Återbefolka landsbygden
Det har blivit populärt med Bondens marknad. Torghandel skapar direktkontakt med konsumenten, prispåslag till mellanhänder undviks. Mat som på andra vägar når konsumenterna blir ofta tveksam i kvaliteten. Ekologiskt odlat blir extra dyrt i butik.
Nätverk med bonden
En ny folkrörelse är nätverksstödda bondgårdar, i USA kallat Community Supported Agriculture. Ett antal stadsbor, kanske hundra, kontrakterar i förväg delar av en bondefamiljs skörd. I USA, där bönder ofta tvingas lämna sin gård till banken vid små störningar i efterfrågan eller skörd, ger detta bonden en tryggad inkomst. I Japan deltar hundratusentals i liknande ömsesidiga hjälpnätverk.
Underlätta bygdeboende
En mer långsiktig lösning är att underlätta för människor att bosätta sig närmare bönderna. I storstäder är bostäder dyra. Förutom i lyxfritidshusens områden är nybyggande och boende billigare på landet. Detta speciellt sedan den orimliga bostadsskatten pådyvlats småfolket, vilket skett för att fallskärmsdirektörernas "välståndsbildande" storbolag numera nolltaxerar i Sverige, exempelvis Volvo, Ericsson, Astra, Asea/ABB och oljebolagen.
De som inte skulle ha råd att i storstaden skaffa eget hus, klarar detta på landet. Boendemiljön blir bättre, med mindre buller och avgaser. Om det lyckas att skapa arbeten och kulturutbud, bör valet vara givet.
Sänkt matkostnad blir en stor vinst. Folke Günther, systemekolog i Lund, har förordat idén sedan 80-talet. I Handbok för Vardagsekologi 2001 skriver han att varje person skulle kunna tjäna 6-8.000 kronor om året på detta och spara 7-8.000 kWh energi. En tvåbarnsfamilj kan halvera matkostnaderna till 30.000 kronor. Energiåtgången för familjens mat från sådd till konsumtion kan minska till 8.000 kWh, en femtedel mot tidigare.
Av en barnfamiljs matkostnad går idag 15.000 kr åt för att primärt producera maten, varav 3.000:- är bondens lön. Men tre gånger mer, 45.000, går till industrins bearbetning, frakt och påslag. Om maten köps i byn och produceras ekologiskt, hanteras småskaligt och bondens lön ökas till 12.000 kr, så kommer de primära produktionskostnaderna att fördubblas, men man slipper det övriga, långväga transporter etc.
Räddar jordbruken
Böndernas situation idag är extremt tuff. De kan tvingas jobba 3.300 timmar om året, dubbelt så länge som andra, men får ofta bara cirka tjugo kronor i timmen. På denna låga inkomst betalar de skatt och arbetsgivaravgift. Många hamnar under socialbidragsnivån. Nyrekryteringen är för liten. Varje dag läggs flera svenska jordbruk ner, och när bönderna pensioneras, beskogas åkrarna. Om bönder kan odla åt kringboende och små konsumentkooperativ i städerna, kan förbuskning och nedläggningar förhindras. Samtidigt får bondefamiljerna en anständigare inkomst, och Sverige tryggar en basförsörjning – som kan vara livsavgörande i framtida katastrofer och i till exempel en världshandelsstörning.
När bönder odlar åt närboende nås också lättare den nödvändiga återcirkulationen av näringsämnen. Man slipper problem och kostnader med konstgödsel och giftigt rötslam från avloppsreningsverk.
Boplanering möjliggör kollektivtrafik
Genom nätverk av byar med 100-200 invånare runt en eller flera gårdar fås underlag för bra kollektivtrafik till service och arbeten i staden: Minskade levnadskostnader gör det då lättare att ordna arbeten i byn, eftersom man inte behöver tjäna så mycket när utgifterna minskar.
Kanske 50 hektar åker kan försörja 200 människor med mat. Med flera sådana byar intill varandra, skulle 20.000 kunna bo inom ca en kvarts cykelavstånd, eller en knapp halvtimmes – med skog och sjöar emellan. Detta blir en funktionsduglig kommun med möjlighet att ordna arbete och kultur. Då blir det också rimligt med en station för snabbtåg som når större nätverk.
Gårdagens goda miljö, dagens teknik
Vår tids stordrift och koncentration till storstäder är ineffektiv och skapar ökade kostnader. Individerna får betala genom ökat resande, sämre miljö, längre arbetstid, för dyrt boende mm. Det ger sämre mat och slösar energi.
Människor skulle vinna på att återgå till småskalighet och decentralisering, om det kombineras med modern teknik. Exempelvis har mikrodatorer i vindkraftverken lett ett stort steg framåt. Styrteknik kan minska uppvärmning i lokaler under de timmar ingen är där.
Nätverkstött jordbruk ger ett mer ekologiskt samhälle än att bygga ekologiska hus i storstaden utan att ifrågasätta riktningen på dagens samhällsutveckling.
Detta är något att tänka på för de partier som gärna vill framstå som miljövänliga. Det är också något att tänka på för bonderörelsen, som blivit böndernas fiende genom att idag gynna stordrift och motverka direktförsäljning. Storstädernas cancerliknande tillväxt måste hejdas. Landsbygden måste återbefolkas. Men då duger inte privatisering eller vinststyrning av post, giro och annan service.
Hans Sternlycke
