Finns det några hälsomässiga fördelar med att äta kött? Om
man surfar in på Svensk Köttinformations hemsida på webben lyser hälsoargumenten med sin frånvaro, med undantag för utläggningar om järnets betydelse.
Bra för hälsan är däremot en bred och väl sammansatt vegetarisk kost, det framgick med all önskvärd tydlighet vid en semiariedag som hölls i Veganföreningen i Sveriges regi i Allhelgonatid. Temat var vegankost för barn och ungdomar och flera dietister, nutritionister och andra experter deltog.
”Självklart kan barn växa upp på vegankost”, sade Kåre Engström, dietist vid Enheten för preventiv näringslära vid Stockholms läns landsting och Karolinska institutet. I själva verket ökar möjligheterna till ett hälsosamt liv om man äter vegetariskt som barn. Han redovisade en studie över engelska veganbarn som följts från födseln till tonåren.
De fick förstås i sig mycket mer kostfibrer än blandkostare, kalciumintaget var visserligen 1/3 lägre, men veganer behöver antagligen mindre kalcium därför att deras saltintag är lägre. Svenske näringsgurun Åke Bruce vid Livsmedelsverket har konstaterat att detta inte är ett problem för veganer. Professor Bruce har också lusläst Björn Petterssons bok ”Vegansk näringslära på vetenskaplig grund”. Det är Åke Bruce som står för den vetenskapliga granskningen av de påståenden som görs i den faktaspäckade boken.
”I dag är det dock inget problem att få i sig tillräckligt med kalcium, om man är vegan, eftersom helt nya kalciumberikade produkter har kommit för att stanna”, sade Björn Pettersson. ”Det finns flera olika sorters kalciumberikad sojamjölk, det finns ärtmjölk, rismjölk, havreyoghurt med mera.”
Man behöver inte längre mixa oskalade sesamfrön för att tillgodose det dagliga kalciumbehovet. Även i grönsaker finns rikligt med tillgängligt kalcium: broccoli, grönkål och nässlor är rena kalciumbomber.
De engelska veganbarnen hade dubbelt så mycket folsyra i kroppen som blandkostare. Huruvida folsyra ska tillsättas i vissa svenska livsmedel pågår det just nu en livlig diskussion om, eftersom kvinnor riskerar föda barn med ryggmärgsbråck därför att de får i sig för litet av ämnet. Tryggt att vara vegan då!
”Att vegetarianer och veganer som äter näringsriktigt sammansatt kost inte skulle få i sig tillräckligt med kalcium är en myt vi numera kan avskriva”, konstaterade Kåre Engström och gav sig sedan på den andra myten: att vi behöver äta kött för att bli stora och starka, det vill säga äta proteinrik föda.
Får man bara i sig tillräckligt med energi, då täcks proteinbehovet på köpet. Ett riktmärke för dagsintaget är att fördela det på spannmålsprodukter till 60 procent, baljväxter ska stå för 35 procent och då blir det 5 procent kvar för grönsaker.
Ät bröd alltså. Socialstyrelsen var inte alls fel ute med sina 6-8 brödskivor om dagen, men fullkorn ska det helst vara för att man ska kunna tillgodogöra sig en rik mängd av hälsofördelar.
Med baljväxterna närmar vi oss kärnfrågan.
Hur mycket tror ni svenska ungdomar som äter kött får i sig om dan? En visserligen tio år gammal undersökning från Livsmedelsverket och Statistiska centralbyrån av barn mellan 7 och 14 år visade att det genomsnittliga rotfruktsintaget per dag var tio gram. Översätt det till morötter så blir det en halv morot i veckan.
Det stora folkhälsoproblemet är just köttätarnas matval, och särskilt barnens, för en internationell undersökning som görs vart fjärde år med Folkhälsoinstitutet som svensk deltagare visar att hälften av alla svenska skolbarn sällan eller aldrig äter råa grönsaker och 30 procent äter sällan frukt. Däremot äter mellan 15 och 30 procent av skolbarnen godis dagligen och dricker läsk.
Resultaten är några år gamla men trenden har blivit allt starkare i denna ohälsosamma riktning. Och om man tittar på tio-i-topp-sammanställningar över vad som serveras i svenska hem på vardagar, så är det nästan uteslutande kötträtter av den typ där grönsaker har svårt att få plats på tallriken.
Falukorv ligger i topp, tätt följd av fettdrypande pizza, köttbullar, fiskpinnar, och blodpudding.
Efter denna dag med flera andra föreläsare som bekräftade bilden av den ohälsosamma köttkosten vågar man inte annat än att äta vegetariskt för fulla muggar. Animaliefri kost respekterar djuren, främjar miljön och gynnar hälsan. Kan det bli bättre?
Birgitta Carlsson
Förbundet djurens rätt
