att införandet går för fort och ger rättsosäkerhet.
USA och EU definierar terrorism luddigt, som något ”som allvarligt hotar skada ett land”. Därmed riskerar allt möjligt att svepas med, inte bara spioneri och kravaller, utan även legitima, rentav demokratifördjupande politiska åsikter och fredsarbete.

Ett försök till definition
Befrielseorganisationerna, som nästan enbart riktat sin kamp mot förtryckets administratörer i sitt område, bör knappast kallas terroristorganisationer.
Med terrorism bör avses dödandet eller lemlästandet av personer, som inget eller föga har med förtrycket/motsättningarna att göra. Syftet är att ändra maktförhållandena, genom hot och rädsla.
Om attentat utförs utanför konfliktlandet kan den kallas internationell.
ETA och IRA är terrorister, men liksom Sendero Luminoso knappast internationella, även om de senare i utlandet ockuperat en Peruambassad, ”landets mark”.

USA terroristfrämjare, i andras ögon
Att spränga World Trade Center var ett terroristdåd, eftersom bara en bråkdel av offren deltagit i grov ekonomisk misshandel och brottslighet (indirekt dödande) av småländer i fria marknadens namn.
USA:s finansiering av Saddam och utbildning av talibanerna och bin Laden var tveklöst terroristfrämjande verksamhet.
Var går gränsen mellan krig och terrorism? Att definiera krig är också svårt. Numera drabbar krig till 95 % civila. USA:s inställning till bin Laden är tvetydig. Som internationell brottsling ska han dömas i domstol. Men genom att förklara krig mot hans män erhåller dessa ett visst, jämlikt skydd av folkrätten.

Gårdagens terrorister – dagens statschefer
Mandela var en gång terrorist, men blev sedan internationellt respekterad statschef. Israels grundare, däribland Begin, var terrorister. De mördade bl a medlaren Folke Bernadotte och hans adjutant.
Arafats PLO sågs som en internationell terroristorganisation när utbrytargruppen Svarta September (uppkallad efter massakern på tiotusentals palestinaflyktingar 1970) tog idrottsmän som gisslan under olympiaden i München 1972. Tysk polis sköt ner även gisslan.
Arafat kan knappast längre räknas som terrorist, när han häromdan gick Israel till mötes och fängslade mer än hundra landsmän, i försök att stävja den palestinska sidan av blodshämnden. Ändå hämnades Israel återigen de senaste självmordsbombarna med sin terrorism genom diverse allmändödande bombningar, bl a av Arafats båda residenser, efter att ha förklarat hela palestinska myndigheten som “organisation som främjar terrorism“.

Svenskar lika ansvariga
Var går procentgränsen för medansvarighet eller skuld? Är det rätt att afrikanska fattigmottagare berövats sina pengar, för att någon procents avgift i förmedlande Barakat-banken kan ha hamnat i bin Laden kretsen? Han är miljardär, har investerat här och där. Kanske äger hans nätverk några procent i Handels- eller SE-banken? Blir det då också rätt att plötsligt låsa våra tillgångar där?
Det är katastrofalt om demonstrationerna terroriststämplas även om de urartar i våldsamma upplopp (med eller utan hjälp från maktens infiltratörer). Ännu värre, om plogbillsaktioner för att oskadliggöra mass-mordsvapen klassas som terrorism eller ens våld.
Det är sannolikt att de snabbgenomförda, genomgripande och troligen varaktiga åtgärderna mot terrorism mest kommer att drabba fundamenten för den folkstyrda samhällsform de hävdas skydda.
Exempelvis drabba dem som ifrågasätter demokratiska länders statsterrorism.

Roland von Malmborg