Ständigt påminns vi om hur representanter för livsmedelsindustrin sysslar med verksamheter som inte tål dagsljuset. Det är inte bara småskuttar, som kan sakna heder och moral, det är också stora multinationella företag som borde vara mera rädda om sitt rykte. Kunderna/konsumenterna är ju företagens största tillgång.
En av de mest kända historiska händelserna var när ett bondeägt destruktionsföretag till och med tog emot självdöda djur och malde ner till djurfoder. Detta kadavermjöl förbjöds efter avslöjandet och efterföljande debatt.
I England skulle man varit glad om man hade haft samma debatt och sluppit råka ut för galna ko-sjukan. Vad har denna snikenhet inte kostat de engelska och europeiska skattebetalarna/konsumenterna? För bönderna fick väl som brukligt ersättning.

Vi har knappt hunnit svälja de senaste överraskningarna, bl a från Belgien med dioxinet i djurfoder. Det var ingen olycka, det var uträkning och snikenhet och total avsaknad av respekt för både djuren som skulle äta fodret och oss konsumenter som skulle äta köttet från de stackars djuren.
Vi satte också i halsen när det avslöjades att man i Frankrike blandade in avloppsslam i djurfodret. Det gjorde man inte för att berika det utan av snikenhet och brist på respekt för de efterföljande leden av konsumenter – från djuret till människan.
Allt tal om kvalitet och säkra livsmedel vänder redan i ytterörat och når inte ens fram till innerörat och hjärnan.

Det satsas ofantliga summor från USA:s regering och från EU:s kommission på arbetet att få fram säkrare livsmedel. Även vår svenska matmamma, Margareta Winberg, vill satsa på det.
Detta är egentligen en demokratisk rättighet för oss konsumenter, men vi får betala det via skattsedeln. Varför ska detta behövas? Förr, när man kände bonden eller slaktaren, fuskades det inte lika mycket, då avståndet mellan kunden och säljaren var mindre. Nu, med den storskaliga, anonyma och koncentrerade livsmedelshanteringen, behöver inte producenterna rodna inför kunderna – de ser aldrig varandra.
Skillnaden mot förr är att kemin obarmhärtigt gjort sitt intåg i livs-medelsproduktionen. En verkligt genomkemikaliserad bransch är just margarinproduktionen.

Så var vi framme vid nästa avslöjande; Van den Bergh Food producerar margariner som innehåller restsubstanser av ett extrak-tionsmedel Hexan. Det skulle inte få finnas där, men det var ju så lite.
Ja, om man har tillräckligt höga gränsvärden så ser det ut så. Men hade gränsvärdet varit 10 mg/kg hade man överstigit gränsvärdet 7,7 gånger.
Häromdagen ställde kemisten och miljödebattören Gunnar Lindgren frågan direkt till Van den Berg Food i programmet Klarspråk om andra produkter än Milda och Nytta, dvs Lätta, SåGott, Flora, Linnea, Tre Ess, Ädel och Melba samt Varma Koppen och Blå Band såser, innehåller någon produkt som varit i kontakt med någon av kemikalierna extraktionsbensin, natriumhydroxid eller natriummetylat.
Men Van den Berg Food vill inte svara. Varför denna nonchalanta attityd mot oss konsumenter? Är det kemimatproducenternas nya taktik att bara gömma sig?

Det är en demokratisk rätt för oss konsumenter att få
svar på de viktiga frågor vi ställer. Det är dessutom lika logiskt att vi får veta vad vi köper, som det är logiskt att vi ska betala för det.
Vi, Sveriges Konsumenter i Samverkan, en fristående konsumentorganisation, har inför Internationella Konsumentdagen 15 mars i år startat en kampanj som heter: VVV – Vi Vill Veta, för att välja.
Våra krav ligger på vår hemsida www.konsumentsamverkan.se och vi inbjuder alla konsumenter att utnyttja oss som konsumentorga-nisation och skicka in till oss synpunkter på hur ni vill ha märkningen och varuinformationen.
Vi åtar oss att föra vidare konsumentkraven till näringslivet, myndigheterna, politikerna och EU.
Vi uppmanar också alla konsumenter att inte köpa det som inte är tillfredsställande märkt. Ta med varan till kassan och fråga, lämna den sedan där och tala om att du inte köper sånt som inte är märkt, vilket du har rätt att kräva.
Köp inget margarin från Van den Berg Food så länge de inte säger sanningen, det är upp till dem att få fram budskapet nu. Vi berättar på vår hemsida på Internet när det är grönt att börja köpa margarin igen.
Passa också på att läsa mer om margarintillverkningen och alla kemikalier som används i ett faktablad som också ligger ute på vår hemsida.

Förra gången det var debatt om margarinerna handlade det om de härdade fetterna. Då slutade de flesta tillverkarna att använda härdade fetter på grund av konsumenttrycket, den s k opinionen. Det lönar sig att säga ifrån.
Nu är vi där igen, men med hexanresterna. Vi Vill Veta, för att välja. För det är vi konsumenter som väljer, varenda dag!