Investering och drift
I den brittiska TV-serien ”Javisst – herr Minister”, som gick för en del år sedan, fanns det ett avsnitt då ministern behövde lite strålkastarljus på sig. Hans lysande departementssekreterare fann genast på råd. Ett toppmodern sjukhus skulle invigas. Ministern skulle få klippa av navelsträngen. Sagt och gjort. Pressen var samlad. Tal hölls. Saxen kom fram. Strängen brast. Presskonferens följde där ministern fick svara på frågor och lysa ihop med sjukhusets byggherrar och medicinska elit, som kunde berätta om all den senaste tekniska utrustning som fanns i miljardklassen. Ortens lokalblad hade sänt en volontär som hade oförskämdheten att spontant haspla ut sig en fråga:
– Var finns patienterna?
Det uppstod en del oro vid podiet. Ministern försökte förgäves få besked och det tisslades och tasslades. Till slut släpades sjukhusdirektören fram till mikrofonen och hans modiga uppsyn var som hämtat från slaget om Storbritannien, när han med kraftfull stämma klargjorde sakernas tillstånd:
– Patienterna är inte budgeterade – ännu.
Det finns även i detta land pinsamma exempel på enorma investeringar som inte haft någon direkt koppling till verkligheten och som till och med slaktats innan de tagits i drift. Detta kan bero på att det är lättare att visa musklerna i satsningar än att sköta den mindre glamorösa driften.
Jag ser barn få en ny skola med få behöriga lärare och enorma klasser och få datorer. Jag ser spekulationer och investeringar i mångmiljardformat medan skola och omsorg dignar under osthyvlar och besparingar.
Öresundsbron är inte det enda exemplet på investeringsromantikens oanade kraft samtidigt som viktiga vägnät i landet rasar. Och bredbanden över landet är intet värda mycket om skolorna inte kan använda dem. På de flesta håll är stenåldern kvar i skolorna och de som menar att vårt land inte satsar på barnen har inte fel.
Men generellt sett är det oerhört viktigt att både företag och samhälle skapar balans mellan investeringar och drift. Att ge driften mer glamour, att ge innehållet större uppmärksamhet än skalet är oerhört viktigt. Och på vissa områden kan inte marknadsmässig effektivitet användas som ledstjärna.
I driftbudgeten kan det se effektivt ut när till exempel en outbildad lärarvikare med 30 barn kostar mindre än en utbildad med 20 barn. Men driften säger ingenting om vinsten för samhället med en kvalificerad skola. I investeringsbudgeten kan det se vackert ut när företaget har utrustat alla anställda med mobilt Internet – medan trögheterna i den kommunikationen är i klass med anlitande av brevduvor. I alla fall nu.
En realistisk avvägning mellan dröm och verklighet är ett bra fundament för att upphöja driftens kvalité och ge den status. Kvalité både för utövarna och kunderna. För detta krävs det fler generalister i styrande ställning som har siktena inställt på framtiden.
Det är inte osannolikt att även marknaden på sikt tar fasta på kvalité och realism mer än giriga drömmar om snabba klipp på Kiviks marknad. Om detta går ut över kreativiteten är det fel. Men en helhetssyn kring investeringar och drift, mål och medel borde kunna gå hand i hand med entreprenörsanda och kreativitet.
Bo B Melander
