Riv budgettaket
Regeringens stelbenta budgettak, som stöds av v och mp, visar en odynamisk syn på pengar. Att inte göra lönsamma investeringar i undermålig skola och sjukvård samt behövliga miljöprojekt är att låta sparsamheten bedra visheten. Inga företag skulle bakbinda sig genom ett budgettak som går före nödvändiga, lönsamma investeringar. Anorexi är inte sund ekonomi.
De ekonomiska maktgrupper som formulerade EU:s och EMU:s grundvalar har länge propagerat för offentliga nedskärningar, budgettak och utförsäljningar. Det ingår i deras strategi för att billigt kunna köpa Västeuropas folkförmögenheter och för att försvaga folkens demokratiska utrymme att föra en annan politik än vad marknadsekonomins friherrar planerar.
Småföretagarna: förebygg lågkonjunktur
Medan borgerliga partier och tidningar beskyller regeringen för lättsinnig utgiftspolitik, hörs från Företagarnas Riksorganisation andra tongångar: för att undvika att arbetslösheten stiger i den väntade lågkonjunkturen. borde arbetsgivaravgifterna sänkas, istället för att låta budgetöverskottet öka. Detta följer Keynes ekonomi, tvärtemot den dominerande nyliberala.
Bäddade för mer statsskuld
Det är hyckleri när de borgerliga talar om ekonomiskt lättsinne, eftersom det mesta av statsskulden uppkom genom ofinansierade utgifter under de borgerliga regeringarna, även om s fortsatte under 90-talskrisen. Den "underbara natten" mellan s och fp, som sänkte marginalskatten för högavlönade och breddade momsen och ökade hyran för alla, var inte fullt finansierad. Kronan låstes indirekt vid ecun/euron och blev för dyr. De svenska storföretagen var större valutaspekulerare mot kronan än utländska aktörer. Sen försökte riksbanken förgäves hålla kvar en fast växelkurs genom 500 procents ränta. Bortåt en halv miljon jobb slogs ut. Åtstramningspaket minskade skatteinkomsterna ytterligare. Krisen skapades med antikeynesiansk politik.
Motverka uppsägningarna
Nyss har vi hamnat i en börskris, nu görs uppsägningar vid de stora exportföretagen, vilket leder till uppsägningar vid tjänsteföretag och småföretag. Småföretag under 20 anställda står för 2/5 av jobben. För att motverka en kommande lågkonjunktur vill Företagarnas Riksorganisations ekonomer, Karl-Johan Bergström och Per Juth, främst genom sänkt arbetsgivaravgift få en dynamiskt expansiv skattepolitik, istället för ökat budgetöverskott.
Dagens ekonomiska politik stramar åt, tvärtemot vad somliga påstår. Den dämpar ytterligare, på vägen in i en lågkonjunktur. Riksbanken har höjt räntan två gånger på styvt ett halvår. Skatteinkomsterna växer mer än de 16 miljarder som regeringen föreslår att inkomstskatterna sänks med. Överskottet i de offentliga finanserna skall från i år höjas med en halv procent till 2,5 procent av BNP. Troligen blir det större. Även Miljöpartiets ledning har svalt de nyliberala argumenten.
Det är nu man behöver agera eftersom åtgärder tar tid att verka. När krisen är här fullt ut är vi kanske i botten på konjunkturen och borde kanske bromsa en för snabb tillväxt. Men som Kjell-Olof Feldt sagt, när en ekonomisk åtgärd är motiverad är den inte politiskt möjlig och när den är politiskt möjlig är det för sent. Bushs skattesänkningar råkar av slumpen få en konjunkturkorrigerande effekt. Men han ger mest till de rika som har minst benägenhet att spendera av inkomstökningar.
För småföretag dominerar lönekostnaderna, men för storföretag utgör de ofta mindre än en tiondel av kostnaderna. Småföretagare tvekar att binda sig för ökade fasta kostnader genom nyanställningar. Hellre jobbar de själva mer än hälsan tillåter.
Sänkta arbetsgivaravgifter minskar småföretagarnas kostnader påtagligt. Det stimulerar nyanställning och minskar avskedanden. Effekten kan förstärkas genom att helt slopa arbetsgivaravgifterna för den/de först anställda.
Småföretag missgynnas idag. De kan inte dribbla bort skatt på samma sätt som multinationella storföretag. Sänkta arbetsgivaravgifter skulle ge dem en rättvisare skattesits. Samtidigt skulle detta minska både den internationella lågkonjunkturen och arbetslösheten, faktorer som skulle minska skatteintäkterna.
Hans Sternlycke
Roland von Malmborg
