När har folket röstat för att sälja vårt giro? Vem gick till val på det?
Enda invändningen från folkvalda gäller en detalj i skattesmitarplaneringen.
Folkets postgiro slumpas för 4 miljarder. Girot är lönsamt, men för vinstaktiebolaget. Posten syns utsäljning lönsammare. Så styrs bolagen, oavsett vad som är bäst för allmänheten.
Speciellt glesbygds- och småföretags service utarmas. Hittills har vi via riksdagen kunnat påverka brister i basservice.
Kostnaden kommer öka för de många liksom efter privatiseringen av energi och bostäder. Kostnaden ökar hos offentlig administration likt mångdubblingen av medicinpriserna sedan staten sålt sina prisledande läkemedelsindustrier.
EU förbjuder statsstöd till bolag
Allmän service, såsom post, bör inte vara bolagiserad. Bolagiseringarna gjordes utan insikt om att ett kommande EU skulle förbjuda staten varje subvention till aktiebolag, oavsett syftet: såsom jämlikare service, exempelvis för glesbygd eller handikappade.
Bolag bakbinds också av aktiebolagslagens krav att de måste agera för sin egennytta – vinsten. Bolag får inte ledas så de gagnar samhällsnyttan.
Skattesmitarrutin
För att snuva skattebetalarna på 300 miljoner reavinstskatt, går affären via Holland. Köparen brukar få en del av undanhållet belopp. Var det för sådan skatteplanering för alla bolag som vi gick med i EU?
Postpamparnas signal till änkan, som inte via Holland kan fly sin reavinstskatt på bostaden, är: Du skall icke vara liten och svag!
Alla bolag tillgodogör sig skattebetald brandkår, rättsväsende, utbildning och hälsa för personalen, etc. Men i ett omvänt Svarte Petter-spel tjänar det land mest som ställer minst krav på att bolag ska göra rätt för sig. Det tjänar på alla andra länders bekostnad. Kostnaden för vård, skola etc vältras då på dem som inte kan sjappa – på småfolk, via moms eller straffskatt av bostäder.
Utförsäljning minskar demokratin
Varje utförsäljning av gemensamägt och allmännyttigt minskar vårt demokratiska styrutrymme.
Det minskar vår möjlighet att utsätta privata branschers karteller för konkurrens.
På sikt höjs skatten, när vinst inte går till det allmänna, som samtidigt för all framtid får nya utgifter till privatbolag.
Struntsummor
Först bolagiseras allmänservicen, sen säljs den för struntsummor. Privatisering betyder ofta piratisering och på sikt fjärrstyrning från transnationella.
När det vi byggt upp tillsammans tas ifrån oss, sargas vår folksjäl, krossas vår gemensamma identitet, till skada för samhällssolidariteten.
Varför sker utförsäljningarna? En förklaring är EMU-underkastelse. EMU-reglerna, framdrivna av storfinansen, bakbinder enbart staten med krav på att skuldbeloppen brutto inte får överskrida 60 % av en årsomsättning (BNP). Inga krav ställs på privata bolag, de tillåts göra långsiktigt lönsamma investeringar. Därför finns "framtidsbolag" som är skuldsatta till flera tusen procent av årsomsättningen.
EMU har inte tillåtit Sverige att från "skulden" räkna bort ens de likvida medel, upp till 400 miljarder, som legat i riksbanken, inte värdet på skog, skolor, sjukhus, än mindre värdet av en bra utbildad befolkning. Vi tvingas till en kortsiktig välfärdspolitik.
Ekonomisk makthypnos
Utförsäljning sker också för att näringslivet i egenintresse indoktrinerar oss via organ som Timbro, "Studieförbundet" SNS, vinklade opinionsfrågor och tidningar. Dessutom via alla radio- och TV-kanaler näringslivet har getts styrelseplatser i SVT och SR, fast folket inte har fått någon i privata kanaler. Alla partier är anfäktade, några kan nästan betraktas som helägda dotterbolag.
Genom att utpeka politikerna, som "makthavarna" och klåfingriga, lyckas de verkliga makthavarna – ekonomins – avleda det missnöje som de själva orsakar. De befriar oss från skyddsnät, förstärker politikerföraktet, skapar misstro mot den demokratiska staten och övertro på girigheten som klok automatstyrning.
Med honnörsord som egenmakt och valfrihet minskas vår valfrihet till billig, bra offentlig service.
Vem som helst som bor i storstad, är frisk, välutbildad, man, rik och ung,kan välja flera alternativ. Vem som helst som därtill är professor i juridik och energi etc. kan lyckas välja det billigare.
Roland von Malmborg
Susanne Gerstenberg
Hans Sternlycke
