Arvsmassan
kan bli handelsvara om generna blir tillräckligt lönsamma. Just
nu pågår en maktkamp mellan politiker och bioteknikindustri
om vem som ska ha rätten till de gentekniska upptäckterna. President
Bill Clinton gjorde i förra veckan en politisk markering tillsammans
med premiärminister Tony Blair om att Människans DNA-sekvens
ska vara fritt tillgänglig för forskare överallt på
jorden. Då rasade aktiekurserna på de bioteknikföretag
som deltar i patentjakten på generna.
Lagstiftningen
i USA blir vägledande och avgörande för resten av världen.
Det ligger redan 70.000 patent och väntar på godkännande
och Clintons tal var sannolikt bara ett spel för gallerierna. Det
är inte på gensekvens patent söks. Företag kan inte
äga gener, patenten gäller vad som kan göras med generna.
Och när de klonade grisarna får celler som inte stöts
bort av människan öppnas vida fältet för nya dyra
patentmediciner.
Genkartläggningen
har hållit på i tio år och människans DNA-molekyl
med omkring tre miljoner bokstäver ska kartläggas.
Det sker i Hugo-projektet som finansieras av amerikanska staten. Ytterligare
en aktör har dykt upp med uppfinningar som snabbat på kartläggningen,
företaget Celera, som redan har information om 97 procent av människans
gener. Kapplöpningen har föranlett Hugoforskarna att lägga
ut information om så många gensekvenser som möjligt på
Internet. Praxis har nämligen visat att det räckt med luddiga
ansökningar om hur en sekvens ska användas för att patent
medges. Celeras affärsidé är att sälja exklusiv
information till läkemedelsföretag om ett hundratal viktiga
sjukdomsgener.
Bröstcancer
är en sjukdom som ett amerikanskt företag skaffat sig patent
på, eller snarare på bröstcancergenerna. I Miljömagazinet
nr 11 berättade vi hur genetikföretaget Myriad Genetics tagit
patent på BRCA1 och BRCA2, två gener som orsakar ärtftlig
bröstcancer. I värsta fall kan svenska läkare inte längre
få analysera laboratorieprover för att se om en patient har
någon av dessa gener. Sverige kan tvingas att skicka alla prover
till USA-företaget för analys, vilket kan kosta svenska skattebetalare
stora pengar om eller när ett sådant system blir fullt utbyggt.
Myriad Genetics har redan patent på åtta gener som orsakar
folksjukdomar.
U-länderna
dignar under aids, malaria och tropiska sjukdomar. Läkemedelskostnaderna
förhindrar funktionell vård. Patent på en föregiven
aidsgen har nyligen lämnats på felaktiga grunder; gensekvensen
var felaktig. Genteknikbluff med nya upptäckter kommer naturligtvis
att förekomma allt oftare allteftersom denna svårkontrollerade
industri utvecklas. Både i- och u-länder lär få
leva med en fräck genteknikbrottslighet.
Elisabeth
Wiechel
|