Storskalighet och onödig konsumtion är två avarter i det dominerande sätt som datorer och nätverk används på. Tillverkningen av avancerad elektronik är dessutom oerhört resursslukande och nedsmutsande. Med de insikter vi har idag skulle utvecklingen kunna styras mot en sundare och människovänligare teknik.
Kan IT bidra till en ekologiskt sund och hållbar utveckling? Eller har IT blivit ytterligare ett område där miljöhänsyn och medborgarinsyn inte är önskvärda?
Nästa år är det dags för regeringen att lägga fram den tredje IT-politiska propositionen till riksdagen. Effekterna av ny teknik på miljön och på människan har varit en av de mest kontroversiella frågorna i samhälls-debatten under människans historia. Diskussionen inramas av två ytterkanter, nämligen:
”Teknikapokalyptiker”, som ser den nya teknikens konsekvenser som domedagsscenario, och ”Teknikintegrerade”, som ser bara fördelar med ny teknik och präglas av en naiv tilltro till teknikens egenvärde.
Forskare varnar
För tre år sedan skrev Bill Joy en artikel i tidningen Wired där han varnade för den nuvarande teknologiska utvecklingen, som enligt honom utgör ett påtagligt hot för mänsklighetens framtid. Joy var med och bildade Sun Microsystems, ett av världens största IT-bolag, och är verksam som vetenskapsdirektör på Sun; han har även varit vice ordförande i president Clintons kommission för IT-forskningens framtid.
Bill Joys artikel Varför framtiden inte behöver oss gav upphov till en livlig debatt kring vetenskapens roll i människans framtid, om forskningsetik och om inriktningen och takten på innovation inom den högtekno- logiska industrin. Joys artikel och en del av debatten kan nås på http://www.cc-isa.com/ekologit/mm0308.html
Medvetenheten växer bland framstående vetenskapspersoner om de faror som den pågående utvecklingen medför. Denna kritiska hållning kan jämföras med atomforskarnas reaktion inför utvecklingen av atombomben, med Robert Oppenheimer i spetsen.
Joys bekymmer överensstämmer med atomforskarnas farhågor: den vetenskapliga kunskapen kan användas i destruktivt syfte. Joy efterlyser en etisk hållning och återhållsamhet, och skriver: ”Atomforskarnas erfarenheter visar med tydlighet behovet att ta personligt ansvar.” Han fruktar att en alltför snabb utveckling och tillämpning av ny teknik kan medföra att ”en viss process kan få eget liv”. Hans farhågor kretsar kring tre teknologiområden: Genmanipulation, Nanoteknik och Robotik.
Optimistiska tekniker
Andra ser den nya teknikens löften med större optimism, även med en dos av naiv optimism. Till exempel, nanoteknikens ”fader”, K. Eric Drexler, som på 1980-talet introducerade termen nanoteknik. Drexlers banbrytande bok, Engines of Creation, finns i sin helhet tillgänglig på www.foresight.org/EOC/Engines.pdf/. Den är en givande läsning för alla som intresserar sig för människan och framtiden.
Drexler skapade och förestår Foresight-institute, en nanotankesmedja, med en hemsida på adressen: www.foresight.org. Han målar upp visioner för hur nanotekniken kan bidra till att lösa centrala problem kring välstånd/fattigdom, hälsa/ohälsa eller fred/krig. Mer om aktuella områden inom nanoteknik nås på sidan http://www.cc-isa.com/ekologit/mm0308.html.
Drexler varnar för att nanotekniken kan fungera som ”för- störelsemaskiner”. Joy tycker att Drexlers varningar är otillräckliga, och tillägger: ”Dessvärre är det med nanotekniken såsom med kärntekniken mycket lättare att skapa destruktiv användning.”
Resursslukande teknik
Ett stort problem med den nya tekniken är att tillverkning av avancerad elektronik är oerhört resursslukande och nedsmutsande. Att tillverka en 200 mm halvledare ”kostar”:
157,5 m3 vanliga gaser
947 liter vatten
13,5 kg kemikalier
1,07 m3 farliga gaser
4,5 kg farligt avfall
756 liter ioniserat vatten
(Källa: www.mindjack.com/gable/itecology.html)
Cate Gable är en av dem som specialiserat sig på att skriva om relationen mellan IT och ekologi, på www. mindjack.com. Länkar till artiklar hon skrivit finns på www.cc-isa.com/ekologit/mm0308.html. Där finns samlade fakta om vår resurskrävande teknik. Här är ett axplock av Cate Gables fakta:
Cirka 25 procent av kontorsdatorer i USA lämnas påslagna under natten och på helgerna, vilket motsvarar 7 procent av elkonsumtionen i kommersiellt syfte.
80 procent av avfallet i ett typiskt kontor består av blekt papper. Mellan 1960 och 1994 växte konsumtionen av kontorspapper och papper för kommersiellt tryck med 245 procent, from 3,9 till 13,5 miljoner ton. Det beräknas att papperskonsumtionen i världen kommer att växa med 75 procent de kommande 15 åren.
Listan kan göras lång och kanske oöverskådlig. Vårt samhälles sätt att konsumera resurser och att skapa avfall har nått sådana nivåer att det ter sig osannolikt. IT-relaterad verksamhet är inget undantag, tvärtom en av de stora bovarna.
Visioner om tekniken som lösning för mänsklighetens problem, eller som en förintelseagent, kan te sig avskärmande från vår vardagliga verklighet. De transnationella koncernerna och de rika ländernas regeringar ägnar däremot enorma ekonomiska och vetenskapliga resurser åt att utforska och utveckla kring tekniska utopier. Detta sker i en takt som omöjliggör en adekvat översyn.
Den krassa verklighetern
Det påstås att IT kan skapa decentralisering och spara tid. Att Marshall McLuhans utopi om den globala byn kan förverkligas. Att människan kan frigöras från plats och tid med distansarbete. Att vardagslivet kan anpassas till individens behov och förutsättningar. Bortom utopier är den krassa verkligheten en annan som resulterar i att:
Centralisering av ekonomin, politiken och kulturen ökar stadigt: idag kontrollerar tvåhundra transnationella bolag och koncerner 28 procent av den globala ekonomin.
Telefon och Internettrafiken, e-post inkluderat, kontrolleras av statliga organ på global basis till en sådan nivå att själva USA:s senat har tvingats sätta stopp för några av Bush-regeringens mest extrema försök att skapa gräns-överskridande informationskontroll och buggning.
De här aspekterna av utvecklingen berör de sociala, politiska och kulturella sammanhangen som en ekologiskt sund IT-utveckling bör ta itu med. Frågor som kretsar kring centralisering, maktkoncentration och den snabba utvecklingen. När centralisering och maktkoncentration ökar, medför det ofta minskad insyn och medbestämmande från medborgarnas sida.
I vårt samhälles IT-utveckling fattar man beslut och ägnar resurser åt projekt vars möjliga resultat ofta är oblickbara vid tidpunkten för beslutet. De som ansvarar för beslut om IT-baserad utveckling och de som bedriver utvecklingsprojekt anklagas ofta när projekten resulterar i fiasko.
Förnuftig IT-utveckling
Förnuftiga utvecklare talar idag om behovet att bedriva ”evolutionär utveckling”, som gradvis närmar utvecklarna till ett godtagbart resultat och till rimligt dimensionerade behov. Medborgarnas insyn i detta är ett grundläggande demokratibehov.
Ändå hävdar kritikerna, såsom Joy och Gable, informationsteknikens potential för att förbättra människans levnadsvillkor och samhällets öppenhet samt framhäva att individens kreativitet är stor.
Svaret till frågan om IT och ekologi bör inte sökas i själva tekniken. E. F. Schumacher skrev 1973 i Small Is Beautiful: ”Jag tvivlar inte på att det är möjligt att ge en ny inriktning till teknikutvecklingen, en inriktning som skall leda den tillbaka till människans verkliga behov, vilket även betyder: till människans verkliga storlek. Människan är liten, därför är litet vackert.”
Endast genom medveten och sansad handling från samhällets institutioner, det civila samhället inkluderat, kan hot bli möjlighet och möjligheterna kan förverkligas.
Den IT-utveckling som sker i Sverige synliggör ett stort behov av att skapa kunskap och medvetenhet kring möjligheter och faror. Det är nu lägligt att agera med kunskap och insikt för att påverka utformningen av den kommande IT-politiken då regeringen lägger fram en ny IT-proposition.
När regeringen presenterade grunderna för den fortsatta IT-politiken i en presskonferens den 16 juni, förblev sambandet mellan IT och ekologi oberört i ministrarnas vision. IT-minister Ulrica Messing och biträdande finansminister Gunnar Lund sade däremot en del om tillväxt och om att vara första IT-nationen, om att vinna tävlingen mellan de stora IT-nationerna.
Inför den kommande IT-propositionen är det önskvärt att miljömedvetna människor och organisationer skärper sitt agerande beträffande IT-frågor för att bättre kunna påverka utformningen av den kommande IT-politiken. Det behövs upprustning i kunskap och insyn för att påverka den kommande IT-politiken.
Som ett bidrag till denna utrustning har jag lagt upp en plats på Internet där en öppen och bred diskussion om IT och ekologi kan genomföras. Gruppen är öppen för alla som vill delta.
Adressen till gruppen är: www.cc-isa.com/EkoIT/.
OBS! Märk att det delvis ska vara stora bokstäver i adressen.
Claudio Aguirre-Bianchi
E-post: clau@cc-isa.com
