Fiskodling är förenat med flera miljöproblem. Från fiskfödan och fiskens exkrementer ges utsläpp av fosfor och kväve som övergöder sjöar och vattendrag, något som ger direkta konsekvenser lokalt sett.
I Sverige klassas fiskodling som miljöfarlig verksamhet och förutom läckage av näringsämnen leder odlingen till spridning av fisksjukdomar och antibiotika. De utgör också ett hot mot de naturliga fiskbestånden i form av nya genetiska egenskaper från förrymd odlad fisk.
I Norge har sådana här fiskodlingar lett till utsläpp av 13.500 ton kväve och 2.700 ton fosfor per år, detta motsvarar näringsinnehåll från två miljoner människor.
I Finland är fiskodlingens utsläpp sommartid den största källan till näringstillförsel i havet, med undantag för det atmosfäriska nedfallet. I dag är det i princip omöjligt att få tillstånd från myndigheterna till fiskodling i Östersjön, då de kommer i konflikt med rådande miljömål att minska utsläppen av närsalter.
Även fritidsfisket kan ge en viss miljönegativ effekt, sportfiskare i Sverige köper varje år 200 ton blysänken och enbart på Dalälvens botten visar beräkningar på att kan finnas upp till sex ton blysänken. Jag väljer att inte gå in på närmare på de djurrättsliga aspekterna men så mycket kan jag säga, att djuren inte mår bra och de konsumenter som stödjer fiskodling borde tänka över detta både en och två gånger.
Stefan Holmgren
Djur- och naturvän, Lerum
