Den 18 juni kom Arbetsdomstolens (AD) dom i fallet med hälsoinspektören Leif Kåvestad. Domen gav Kåvestad – som anställdes 1990 av Stockholms stad för att arbeta med så kallade sjuka hus – rätt att få tillbaka sitt jobb.
1995 började problemen för Leif Kåvestad. Det var då han upptäckte och offentliggjorde att det fanns minst 500 sjuka hus i staden. Det skulle kosta ägarna av husen drygt 500 miljoner kronor att åtgärda. För miljöförvaltningen med ett f d s-borgarråd som förvaltningschef blev detta en het och obekväm fråga. Ett ärende fyllt av sprängstoff.
Ständig press
1995 fråntogs Kåvestad alla arbetsuppgifter med sjuka hus. Sedan dess har han befunnit sig under ständig press från sin arbetsgivare.
I januari 1997 beslutade staden att ändra hans arbetsuppgifter så att han istället skulle arbeta med tillsynsärenden avseende radon i bostäder. Staden ansåg att Kåvestad brustit i sin myndighetsutövande roll. Detta ledde till en tvist mellan kommunen och SKTF. Tvisten avgjordes i AD den 31 mars 1999. Med 4 röster mot 3 godkändes omplaceringen.
Den 13 mars 2002 stod några höga chefer utanför den då sjukskrivne Kåvestads dörr. De överlämnade ett avskedande. De omständigheter som staden åberopade var att Kåvestad i en anmälan till arbetsmiljöinspektionen förtalat miljöförvaltningens ledning och i samma anmälan anklagat ledningen för ”allvarliga försummelser” och att han i sin anmälan till åklagarmyndigheten ”sanningslöst” anklagat ledningen för brottslig gärning.
Demokratifråga
SKTF hävdade att Leif Kåvestad avskedats för att han utnyttjat sina rättigheter som medborgare och sin rätt att anmäla arbets-miljöproblem till därtill avsedd myndighet. Fackförbundet hävdade också att avskedandet var ett allvarligt brott mot anställ-ningsskyddslagen och att det även stred mot grundläggande regler i ett demokratiskt samhälle.
Den 13 och 14 mars 2003 togs fallet upp av AD. Flera av miljöförvaltningens anställda passerade revy. Det mesta av deras uttalanden var förutsägbara. Frågan om huruvida nyanställda fått information om Kåvestad som person fick visst utrymme i AD.
”Hålla reda på Kåvestad”
En byråchef, inte längre anställd av staden, vågade i AD berätta att han vid sin anställning blev tillsagd att ”hålla reda på Kåvestad” och regelbundet rapportera vad som hände till högre chefer.
De här två dagarna i AD gav intrycket av en ineffektiv miljöförvaltning där personrelationerna tog en hel del tid och kraft från själva verksamheten. En ombudsman från SKTF – den ende person som kallats av båda sidor – avgav ett oklart vittnesmål. En personalkonsult hävdade att fallet Kåvestad lett till att det var svårt att anställa personal till miljöförvaltningen. Men efter nästan två dagar i AD fick man intrycket att problemen långt ifrån var förknippade enbart med Leif Kåvestad.
Under de år som Kåvestads kamp för sitt arbete och för sjuka hus-frågan pågått har såväl politiker som majoriteter växlat. Men frågan har förblivit lika het. De politiker som velat ställa frågor om Leif Kåvestad har blivit kallsinnigt bemötta av högre involverade politiker och tjänstemän. AD:s dom var också en seger för yttrandefriheten och de offentliganställda: Du har rätt att kritisera din arbetsgivare för vad han gör – eller inte gör – utan att betraktas som illojal.
Utköpt
Trots segern i AD kommer Kåvestad, som har drygt fem år kvar till pensionen, inte tillbaka till jobbet. Han avstår sin anställning och får för detta fyra årslöner. Därtill har han tilldömts 100 000 kronor i skadestånd. Staden får dessutom betala rättegångskostnaderna.
Kåvestad försvinner från Stockholms stads miljöförvaltning. Men för förlorarna – Stockholms stad – finns hans huvudfråga kvar: Ett stort antal sjuka hus. Hur kommer staden att hantera detta?
Text och foto: Eivor Karlsson
