Oljekris gynnar miljön
I Europa pågår nu den största protesten mot oljan i mannaminne. Och det är inte de farliga miljöaktivisterna som blockerar det civila samhället. Det är åkare, bönder, fiskare, och andra som vill se lägre pris på oljan. Men i grunden är det en protest mot att oljeintressena hindrat andra alternativ att komma fram under de senaste 30 åren. Det blev lite bättre energieffektivitet efter krisen på 70-talet – men dagens oljekris kan i grunden gynna en snabbare förändring till andra och miljövänligare bränslen, samt ytterligare öka energieffektiviteten.
Shejk Yamani, Saudiarabiens legendariske oljeförhandlare, spår nu att Opec spelat bort sina framtida kort genom att utlösa en snabbare satsning på alternativa bränslen och större bränslesnålhet. Han spår ett kommande överflöd av olja som kommer att hålla i sig. Men återgång till lägre priser hindrar denna gång inte alternativ teknik.
Protesterna i Europa riktar sig oftast mot regeringarna och deras stora skatteuttag på oljan. Men de som protesterar glömmer att den europeiska prispolitiken hjälpt oss att inte hamna i samma oljefälla som USA, och vi ligger lika långt före USA på detta område som USA ligger före när det gäller ny teknik och produktivitet. Per mil kör vi fortfarande billigare än för 20 år sedan. Men statistiken ljuger alltid om verkligheten.
Och verkligheten är nu den att lobbygrupper anser att oljeskatterna skall ner. Men man undkommer inte problemet med att modern oljehantering saknar buffertkapacitet och även om på kort sikt skatterna sänks så är samtidigt risken stor att utrymmet äts upp av prisstegringar. Och de som vill fylla på lager vill göra det till billigaste pris och inväntar därför betydligt större produktion från Opec och raffinaderierna innan de köper till lagren.
Oljebolagens datorer går för högvarv för att räkna ut när man i dag gör sina mest vinstoptimala affärer och detta skiljer dagens oljeprissättning från gårdagens och kan fördröja lägre priser.
Därför är även protester mot oljebolagen inte helt utan skäl. Dessa dinosaurier har efter några nödår både gjort stora vinster och flyttat riskkapital från IT-sektorn åter till en traditonell näring. Man har stärkt sin ställning på marknaden och har samtidigt svårigheter att klara läget rent praktiskt.
Men som Yamani påpekar – oljeepoken är snart slut och processen påskyndas nu av de höga priserna som med kraft aktualiserar satsningen på andra energistrukturer och modernare energiteknik. Bilbranschen kommer sannolikt att tidigarelägga tillverkningen av de motorer som inte behöver olja. Och uppvärmningstekniken för fastigheter och småhus står inför rejälare förändringar.
Även om oljepriset sjunker dramatiskt redan nästa år är den osäkerhet oljebranschen bjuder på nu en tillräckligt stark faktor för att förändringsprocessen inte hejdas en gång till. Europa kan egentligen ”älska läget” – att återuppta bygget av den energieffektiva och miljöriktiga infrastrukturen. Och USA kommer köpa tekniken härifrån – den blir en bättre exportvara än mobiltelefoner om Europa nu tar chansen. Och Sverige kan spotta sig i ansiktet efter 15 förlorade år av handlingsförlamad energipolitik, och utbrända innovatörer som gång på gång lurats. De tekniker i ny teknik som orkat invänta läget och som har hälsan kan se framtiden an.
Bo B Melander
