Det finns många saker vi gör i juletid utan att kanske veta riktigt varför vi gör det. Jag tycker att det är lite märkligt och ska därför presentera lite julhistorik här.
Vi har i vårt land tagit efter många seder och bruk från andra länder, främst Tyskland. Därifrån kommer till exempel idén till adventskalendern, som introducerades i Sverige av Sveriges Flickors Scoutförbund1934. Den första kalendern ritades av Aina Stenberg MasOlle som ritade kalendrar fram till 1964. Sveriges Radio och TV:s julkalenderar startade 1961.
Att köpa en gran, ta in den och sedan sätta kulor och annat i den kan
verka lite besynnerligt, men är kanske vår främsta juldekoration. Julgranen kan ha sin förebild i de julgranar som hantverksgillena i Tyskland och Schweiz hade redan på medeltiden. Redan 1783 hade den femårige kronprinsen på Stockholms slott ett julträd, dekorerad med ljus och konfekt, men det dröjde till andra hälften av 1800-talet innan ”vanliga människor” tog till sig julgranen. Julgranen har alltid varit dekorerad. I rika borgarhem kläddes granen med ätbara saker som kakor och karameller, medan man i fattigare hem fick nöja sig med vaddtussar.
En sed som inte förekommer i dag är att strö halm på golvet.
Förr i tiden var det vanligt att man strödde ut sin bästa halm i stugan till jul. Med halmen gjorde man leksaker och att leka i halmen var omtyckt bland barn och ungdomar. Stughalmen förbjöds under 1800-talet då de nystiftade brandstodsbolagen tyckte den var för brandfarlig. Men fortfarande har vi många olika halmdekorationer, för att inte tala om julbocken.
Maten har alltid spelat en stor roll vid jul, eftersom höstarbetet i gamla tider var avslutat och man kunde kosta på sig en paus. Julskinkan började man äta ganska sent, lutfisken däremot har ätits i Sverige under 500 år. I dag äter också en del människor kalkon under julen. Den moderna julmaten är inte lika tung och fet som den var tidigare och det blir allt vanligare med mer grönsaker på julbordet.
Jultomten, som han är i dag, är en blandning av bock, hustomte och Sankt Nicolaus. Hustomten var en grå liten figur som hörde till samma familj som skogsrå, vättar och annat småfolk. Han hjälpte till på gården så länge han hölls på gott humör.
Sankt Nicolaus kom till barnen den 6 december, en dag som var helgad åt det katolska helgonet Sankt Nicolaus. I Sverige har Sankt Nicolaus aldrig varit särskilt betydelsefull, men till de holländska barnen kommer han fortfarande. Barnen lägger lite socker och morötter i en sko vid öppna spisen och på natten kommer Sankt Nicolaus på sin vita häst och lämnar presenter till barnen.
När Sankt Nikolaus gick omkring på medeltiden hade han en en person utklädd till bock med sig, som symboliserade det onda. Så småningom blev han snällare och sprang omkring i byn och skämtade och skojade. Julbocken fungerade ibland också som julklappsutdelare.
Gåvor till julen är en gammal sed. I byarna bankade man på hos
grannarna och slängde in en anonym ”klapp”. Poängen var att man inte skulle bli igenkänd och därför sprang man iväg det fortaste man kunde. Förmodligen kommer ordet julklapp just av att man ”klappade” på dörren.
Sara Zetterlund-Holfve
Fakta: Julboken
