23 feb 2001

Risk för handelskrig mellan EU och USA

En handelskonflikt mellan USA och EU kan uppstå på grund av att det nya direktivet för gentekniskt modifierade grödor försenats.
Förseningen innebär att ett irriterat USA får vänta ytterligare en tid innan man får sälja sina gentekniskt modifierade grödor i EU.
– Med Bush som president kan risken för en handelskonflikt ha ökat, säger Robert Andrén, handläggare på miljödepartementet.

För att få sälja eller odla en gentekniskt modifierad gröda i EU måste grödan först prövas och godkännas av den lagstiftning som reglerar GMO-grödor i EU, EU:s 90/220-direktiv. Men under de senaste åren har EU sagt nej till att pröva nya gengrödor med argumentet att det befintliga direktivet har stora brister. Detta har resulterat i att länder som velat komma in på den europeiska marknaden och sälja sina gengrödor blivit utestängda. Eftersom USA har ungefär 75 procent av marknaden för gengrödorna i världen och vill in på den europeiska marknaden har det under flera år rått en irritation mellan EU och USA, där USA har anklagat EU för att det hela bara rör sig om ett förtäckt handelshinder.

Ofullständigt direktiv
Under flera år har EU arbetat med att få fram ett nytt direktiv som ska förstärka lagstiftningen av gengrödor och USA har under tiden protesterat, men väntat på att direktivet ska bli klart så att de kan få pröva sina varor och börja sälja dem på EU-marknaden.
I förra veckan godkände så EU-parlamentet och medlemsländerna det nya direktivet. Men lyckan för dem som vill in på EU:s marknad var inte långvarig. Snart meddelades att direktivet inte var fullständigt, eftersom det fattades väsentliga delar och att man därför inte kunde börja pröva några gengrödor ännu.
Bland annat så fattas det gemensamma EU-lagar och regler som rör märkning, spårbarhet och skadeståndsansvar. Frågetecknen är följande: Märkningsregler; vilken information ska till exempel ges till bonden när det gäller GMO-grödor som används till djurfoder? I vilken utsträckning kan och skall konsumenten som köper köttet från djuret informeras?
Spårbarheten; hur ska det systemet se ut som gör det möjligt att snabbt kunna spåra ett parti gmo-utsäde som till exempel visar sig vara hälsofarligt? Vilken typ av dokumentation är nödvändig?
Skadeståndsansvar; vem ska vara skadeståndsskyldig om det visar sig att odlingen orsakar skador på miljö eller hälsa hos djur och människa?
Robert Andrén som är handläggare på miljödepartementet berättar att kommissionen ska lägga fram förslag om detta under våren, men allra senast under hösten. Kommissionen har också sagt att man börjar behandla ansökningar så fort förslagen är framlagda.

Bush en säkerhetsrisk
– Amerikanerna har väntat på att direktivet ska bli klart så att de kan få sina grödor godkända, och nu fördröjer EU det ytterligare, säger Robert Andrén.
Han tror att fördröjningen har gjort att risken för att konflikten ska utmynna i ett handelskrig mellan EU och USA, har ökat.
– Det finns en klar risk att amerikanerna ”tuffar” till sig och agerar. Risken att det ska hända något har också ökat efter det att Bush tog över som president, säger Robert Andrén.
Han berättar att konsekvensen av en eventuell handelskonflikt kan bli en juridisk process inom WTO, Världshandelsorganisationen där följden kan bli att EU förlorar och eventuellt får böta stora summor till USA. Sedan kan det vara fritt fram för deras varor.
Enhetlig EU-lag?
Hur det nya förslaget till skadeståndsansvar påverkar Sveriges lagstiftning är beroende på om det blir en lag som sätter en miniminivå och tillåter enskilda länder att gå före med hårdare lagstiftning, eller om det blir en enhetlig EU-lag som sätter ribban för hur långt enskilda länder får gå i sin lagstiftning. Eftersom Sverige i miljöbalken redan har en hårdare lagstiftning än andra länder är risken stor att vi får backa ett steg om det blir enhetlig lag. Detta eftersom det innebär en kompromiss där vissa länder får förbättra sin lagstiftning och vissa försämra.
– Andra alternativet är att det blir en lag som utgår från miniminivåer med möjligheter för länderna att gå före, men det kan länderna i princip redan göra i dag, säger Robert Andrén.

Kenneth Samuelsson