Saddam Husseins regim har fallit och det är glädjande, framförallt
för det irakiska folket. När etablerade media främst ger
en bild av glädje över att regimen är borta är det
lätt att ryckas med på grund av längtan att äntligen
få känna hopp och lättnad. Men faktum kvarstår
ett utarmat land har attackerats och ockuperats av en supermakt. USA:s
motiv och metoder måste även i fortsättningen granskas
och läggas fram i ljuset.
Oskyldiga har drabbats hårt och kriget har lett till förstörelse
och förgiftning, konsekvenserna av detta försvinner inte.
John Pilger påpekar att ingen förklaring getts till att brittiska
soldater bär skyddsdräkter när de hämtat döda
och sårade i fordon som beskjutits av amerikansk eld. Orsaken
är att amerikanerna använder rent uran som hölje på
sina robotar och granater, säger han.
Mediafokus är nu kaoset och plundringarna som kriget orsakat. I skymundan
sker plundringar av Iraks tillgångar i en annan form. Det som erövrarna
har påbörjat, kallad återuppbyggnad. Naomi
Klein skriver: Det är inte återuppbyggnad det rör
sig om när landet behandlas som ett oskrivet blad på vilket
de mest fanatiska nyliberalerna i Washington kan skissera sin drömekonomi:
helt och hållet privatiserad, utlandsägd och öppen för
investeringar.
Nätverket mot krig fortsätter att arrangera demonstrationer.
På demonstrationen i lördags talade bland andra Maj Wechselmann,
filmproducent och journalist, Gudrun Schyman, Gustav Fridolin, riksdagsledamot
för Miljöpartiet och Yasin Ahmed, ordförande i Sveriges
unga muslimer.
Anna Stugvard och
Benita Eklund
|