Vi blir allt snyggare och renare med hjälp av miljögifter, som lagras i våra kroppar och som leder till att fiskar förgiftas. Fortfarande finns ingen ordentlig överblick över hur kosmetika- och hygienprodukter påverkar miljö och hälsa. Men Miljöbalken kommer att tvinga Läkemedelsverket att ta sitt miljöansvar.

Badrummen byggs större och större och utgör en alltmer central del av hemmet.
Badrumsskåpen blir allt tyngre. Vi frossar i fuktkrämer, tvålar, schampo, inpackningar, deodoranter, parfymer, rakvatten – floden av preparat är oändlig.
Att vara ”hel och ren”, som det så präktigt heter, har utvecklats till att vara peelad, scrubbad, vaxad, tonad och fem hyllrader nya behov till. Och vi nöjer oss oftast inte med bara ett schampo på badkarskanten. Nej, oftast har vi tre olika, för att ge håret och våra liv ombyte och spänst. Det är inte längre mest kvinnor som köper, män är en ny intressant kundgrupp och har blivit allt flitigare med att fylla sina badrumsskåp med olika preparat.

Fem tusen långtradare
Bleka nordbor som vi är längtar vi efter färg. Svenskarna hör till de EU-medborgare, som sminkar sig mest.
Försäljningssiffror visar att det yttre blir allt viktigare för oss:

• Importen av smink- och hygienprodukter har fördubblats på mindre än tio år.
• Sammanlagt gör vi av med 78.000 ton produkter per år vilket motsvarar 5.200 fulllastade långtradare per år.
• I pengar räknat spenderar vi 7,1 miljarder kronor.

Siffrorna kommer från Kemitekniska leverantörförbundet, SCB och Kemikalieinspektionen.
Vi kan känna oss någorlunda säkra på att de hygien- och kosmetikaprodukter vi använder inte är akut giftiga för oss eller miljön. Men väldigt lite har forskats i hur de påverkar hälsa och miljö i det långa loppet. Många av de kemikalier som vi får i oss i dag lagras i våra kroppar och forskarna vet väldigt lite om hur de samverkar med varandra.
Läkemedelsverket är ansvarig myndighet och de har inte hittills gjort så mycket väsen av sig. Men i dag kan inte Läkemedelsverket slippa ifrån sitt miljöansvar, tack vare Miljöbalken.
Monika Tammela på Läkemedelsverket säger att myndigheten arbetar med att kartlägga vilka ämnen och produkter som finns på marknaden och som kan störa miljön.
Hon berättar att Läkemedelsverket nyligen avslutat en rapport om hur det står till med redovisning av innehållet i hygien- och kosmetikaprodukter. EU kräver innehållsdeklaration på samtliga produkter, det räcker inte längre att bara skriva fetter, konserveringsmedel eller parfym, nu ska det kompletta ämnesnamnet skrivas ut. Undantaget är företagshemligheter, vilket ju är ganska vanligt i parfymbranschen.

Obegripligt innehåll
Läkemedelsverkets rapport visar att hela 94 procent av produkterna är innehållsdeklarerade efter det att myndigheten kontrollerat 400 produkter. Det slarvas mer med innehållsdeklaration på smink, läppstift till exempel, än med hygien- och hudvårdsprodukter.
Men vad tjänar det till med innehållsdeklaration om du ändå inte förstår den? En massa tungvrickande kemikalienamn som ”metyldibromo glutanoritril”, dessutom skrivet med pyttesmå bokstäver på flaskan, när du står där svettig i affären, matkassen i ena handen och en hoppande treåring i den andra.
– Om man letar efter ett speciellt ämne kan man i alla fall hitta det, säger Monika Tammela, Läkemedelsverket.
Så den allergiske kan undvika faran. Han eller hon kan också få hjälp av Astma- och allergiförbundets märkning. I dag finns endast några få produkter miljömärkta, till exempel schampo, med Naturskyddsföreningens symbol Falken.
För resten av produkterna krävs bra syn och en ängels tålamod för att klura ut vad som döljer sig bakom ämnesnamnen. Det finns en rad mycket bra handböcker över kemiska produkter; en handbok är specialdesignad för just kosmetika- och hygienprodukter. Den är skriven av Henry Johansson, toxikolog i Lund, som granskar kemikaliers miljö- och hälsopåverkan; han ordnar även kurser i ämnet.

Gift i schampot
Ta en våra flitigast använda hygienprodukter, schampo. Välj koncentrerade schampon som inte innehåller mycket vatten. Dels för att det blir många onödiga transporter om 80 procent av det som finns i flaskan är vatten. Dels för att vatten kräver konserveringsmedel så att schampot inte ska ruttna. Konserveringsmedlet Kathon CG till exempel är giftigt för vattenlevande organismer.
Se faktaruta på konserveringsmedel och andra ämnen som du bör undvika.
Andra tips från toxikolog Henry Johansson är att undvika ämnen som baseras på ändliga resurser som råolja. Välj istället vegetabiliska råvaror; vissa kan dock vara allergiframkallande, till exempel citronoljor.
Men först av allt tycker han att man ska fråga sig om man över huvud taget behöver produkten?
– Man klarar sig långt med tvål, vatten och tandborste, menar Henry Johansson.
Det må så vara, men de flesta vill inte avstå från smink och parfym och vill ha miljöanpassade alternativ. Fram till dess att de kommer: ta med förstoringsglas och ryggsäck så du orkar bära med dig ditt stora lexikon.

Anna Norberg

Allt fler burkar invaderar våra badrumsskåp
Vad gömmer sig i glittersminket?
Fakta kemikalier / import / konsumtion
Ringblommesalva