Professor
Ove Bring:
”Terrorism
regleras inte i FN-stadgan”
Staten har enligt FN-stadgan rätt till självförsvar, men för angrepp från organisationer finns det inget stadgat. Det säger Ove Bring, professor i folkrätt, till Miljömagasinet.
Kan det verkligen vara acceptabelt att starta krig mot stater för att hämnas på enskilda människor?
– Här får man inte blanda in moral, säger Bring. Ordet ”hämnd” är inte folkrättsligt acceptabelt. Poängen är inte att döda eller skada, utan att slå ut terrorister.
Talade inte Bush öppet om hämnd i sitt första framträdande i CNN efter attentaten den 11:e september?
– Bush kan ha sagt ”retaliation”, vilket inte har samma klang som hämnd. Ordet hämnd används av journalister i rubriker, men självförsvar är något helt annat.
Kan ordet självförsvar försvaras i detta fall?
– Attacken var riktad mot staten USA. Självförsvarsregeln i artikel 51 i FN-stadgan är inte anpassad till enskildas, utan till staters självförsvar. Attentatet utfördes av en organisation, och för detta finns det inget stadgat.
– Vi står inför ett specialfall som ännu inte hade behandlats av FN vid tiden för attentatet. Men snart därefter skapades två nya FN-resolutioner. Den första tillkom dagen efter attentatet, alltså den 12 september. Resolutionen slår fast att stater har rätt till självförsvar, men den specificerar inte vad självförsvaret innebär.
– Internationell terrorism är ett specialfall, som kan kopplas till självförsvarsrätten. Men detta innebär inte att terrorism lyder under denna rätt. Det återstår att avgöra i den process som just nu pågår. Dörrar kan öppnas för den tolkning som redan har gjorts.
Och den andra FN-resolutionen, vad innebär den?
– Den andra FN-resolutionen tillkom den 21 september. Den fastslår staternas rätt till självförsvar mot internationell terrorism, men den går mycket längre än så. Den beskriver också hur staterna ska gå tillväga i sin lagstiftning. Så ska till exempel svensk lag anpassas på olika sätt, men främst gäller det att förhindra finansiering av terrorism.
– England och USA har kommit med förslag som kan få FN att öppnas för nya tolkningar som inte har full täckning i artikel 51. Därför väntar man på medlemsstaternas godkännande. Sverige, Nato, EU och Ryssland har redan godkänt förslagen, men enligt Bush ska minst 40 stater godkänna de nya terroristlagarna. Frågan är om det blir ett allmänt godkännande. Det finns 189 stater i FN, och här krävs det stor majoritet. Det räcker inte med att tiga om man inte godtar förslaget. Tigande tolkas som samtycke. Detta är en ny norm som har bildats i samband med attentatet.
Är inte behandlingen rätt luftig med tanke på frågans vikt?
– Jo, det är en process att få fram ett beslut efter så här speciella omständigheter. Frågan är hur många stater som godkänner lagförslagen om terroristbekämpning. Den här frågan ska besvaras redan före onsdag 10 oktober, För närvarande står det och väger. Det finns ju inga spelregler i det här fallet, eftersom situationen är ny.Vad säger folkrätten om en stats skyldighet att gripa och lagföra enskilda i ett fall som detta?
– Det finns en skyldighet för stater att lagföra enskilda enligt terroristavtalet. I enlighet med FN:s säkerhetsråd ska också bevisen hålla i domstol.
Åsa Brandberg
