Är vi amerikaner?
Medan den amerikanska valmaskinen nu sätter gasen i botten kanske det finns anledning att påminna om i vilken stor utsträckning ett land som Sverige påverkas av amerikansk nutidshistoria. Både livsstilar och värderingar härrör i dag mer från USA än från EU. Den ekonomiska politiken hämtar sina teorier från USA och motståndet mot överheten formuleras numera med större kraft i USA än här och sätter sina spår på våra nya opinionsgrupper.
Oavsett politiska konjunkturer här på hemmaplan har USA i dag ett oerhört inflytande. Europas mest USA-kritiska land, Frankrike, kommer inte heller undan. De franska tidningarnas webbsidor präglas av amerikansk stil och det amerikanska IT-språket tränger sig in, den amerikanska underhållningen bryter nya vägar in i Europa, men så gör också landets helt dominerande webbsidor. IT har blivit USA:s ansikte i världen.
Det är inte bara det officiella USA, det ekonomiska eller det tekniska – det är även underströmmarnas USA som når ut i världen, som en gång Vietnammotståndet i USA spred sig över världen. Även demokratins förfall till marknadsföringsteknik kommer från USA, liksom debatten om hur politiskt inflytande köps för pengar. Oändliga mängder amerikanska tv-program har direkt påverkat vår kultur från stumfilmers pangpang till det råaste gängvåldet. Om vi undrar över inflationen i sexism eller moralism, eller till och med rop på dödstraff så kan vi ana att vi hämtat hem det från USA. Liksom trender och kulturer kring den nya ekonomismen. Och hela vår världsbild.
Demokraternas USA sätter tonen för vänsterpolitikerna i Europa. Republikanerna sätter tonen för de olika högerschatteringarna. Det blir mer av den varan i och med att globaliseringen bara ligger i startgropen. USA:s alla lobbygrupper har snabbt fått sina motsvarigheter i Europa och de stärker sin ställning och ersätter de gamla kameraderierna här. En växande men diffus gräsrotsrörelse i USA som visade upp sig i Seattle, sedan i Washington och nu under konventen genom protester på gatorna, kommer snart att få sin tydliga motsvarighet här. Grunden är lagd och den är ännu så länge mest framträdande i Storbritannien. Protesterna handlar om de multinationella bolagens enorma makt och inflytande, om ett ökat demokratiskt underskott, om växande klyftor mellan rika och fattiga, om livskvalité, miljöhot och maktlöshet. Men inblandat finns också krav på protektionism och rena handelskrig, där opinionsgrupper utnyttjas i spelet om till exempel livsmedel.
Så när nu de amerikanska konventen och den amerikanska valrörelsen hettar till kanske det kan vara anledning att reflektera över vårt amerikanska beroende över hela linjen. Det i grunden amerikaniserade Sverige tycks ha mer gemensamt med USA än med kontinenten. Och vad betyder det? Är vi amerikaner? Eller håller vi på att bli det? De som tror att EU kan ersätta det amerikanska inflytandet på bredden och skapa en europeisk identitet har i alla fall ingen lätt uppgift. Snarare tycks den omöjlig. Kanske vore det mer realistiskt att undra över när i en framtid vi kommer att kräva att få vara med om att rösta fram en amerikansk president.
Bo B Melander
