16 maj 2003

Lätt att gå över till Linux


Att ha skrivit kärnan till ett program, och veta att de som vet något om Linux vet att man har gjort det, är höjden av lycka för en Linux-entusiast. Pengarna är inte drivkraften utan äran.
När grunden är skriven kastar flera användare sig över programkärnan för att kunna se vad som kan förbättras. En koordinator avgör sedan vad som släpps fram. Allas frivilliga arbete är orsaken till Linux framgång säger Kenneth Ekdahl, själv entusiast. En tungfotad elefant som Microsoft kan i längden inte göra vinst för något där motsvarande program tas fram helt ideellt av tusentals flitiga Linux-arbetare. Fem myror är fler än tre elefanter.
– Jag skulle vilja göra ett bokföringsprogram ihop med någon som har fackkunskaperna.

För något sådant fritt program för småföretagare finns inte ännu. SAP, ett av världens största kontorsprogramsföretag, gör program som kan köras på Linux, men de är bara för storföretag, och man tar bra betalt. Hogia och SPCS gör program för småföretag, men de är dyra och finns bara för Windows.
– Jag har varit i kontakt med SPCS för att övertyga dem om att de borde satsa på Linux. Deras egentliga program är förenklat uttryckt bara en samling databastabeller med ett gränssnitt för att göra dom lättare att använda. Det borde alltså vara väldigt enkelt att göra dem plattformsoberoende med hjälp av fria programvaror. Det skulle också lösa problemet med att flera användare inte kan jobba med samma del samtidigt.

En annan dröm är att övertyga Mölndal, en underskottsdrabbad kommun, om att gå över till Linux. Besparingarna skulle bli många miljoner på att slippa dyra licensavgifter, och genom att Linuxprogrammen är mer lättanvända, så att inte så mycket användarstöd behövs. Men kommunen behöver hjälp att komma igång.
– Helst skulle jag vilja börja med ett pilotprojekt på en skola, så att eleverna från början får lära sig att Windows inte är enda alternativet. När dom en dag skall ut på arbetsmarknaden kommer de troligen att möta en större variation av program, både fria och kommersiella.
Här hoppas han kunna slippa sin arbetslöshet genom att erbjuda sina tjänster. Även om de formella kunskaperna inte är så höga är Linuxkunskaperna överlägsna. Med tillgång till en datasal skulle han kunna visa hur lätt det är att gå över till Linux. Det finns en Linux-variant som heter Knoppix som kan köras från CD-facket. De andra datorerna kan få programmet från den första datorn och bli terminaler, eller tunna klienter med en modern term.
– Mina datakunskaper har jag skaffat själv. Det närmaste jag kom datorer på den tvååriga el- och teleteknikerutbildningen var mekaniska skrivmaskiner och räknesnurror.

Så Kenneth byggde sin egen dator med en Z 80-byggsats, som så många för 20 år sen. När han sedan började programmera förstod han nyttan med matten, lånade en bok och läste in första årets Chalmersmatte på några månader. Kunskaperna innan var rudimentära. Han hade avskytt skolan och tillbringat den mesta högstadietiden på Café Skåne bredvid skolan.
Minnet är exakt och han kunde läsa när skolan började, men långsamheten i undervisningen gjorde det så fruktansvärt tråkigt att han lade av. Det var svårt att förstå vad man skulle ha det till som lärdes ut i skolan. Först efter skolans slut vaknade vetgirigheten igen. Det vore bättre med en skola där var och en fick läsa i sin egen takt vad som intresserade och med exempel från den egna verkligheten.
Kenneth är en passionerad fiskare och har alltid älskat att vara ute i naturen. Han var mycket vältränad tills han han fick lårbensbrott vid tretton år och blev sängliggande tre månader. Då svällde han upp och har behållit övervikten sedan dess. Vikten nu är 150 kilo. Men ingen har retat honom.
– Jag var för stark. Men det har säkert gjort det svårare för mig att få jobb.

Å andra sidan har arbetslösheten gett tid till att jobba med Linux, göra hemsidor, lära sig mer och att hjälpa andra. Det möjliggör också stor aktivitet i Svenska Linuxföreningens PR-grupp. Nu har en norrman översatt Knoppix till nordiska språk. Då blir det ännu lättare att sprida CD-skivor och övertyga om att pröva Linux.
– Om det fanns medborgarlön skulle jag nog bara jobba med Linux. Varför tjäna en massa pengar? Dagens samhällssyn förgiftar miljö och tankar. Så litet som socialbidragsnormen räcker. Då kunde jag jobba intensivt en period och sedan dra mig tillbaka för att koppla av, få lov att vara ostörd en period och slippa tänka på något annat, och sedan börja en ny aktiv period.
Hjärnan mår inte bra av att gå på högvarv konstant under för lång tid, vilket den lätt gör när man försöker följa, och ibland leda, utvecklingen på datorer och internet. Då måste den få stänga av helt under en månad eller två ibland. Det räcker inte med en helg, det måste vara mer sammanhängande tid för att den skall hinna gå ner i varv.
När man sitter och programmerar effektivt är man inne i ett tillstånd som faktiskt har vissa likheter med autism, och då är man helt okontaktbar. Det känns nästan som ett rus, och detta måste följas av en period med total vila för hjärnan, annars blir man utbränd säger Kenneth, som tycker att en duktig och nyskapande programmerare normalt har mer gemensamt med en konstnär än med en ingenjör.

Hans Sternlycke