Hänsynsfull konsumtion
Räcker det inte med hållbar och uthållig utveckling, miljövänlig produktion, djuretisk hänsyn, etiska krav och att hälsofrågorna kommer med? Nej, nu behöver vi ett nytt synsätt som ersätter det gamla systemet som kräver tillväxt för att gynna girigheten och egoismen.
Hänsynsfull konsumtion är temat för vårens arbete, dels inom Sveriges Konsumenter i Samverkan och dels vår europeiska organisation, AEC, Association of European Consumers. Vi kommer att presentera hela konceptet på den Internationella Konsumentdagen den 15 mars på en stor konferens i Rom. Men jag vill ändå börja ta upp frågan redan nu, för att få ökad debatt om detta fram till presentationen.
Inte minst nu är det aktuellt, i spåren av BSE- och djurskyddsdebatten, att vi vänder på synsättet. När man hör Eskil Erlandsson (c) i riksdagsdebatten i onsdags säga: ”Människors oro måste tas med största ödmjukhet” så får man klart för sig hur en del politiker tänker. Verkligheten är att när köttkonsumtionen sjunker , som i Tyskland med 80%, då reagerar både marknad och det politiska etablissemanget. Det skapar problem med köttöverskott. Syniskt och mycket osmart går just nu Svensk Köttinformation, ägt av bondekooperationen, ut i skolorna och ”gör reklam” gentemot de unga för köttets kvaliteter och nödvändigheten att konsumera det.
Reaktionerna mot matkrisen kommer inte av oron för BSE utan oron för att våra styrande i både Sverige och EU inte har klarat av att hantera utvecklingen mot detta storskaliga och industrialiserade produktionssystem som starka ekonomiska intressen har pressat fram. Därför behöver vi en ny syn på vårt samhälle. Främst ska det utgå ifrån konsumenternas behov och gemensamma prioriteringar. Det handlar inte om egoism!
Om vi får rätt information, kunskap och märkning på varorna, kan vi börja med att välja produkter och tjänster där hänsyn tagits till alla de faktorer vi vill gynna. Vi kommer att kräva av storkonsumenterna samma syn. Det är myndigheters och statliga organs upphandling men även producenter konsumerar materia och mänsklig resurser. Alltså börjar processen i efterfrågeledet. Följden blir då att produktionsledet anpassar sig till efterfrågan.
Priset har haft en förödande effekt på kvalitet och hänsyn. I brist på information har också konsumenterna låtit sig styras av priset, men då kommer också överraskningarna, som BSE, som ett resultat till girigheten (lönsamhetskraven) i den pressade produktionen och därav följd storskaledrift.
Vi behöver analysera och prioritera gentemot vad ska vi visa hänsyn, självklart är det miljön och Jorden, resurserna, kommande generationer, nu levande generation, andra delar av världen, djuromsorgen, biodiversiteten, hälsan men det är t o m det lokala samhället vi måste värna.
Vi behöver analysera vem som ska visa hänsyn, varför vi ska visa hänsyn. Sen vet vi vad vi ska göra, handla och kräva. Är kanske detta en ny dimension att tillföra demokratibegreppet?
Bengt Ingerstam
