9 maj 2003

Han ville fred på sitt sätt


Han som bestämmer
ville helst av allt
vara med dom andra
som bestämmer ännu mer.
När han var med dom andra
visade de honom
vad de ville ha
och hur han kunde få
och hur han kunde få
vara mer med dom
om han ställde upp.
Så han ställde upp och sa:
Krig är väldigt bra
det kostar att förstöra
det kostar att bygga upp
så får vi nåt att göra
så skapas nåt att leva av.

Men folk de tyckte annat
demonstrerade och sa:
Krig är terror Krig är död
Med eller utan FN-stöd.
Han som bestämmer
blev slutligen helt blek
för folk var inte trogna
nej faktiskt fulla av svek.
Så Han som bestämmer
bestämde om och sa:
Krig utan FN-stöd
är ändå inte bra.

Och våren löpte vidare
Han som bestämmer
fortsatte sin kamp
för att bli vän med dom
som bestämmer ännu mer.

Inte bara vanligt folk
förrådde honom nu
hans politiker av lägre rang
i annan riktning sprang.
Bu Bu för EMU
sa de med hånfull stämma
Han som bestämmer
fick lov att ryta
och skärpte nu sin ton:
Passa er för att tycka fel
och lura mig på position
nu gäller rättning – in i ledet
annars får ni spark-beskedet.
Till rörelsens eget partaj
du sköna nya första maj
säljas ska en schysst paroll
som folk i massor köper.
Han som bestämmer sa:
Vi säljer fred till folket
men låt dom inte glömma
att de även lyda ska
Det självklara förslaget
löd sålunda så här:
”Lydnad ger fred”.

Där tog PR-männen vid
och putsade till orden
som formades för alleman
och för tiden, platsen, globen
en återanvänd favorit
blev bästa val till slut:
”Hela världens fred”.

Anna Stugvard